No description available.

Syftet med följande uppsats är att undersöka vilka typer av intertextuella inslag som kan identifieras i låttexter av Kent och hur dessa eventuellt kan användas för att tolka låttexterna i fråga. För att besvara uppsatsens frågeställningar används närläsning och intertextualitet som metod. Materialet som undersöks är de tre låttexterna: ”Romeo återvänder ensam” (2005), ”Sjukhus” (2009) och ”Allt har sin tid” (2014). Samtliga texter är skrivna av Joakim Berg. Såväl de skrivna texterna som de uppförda verken undersöks. Vid analys av de tre låttexterna identifieras intertexter som tillhör genrerna: religiösa skrifter, skönlitterära verk i form av dikter, barnböcker, konstsagor och dramer, men också andra låttexter. Dessa intertexter kan till viss del vara brukbara vid tolkning av de valda låttexterna.

No description available.

Det är nu 55 år sedan byggnationen av Berlinmuren påbörjades. I en värld där miljoner människor är på flykt från krig, orättvisor och elände är händelserna kring då Berlin delades upp av en mur högaktuella. Den 13 juli 2015 skrev Dagens Nyheter om den rådande flyktingströmmen till Europa från Syrien och kringliggande länder. Rubriken löd då: ”Ungern har påbörjat stängsel för att hindra immigranter”. Berlinmuren byggdes för att försöka få bukt på en okontrollerad massflykt från öst till väst. En sådan massflykt upplever vi även idag. Hur beskrevs 1961 beslutet i media om att uppföra en mur som skulle hindra människor från att ta sig till friheten och vilken information fick egentligen samtidens människor när de läste dagstidningen till morgonkaffet?

Håkan Hellström är en av Sveriges största artister och mest prisbelönade låttextförfattare. Syftet med studien är att undersöka hur Hellström använder intertextualitet i sitt textförfattande samt vilka effekter som uppnås. Metoden är en beprövad språkvetenskaplig textanalysmetod, med stöd i tidigare forskning, kallad textsamspel. Materialet för studien utgörs av sex av Hellströms studioalbum – de tre första och de, till dags dato, tre senaste. Resultatet visar vilka typer av intertexter som förekommer, där de flesta är implicita sådana. Slutsatsen visar att åtskilliga röster förekommer intertextuellt i Hellströms texter, och vidare att dessa skapar en komplexitet, tillika ”ekon”, genom den intertextuella dialogen med, bland annat, andra artister. Dessa textförfattare och deras alster ”färgar av sig” intertextuellt, inte minst genom Hellströms sätt att skapa låtar utifrån kärnfulla intertexter, exempelvis genom att bygga låtar kring redan existerande titlar (dock av Hellström översatta), och hela ”lapptäcken” av sådana.

Undertale1 is a computer game developed by Toby Fox. The game was published in 2015 and received a positive reception. The purpose of this essay is to investigate how Undertale tells his story. This is done through narrative analysis with a focus on focalizations and narrator positions. The essay touches on how text, image and sound are used in different ways as narrative instances. Furthermore, the essay sheds light on how intertextuality and metatextuality are used in the narrative. This is also discussed in relation to the reader's and narrator's positions. The essay finds that Undertale can be described as a postmodern work in which conventional reader and narrator position is challenged. Furthermore, that the main character has no clear focalisation and that the story is told through several narrators and narrator positions. 1 Toby Fox. Undertale. 2015. Microsoft Windows version. Video game. / Undertale1 är ett datorspel utvecklat av Toby Fox. Spelet publicerades 2015 och fick ett positivt mottagande. Uppsatsens syfte är att undersöka hur Undertale berättar sin berättelse, detta görs genom narrativ analys med fokus på berättarpositioner och fokaliseringar. Uppsatsen berör hur text, bild och ljud på olika sätt används som berättarinstanser. Vidare belyser uppsatsen hur intertextualitet och metatextualitet används i berättandet, vilket diskuteras i relation till läsaragens och berättarpositioner. Uppsatsen finner att Undertale kan beskrivas som ett postmodernt verk i vilket konventionella läsar- och berättarpositioner problematiseras. Vidare, att huvudkaraktären inte fokaliseras och att berättandet sker genom flera berättarinstanser. 1 Toby Fox. Undertale. 2015. Microsoft Windows version. Datorspel.

