På den rättspsykiatriska klinik som denna studie utfördes på ska det utifrån omvårdnadspersonalens bedömning uppföras en omvårdnadsplan inom en vecka efter att patienten anlänt. I flera lagar som styr vården poängteras patientens delaktighet i sin vård och den legitimerade sjuksköterskan med specialistsjuksköterskeexamen har ansvar för att utforma en samordnad vårdplanering och att patient och anhörig ska involveras i detta (Psykiatriska riksföreningen & Svensk sjuksköterskeförening, 2014). I tidigare forskning beskrivs att patienter vill vara delaktiga i sin vård trots att de vårdas under tvångslagar och att sjuksköterskor har olika strategier för att involvera patienten i sin vård. Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att involvera patienten i sin omvårdnadsplan, inom rättspsykiatrisk vård. Datainsamlingen skedde genom fokusgruppintervjuer och datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I analysen framkom tre kategorier: miljön inverkar, finns oförmåga hos patienten och vårt engagemang har betydelse. Sammanfattningsvis visar resultatet att sjuksköterskan beskriver att hen behöver ge patienten tid att landa i vården och engagera sig genom att skapa en relation med patienten och tydliggöra vården för patienten. Även stämningen på avdelningen och patientens ointresse och oförmågor påverkar möjligheten att involvera patienten i omvårdnadsplanen. Studiens resultat diskuteras emot Barker och Buchanan- Barkers (2005) förpliktelser. / In the forensic care clinic where the study was conducted a caring plan must, according to the caring staff’s assessment, be conducted during the first week the patient is present. In several laws that control the care the patient’s involvement in their own care is established. And specialist nurses in psychiatric care has the responsibility to make the concerted caring plan together with the patient and the patient’s relatives (Psykiatriska riksföreningen & Svensk sjuksköterskeförening, 2014). In earlier studies it is described that patients want to be involved in their care despite that they are cared for under coercion laws and that nurses have different strategies to involve the patient in their own care. The purpose of the study is to describe nurses experience of involving the patient in their own caring plan, within forensic care. Data was collected during focus group interview’s and the data was analyzed with qualitative content analysis. During the analysis emerged three categories: the environment has impact, the patient has inabilities and the impact of our commitment. In summary the results show that the nurse describe hir need to give the patient time to adapt to the care. And that the nurse has to engage in a relationship with the patient and clarify the care for the patient. Also, the atmosphere in the ward and the patient’s disinterest and inabilities effect the opportunity to involve the patient in the caring plan. The results of the study are discussed against Barker and Buchanan-Barkers (2005) commitments.

Bakgrund och problematisering: Miljömässig hållbarhet är ett ämne som på senare tid har uppmärksammats i allt större utsträckning. Miljömässig hållbarhet har fått större betydelse för både externa men även interna intressenter vilket därmed har fått företag att uppmärksamma ämnet. Det finns flera bakomliggande orsaker till varför företag väljer att arbeta med detta samt ett antal styrmedel som kan användas för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. En svårighet för utvalda företag är att få samtliga medarbetare att känna sig involverade och veta hur de kan bidra genom sitt dagliga arbete.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka samt analysera hur två utvalda företag använder sig av olika styrmedel för att involvera samtliga medarbetare inom organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Samt undersöka de bakomliggande faktorerna till varför utvalda företag väljer att arbeta med miljömässig hållbarhet och dess koppling till valt styrmedel.   Metod: Studien har utformats utifrån en kvalitativ undersökningsmetod samt en abduktiv ansats. Insamlad empiri kommer bestå av sex semistrukturerade intervjuer på två välkända företag inom livsmedels- respektive möbelbranschen. Det har utförts totalt tre intervjuer på respektive företag för att lättare kunna besvara uppsatsens forskningsfrågor samt uppnå dess syfte.   Slutsats: Uppsatsen främsta slutsats är att utvalda företag använder en mix av formella, informella och informativa styrmedel för att involvera hela organisationen i det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Vi kan urskilja likheter i att båda företagen använder miljöpolicy som styrmedel, därefter finns vissa skillnader där det ena företaget främst använder miljömärkningar medan det andra till stor del styr med värderingar. Värderingar är även något båda företagen lyfter fram som ett betydelsefullt verktyg, framför allt på högre nivåer, för att förmedla hållbarhetsarbetet till medarbetarna. Det mest fördelaktiga sättet att förmedla hållbarhetsarbetet anser medarbetarna dock vara genom information.

