Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.

No description available.

During my time as a student at the School of Library and Information Science in Borås there was an ongoing discussion regarding whether or not the library and librarian were facing an identity crisis and what future consequences this may lead to. The discussion was and still is of interest to me since it most likely will have an impact on the identity I soon will make part of my self as a professional librarian. This master’s thesis is an attempt that to through discourse analysis seek clarity in what the future identity of the library and the librarian may consist of. I do so by examining articles from the two library journals Ikoner and Biblioteksbladet. Both what is explicitly and implicitly articulated is examined. What is said and by whom is it said? An examination of 33 articles reveals a complex picture that is later distilled into five discourses where a social discourse appears as the most prominent one: the library shall have social role and act as a democratic power in society. The parts that constitute the social discourse are also to varying degree noticeable in a populistic, conservative, human and technical discourse. Between some discourses conflicts, antagonisms, are visible. For instance can be mentioned the populistic discourse which starkly contrasts the conservative – they articulate totally different views on the future identity. When it comes to answer the question ”by whom is it said” the articles examined in this study are all written by a relatively small number of writers. Therefore I come to the conclusion that it’s possible to describe some of them as dominating creators of discourse. Furthermore, the interviewees whose opinions are put in print are mostly librarians which may mean that the expressed future identity can be a form of wishful thinking on their part, from their point of view. / Uppsatsnivå: D

Föreliggande uppsats har i syfte att lista de argument som presenterats av partipolitiker i debattartiklar där de debatterat för eller emot religiösa friskolor efter Socialdemokraternas uttalande om att förbjuda religiösa friskolor den 13 mars 2018. Undersökningen avgränsas till debattartiklar skrivna av partipolitiker under perioden 13 mars 2018 fram till den 24 april 2018 och med hjälp av sannolikhetsurval avgränsas analysen till totalt fyra debattartiklar, två för- respektive emot religiösa friskolor. Tesen och argumenten i varje artikel identifieras och argumenten kategoriseras sedan med hjälp av argumentationsanalys och verktyget pro et contra som pro(för)-argument med uppgift att stärka den identifierade tesen, eller contra(mot)-argument med uppgift att undergräva tesen. Argumenten analyseras sedan för att avgöra hur hög beviskraft de har baserat på graden av tilltro till argumenten (hållbarhet) och hur väl argumenten relaterar till bestämda ståndpunkter/teser i debatten (relevans). Detta för att på ett objektivt sätt analysera en del av debatten som pågått efter Socialdemokraternas uttalande för att avgöra vilka argument som har högst beviskraft samt om dessa argument används för att debattera för- eller emot religiösa friskolor. Med intertextualitet som teoretisk utgångspunkt har argumenten i artiklarna ställts mot varandra och resultatet av analysen visar att samtliga argument i alla fyra debattartiklar brister i sin beviskraft då de för olika anledningar inte är hållbara eller relevanta. Analysen visar på att det finns flera argument både för och emot religiösa friskolor som går ihop, för att sen gå isär. Analysen visar också att debatten om religiösa friskolors plats i det svenska samhället har olika åsikter och är en debatt som är värd att debatteras, dock görs bedömningen att det i den fortsatta debatten behövs argument med högre beviskraft för att argumenten ska vara hållbara och relevanta och kunna påverka debatten.

<p>Our language bear traces of who we are and of the culture we live in. As human beings we create language in interaction with other people and with our society. Media and commercials are other factories that strongly influence our everyday life as well as our language. With this study we would like to illuminate how our surroundings influence our language. We focus on the language of young people and their use of symbols, phrases and expressions when they reflect on relations. To do this we made a survey study comprising two school classes, with pupils of 15 – 16 years old. The subject of the survey is love and love relations. We also did a group interview with seven of the pupils. The result shows that the young people, in this study, use signs and symbols more or less consciously. The result also shows that the media surroundings make impact in the language of young people. We can also gather how significant it is that relations between pupils and teachers are confidently.</p>