Promoting reading and literature is a part of the librarian’s duties in a public library. In this study, fanfiction and digital media were investigated as reading-promotion methods. Furthermore, the knowledge and attitudes to these were investigated among public librarians and consultant librarians. Semi-structured interviews were used as survey method. Four people were interviewed: two public librarians and two consultants. Data was analysed with thematic analysis. The respondents considered that the most important with reading promotion is the story rather than the format. However, most digital media are used to promote book reading. The respondents considered fanfiction to be a usable method but then they thought that more knowledge about the topic is needed, e.g. about copyright, among librarians to reach the full reading-promotion potential of fanfiction.

The differential framing of societal concerns within news articles influences the decision makingof the readers which in turn has consequences on a social scale. In light of this it should bedeemed important to analyse how vaccines are portrayed in news articles and that is the purposeof this study. A qualitative content analysis was carried through by comparing how vaccineswere portrayed in news articles in two Swedish news outlets during two largely similar events,namely the swine flu pandemic and the covid-19 pandemic. This was concretized into fourresearch questions which were: ● How does DN and Aftonbladet frame the vaccine against H1N1 before and inconjunction to the launch of Pandemrix? ● How does DN and Aftonbladet frame vaccines against Covid- 19 before and inconjunction to the launch of the vaccines against Covid-19? ● What differences are there between the two vaccination campaigns? ● Are there references to Pandemrix and its vaccination campaign in the reportingof the Covid- 19 vaccines? To answer these questions, framing theory was used to analyse the articles and the termintertextuality was implemented within the theoretical framework to broaden the analytical depthand help explain the use of references during the covid-19 reporting. The used method entails anabductive approach where coding and thematization was based not only on framing theory butalso on empiricism, i.e. open ended. The results showed there are major differences in terms of what was the focal point during thetwo campaigns. During the swine flu most of the articles dealt with logistical concerns as well asthe wary of costs in regards to the vaccine, whereas during the covid- 19 pandemic most articlesdealt with questions relating to possible side effects and the manufacturing process of thevaccines. References to Pandemrix and its consequences was found in 25% of the articlesanalyzed during the covid-19 reporting. Both campaigns however, stressed the importance oftaking the vaccine.

Personer har genom YouTube-videos och andra sociala medier uppmärksammat och gjort nytt material av äldre mockbustersfilmer. Den här studien granskar och analyserar vilka faktorer som möjliggjort för en sådan utveckling på internet. Metoden som använts för att kunna svara på studiens syfte och frågeställningar var varit mottagandeteori, som bland annat har använts för att granska mottagandet av en mockbustersfilm. Studien har analyserat materialet: YouTube-videon Felix Recenserar – Djurens Konung, fans kommentarer till videon och YouTube som plattform. Resultatet visade att YouTube-videon omvandlade mockbusterfilmen som fenomen till en mer lättillgänglig, underhållande och mer samtidsanpassad version för YouTube-kanalens målgrupp. Fans har också varit betydande och har på flera sätt bidragit till att mockbustersfilmen utvecklats och spridits. YouTube som plattform har haft en betydande roll i hur mockbusters kunnat utvecklats på internet och tilltala en ny publik.

The purpose of this essay is to rethink the idea of who an artist is, and the term of "art", from the perspective of a forgotten visual world, buried in the medical records of Fredrik Valentin Klinghammer, who was institutionalized in Uppsala 1903-19. A man with no training in art who left a big amount of pictures behind after his death. The moethod of intertextuality is applied, relating to impressionism, symbolism and cartoon drawings from news papers in the 1800's. The results show Klinghammer had good knowledge of the art currents, he was likely inspired by them and created imagery that should be considered as art since it awakes emotions and also redefines the role of the artist.