SAMMANFATTNING Bakgrund  De flesta barn kommer någon gång under deras uppväxt att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Vid dessa tillfällen har barnet rätt till delaktighet i sin vård och omsorg. Delaktighet är en fundamental förutsättning för både vuxnas och barns hälsa. Ett barns delaktighet behöver inte enbart handla om att bestämma utan det finns andra faktorer som ökar delaktigheten. Patientdelaktighet handlar om ett ömsesidigt partnerskap och en förtroendefull relation mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av det somatiskt sjuka barnets delaktighet i sin egen omvårdnad. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt inkluderar 16 vetenskapliga artiklar där samtliga är av kvalitativ design. De två databaser som användes för att hämta dessa artiklar var PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen utfördes i enlighet med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. En integrerad analys användes för att sammanställa resultatet och identifiera relevanta kategorier.  Resultat  I resultatet i denna litteraturöversikt framkom fyra huvudkategorier: betydelsefulla faktorer för barnets delaktighet, föräldrarnas roll för barnets delaktighet, kommunikationens betydelse och barnet som beslutsfattare i sin vård. Det framkom att föräldrarna har en viktig roll i möjliggörandet av barnets delaktighet i sin vård. Barnets kompetens samt hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens ansågs ha en betydande roll för hur delaktig barnet kunde vara.  Slutsats I denna litteraturöversikt framgår det att det finns förbättringspotential för att optimera barns delaktighet enligt hälso- och sjukvårdspersonalen. Trots barnets begränsade möjligheter till beslutsfattande har det visat sig fördelaktigt för barnets hälsa att vara delaktig. Genom att anpassa språk och information, lyssna och ställa frågor kan hälso- och sjukvårdspersonalen främja barnets delaktighet.  Nyckelord: Barn, Delaktighet, Hälso- och sjukvårdspersonals erfarenhet, Involvera, Omvårdnad / ABSTRACT Background Most children will encounter health care at some point during their childhood. On these occasions, the child has the right to participate in his or her care. Participation is a fundamental prerequisite for the health of both adults and children. A child's participation does not have to be about making decisions, other factors increase participation. Patient participation is about a mutual partnership and a trusting relationship between patients and healthcare professionals. Aim The aim was to describe health care professional’s experiences involving children with a somatic disease in their own care. Method This literature review includes 16 scientific articles, all of which are of qualitative design. The two databases used to retrieve these articles were PubMed and CINAHL. The quality review was carried out in accordance with Sophiahemmet University's assessment basis. An integrated analysis was used to compile the results and identify relevant categories. Results The results of this literature review revealed four main categories:important factors for the child's participation, the role of the parents in the child's participation, the importance of communication and the child as a decision-maker in their care.The results showed that adaptions from healthcare professionals, the healthcare environment and organization were essential in promoting the child’s participation. It emerged that the parents play an important role in enabling the child's participation in their care. The competence of the child and the healthcare professionals were considered to have a significant role in the child's level of involvement. Conclusions This literature review shows that there is potential for improvement in optimizing children's participation according to healthcare professionals. Despite the child's limited decision-making opportunities, it has proved beneficial for the child's health to be involved in the process. By adapting language and information, listening, and asking questions, healthcare professionals can promote the child's participation in care. Keywords: Care, Children, Healthcare professional’s perspective, Involvement, Participation