Våra kulturella referensramar är med och avgör vår kulturella och sociala identitet. I den journalistiska texten kommer journalisternas referensramar till uttryck bland annat genom skribenternas bruk av kulturella referenser: jämförelser och paralleller olika kulturella fenomen emellan.  Vi har undersökt dessa kulturella referenser genom att titta på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens kulturjournalistik under två veckor i oktober och november 2010. Vi har framför allt velat ta reda på hur relationen mellan skribenten och läsaren påverkas av dessa referenser, och har kvalitativt försökt identifiera tendenser för hur referenserna används. Vår undersökning visar framför allt prov på tre kategorier av kulturella referenser: kulturella referenser som spränger barriären mellan populär- och finkultur, kulturella referenser som förklarar resonemang och kulturella fenomen, samt nostalgiska kulturella referenser som skapar samhörighet mellan skribent och läsare. Dessa tre kategorier kompletteras med kulturella referenser av mer estetisk karaktär, som skapar dramatik i texten, och kulturella referenser som används som retoriskt verktyg.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel. Dock var det inte ett entydigt resultat. Det finns exempel både på att löpsedeln och artikeln följde en röd tråd och att det som löpsedeln initierar fortsätter på samma sätt i artikeln. Men det var i de fall som betydelsesammanhangen såg helt olika ut som var intressanta. Det gick att se att i vissa fall tog artikeln helt oväntade vändningar när man tar till sig innehållet och bryter mot de tolkningar som möjligen kan göras genom löpsedeln. I de fall den röda tråden inte följdes var det ofta tydliga skillnader mellan löpsedeln och artikeln.

Denna uppsats är en intertextuellt inriktad undersökning av Göran Tunströms roman Juloratoriet från 1983. Mitt syfte är att undersöka vilken funktion myten om Odysseus har för tematiken och strukturen i Tunströms roman. Min teoretiska utgångspunkt blir därför att utgå ifrån hur författaren använder sig av myten som intertextualitet, d.v.s. hur Tunström låter sin roman samspela med Homeros hjälteepos Odysséen. Relevant för denna analys har därför en komparativ metod varit då det handlar om att finna illustrativa samspel mellan dessa texter. Tidigare forskning om Göran Tunström och hans verk Juloratoriet har belyst religiösa och mytologiska infallsvinklar, romanens berättarteknik samt likheter med Lars Ahlins och Selma Lagerlöfs skrivande. Min analys belyser mytens funktion i form av karaktärsdrag, tematik samt struktur. Analysen visar att en sammansmältning av flera karaktärer i Juloratoriet skapar illustrativa samband till Odysséen i form av karaktärsdrag till Odysseus, Penelope och Telemachos. Romanens teman i form av sorg och lycka framställs genom dikotomierna ljus-mörker och verklighet - dröm. Dessa samspel visar att Tunström sannolikt har haft för avsikt att använda sig av denna myt för att ge romanens karaktärer och handling en flerdimensionell funktion. Läsarens föreställningar om de mytologiska karaktärerna får därför en avgörande roll för tolkningen av romanen. Strukturella samband visas främst genom direkta citat och anspelningar, dock kan även spår av myten finnas genom romanen händelseförlopp samt att den innehåller både inre och yttre resor. Genom drömmarnas värld låter Tunström även spännande äventyr och möten med de döda komma till uttryck. Myten får en övergripande funktion att skapa en mening som gör livet betydelsefullt och genom att karaktärerna finner en mening med sina liv behöver de inte längre eftersträva det ouppnåeliga, utan de kan leva livet som det är.

Syftet med analysen är att utreda om det finns likheter i språkbruket i en blogg med flera skribenter som berör samma ämne. Bloggen vars skribenter analyseras är ”Drömmarnas Berg”. Genom att analysera skribenternas inlägg, och på så sätt profilera var och en, och sedan jämföra dessa så visade resultatet att det finns tydliga olikheter i deras språkbruk. Även om inläggen i sig är snarlika när det gäller användandet av internetjargong har olikheterna övertaget och det är mer synligt i deras sätt att kombinera talspråk och annan terminologi. Alla skribenter har sin egen stil och den blev tydligare efter att ha analyserat och jämfört inläggen med varandra.