Bakgrund: Bakgrunden visar att det behövs ett större fokus på att stödja patienten att finna en mening i tillvaron och att acceptera livet så som det är och utifrån den insikten gå vidare mot nya mål. Forskning visar på att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem som leder till en ökad risk att dö i förtid. Det framkommer att strävan efter att få uppleva mening i tillvaron, gemenskap och självständighet är viktigt och avgörande för upplevelsen av hälsa. Det framkommer att alla människor kan utvecklas och har en potential som vi kan ta till vara på. Inflytanden och delaktighet är avgörande för en god vård och patienter vill känna att de kan påverka och forma sitt eget liv. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrisk vård stödjer patienter med en psykisk sjukdom att påbörja en förändrande process med sikte mot ett bättre psykiskt mående. Metod: En kvalitativ metod, med intervjuer av fem sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för analysen. Resultat: Hur sjuksköterskorna arbetar för att stödja patienterna presenteras i tre huvudkategorier: Åtgärder som bygger relationer, Att stärka och rusta patienten, Sjuksköterskan som leder, organiserar och tar beslut. Diskussion: Det är sjuksköterskan som är verktyget inte själva modellen i sig. Att mötas som människor och att bygga relationer som är nyckeln till att kunna hjälpa en annan människa att påbörja en förändringsprocess och hitta nya mål i livet. / Background: Research shows that there is a need for greater focus on supporting the patient to find an meaning in life and to accept life as it is and from that insight move on to new goals. Research also shows that mental ill health is a public health problem that leads to an increased risk of dying prematurely. It appears that the search for meaning in life, belonging and independence is important and crucial to the health experience. It appears that all people can develop and have a potential that can be made the most of. Influence and participation are crucial for good care and patients want to feel that they can influence and shape their own lives. Aim: The purpose was to describe how nurses in psychiatric care support patients with mental illness to begin a changing process with a view to a better mental well-being. Method: A qualitative method, with interviews of five nurses in psychiatric care. The interviews were recorded and transcribed. A qualitative content analysis with inductive approach was used for the analysis. Results: How nurses work to support patients is presented in three main categories: Relationship-building actions, Strengthening and fortifying the patient, The nurse as a leader, organizing and making decisions. Discussion: It is the nurse that is the tool, not the model itself. To meet as human beings as well as to build relationships that are the key to helping another person begin a change process and find new goals in life.

This master thesis presents an exploration of participatory workshops. It focuses on how these may involve a design project’s various stakeholders, and take the design process further by joint activities of mutual learning. The main concern addressed in the thesis is how participatory workshops may be designed and carried through, together with companies working with design. The aim of the exploration is to gain an understanding of the various steps of the design and implementation of workshops, and also how these steps interact during the process. The exploration is mainly based on the design and implementation of three different workshops: One workshop was designed on behalf of a design consultancy as part of the phase of concept, in an ongoing design project about cleaning products. Afterwards the team worked on ideas based on the winning concepts from this workshop. A second workshop was designed for a working team at a company of wood floor production, in order to identify what future steps to take. The outcome emphasized what the team needed as well as desired to be working on next. In collaboration with the same wood floor producer, a third workshop was also designed as a part of the company’s design competition. This workshop aimed to making the competitors share their personal experiences of the theme of the competition. The workshop resulted in a joint creation of understanding and knowledge about the company’s demands and desires of the new product. In order to broaden my perspective on the method, I carried out a number of interviews, for example with MiL Institute, who is working with management training and coaching, and with Ordrum, who offers training in communication. To support mutual learning in the workshops, aspects of knowledge and learning are additionally included in the study. The exploration shows the advantage of using prepared ambiguous materials as part of the framework of a workshop, for supporting divergent thinking; individual and collective storytelling; diversity of ideas; and collaboration between people. Additionally the exploration indicates that people’s involvement in participatory workshops may create more responsibility of the design, through the experience of a shared ownership of the process. Moreover, it points out the challenge of working co-creationally in design work, also through the design process of workshops.