IoT-enheter är för många människor idag en del av vardagen och fler och fler enheter ansluts till människors hushåll. Smarta hem har allt från kylskåp och övervakningskameror som är anslutna till ett nätverk och internet. Problematiken med det är att många av dessa enheter har inte tillräcklig kapacitet eller en avsaknad av tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda sig mot potentiella attackvektorer. Bristande säkerheten för enheter i det smarta hemmet kan leda till att enheterna blir hackade och manipulerade av angripare. Den som kan skydda det smarta hemmet mot manipulation av dess IoT-enheter är både användare i det smarta hemmet och utvecklare av enheterna. Men det är inte alltid tydligt för vem åtgärden gäller, vilket är något den här studien vill klargöra. Den här litteraturstudien utgår från befintliga åtgärder identifierade av tidigare forskning. Den skiljer sig från den tidigare forskningen genom att kartlägga vilka åtgärder som är applicerbara för användare och utvecklare för att skydda det smarta hemmet mot manipulation. Med hjälp av en systematisk litteratursökning valdes 22 studier ut för att besvara studiens frågeställning. För att besvara studiens forskningsfråga används en kartläggande granskningsmetod. Metoden används för att kartlägga och identifiera vilka åtgärder som rekommenderas för både användare och utvecklare. Med hjälp av den tidigare forskningen framställs ett ramverk för att förtydliga vad användaren i det smarta hemmet själv utföra och vilka åtgärder utvecklare kan och bör utföra. Ramverket demonstrerar dessutom en rekommenderad ordning från författaren som åtgärderna bör utföras i. / Users of IoT devices are for many people today part of everyday life and more and more devices are connected to people's households. Smart homes have everything from refrigerators and surveillance cameras connected to a network and the internet. The problem with this is that many of these units do not have sufficient capacity or lack adequate security measures to protect themselves against potential attack vectors. Lack of security for devices in the smart home can cause the devices to be hacked and manipulated by attackers. Those who can protect the smart home from tampering with its IoT devices are the users in the smart home and the developers of the IoT devices. Although it is not always clear for whom the security measures apply to, which is something that this study aims to clarify. This literature study is based on existing security measures identified by previous research. It differs from previous research by mapping out which security measures and best practices that are applicable to users and developers to protect the smart home from being manipulated. Using a systematic literature search, 22 studies were selected to answer the study's question. To answer the study's research question, a mapping method is used. The method is used to map and identify which actions are recommended for both users and developers. Using the previous research, a framework is created to clarify what the user in the smart home can do and what actions developers can and should take. The framework also demonstrates a recommended order from the author in which the measures should be carried out.

[pt] A ideia principal da Internet das Coisas (IoT) é conectar bilhões de coisas à Internet nos próximos anos, a exemplo de carros, roupas e comidas. Entretanto, muitos problemas precisam ser resolvidos antes que essa ideia possa ser concretizada. Alguns desses problemas estão relacionados à necessidade de construir sistemas para IoT que sejam auto-organizáveis e autoadaptativos. Este trabalho, portanto, apresenta a elaboração do Framework para Internet das Coisas (FIoT), que oferece suporte ao desenvolvimento de aplicações para IoT com essas características. Ele é baseado nos paradigmas de Sistemas Multiagente (SMA) e algumas técnicas abordadas em Aprendizado de Máquina, a exemplo de redes neurais e algoritmos evolutivos. Um agente pode ter algumas características, como autonomia e sociabilidade, que tornam SMAs compatíveis com sistemas que requerem auto-organização. Redes neurais e algoritmos de evolução vêm sendo comumente usados nos estudos de robótica, no intuito de prover autonomia e adaptação à agentes físicos (ex.: robôs, sensores). Para demonstrar o uso do FIoT, dois grupos de problemas em IoT serão instanciados: (i) Cidades Inteligentes e (ii) Quantificação de Coisas. / [en] The agreed fact about the Internet of Things (IoT) is that, within the coming years, billions of resources, such as cars, clothes and foods will be connected to the Internet. However, several challenging issues need to be addressed before the IoT vision becomes a reality. Some open problems are related to the need of building self-organizing and self-adaptive IoT systems. To create IoT applications with these features, this work presents a Framework for Internet of Things (FIoT). Our approach is based on concepts from Multi-Agent Systems (MAS) and Machine Learning Techniques, such as a neural network and evolutionary algorithms. An agent could have characteristics, such as autonomy and social ability, which makes MAS suitable for systems requiring self-organization (SO). Neural networks and algorithms of evolution have been commonly used in robotic studies to provide embodied agents (as robots and sensors) with autonomy and adaptive capabilities. To illustrate the use of FIoT, we derived two different instances from IoT applications: (i) Quantified Things and (ii) Smart Cities. We show how exible points of our framework are instantiated to generate an application.

Internet of Things (IoT) refers to an inter-connected world where physical devices are seamlessly integrated into the Internet and become active participants of business, information and social processes. This involves the inter-connection of a large number of heterogeneous networked entities and networks. Emergence of technologies such as Zigbee, Bluetooth low energy and embedded sensors has transformed simple physical devices into smart objectsthat can understand and react to their environment. Such smart objects form the building blocks for the Internet of Things. The communication infrastructure for these objects is based on an extension of the Internet protocol stack. Although the need for security is widely accepted, there is no clear consensus on how IP-based Internet security protocols can be applied to resource-constrained smart object networks. In this thesis  we develop a new secure and energyefficient communication model for the Constrained Application Protocol (CoAP), a light-weight communication protocol designed for smart object networks. We contribute to the standardization of the generic communication architecture by adding security and delegation components for smart objects that sleep for large amounts of time during their operational phase. This architecture ensures data integrity and authenticity over a multi-hop network topology. It also provides a mirroring mechanism that uses a proxy to serve data on behalf of sleeping smart objects, thereby allowing them to act as always-online web servers. A working prototype implementation of the architecture is also developed. The security features in the architecture presented in this thesis are based on using strong public-key cryptography. Contrary to popular belief, our performance evaluation shows that asymmetric public-key cryptography can be implemented on small 8-bit micro-controllers without modifying the underlying cryptographic algorithms. / Internet of Things (IoT, ”Föremålens Internet") syftar på en sammankopplad värld där fysiska apparater är sömlöst integrerade till Internet och blir aktiva deltagare i affärslivs-, informations- och sociala processer. Detta innefattar sammankopplingen av ett stort antal heterogeniskt nätverkade enheter och nätverk. Uppkomsten av teknologier som Zigbee, låg energi Bluetooth och inbyggda sensorer har förvandlat enkla fysiska apparater till smarta objekt som kan förstå och reagera till sin omgivning. Dessa smarta objekt utgör byggstenarna för Föremålens Internet. Kommunikationsinfrastrukturen för dessa objekt bygger på en utvidgning av internetprotokollstacken.  Även om behovet av säkerhet är allmänt känt, finns det inget konsensus om hur IP-baserade internetsäkerhetsprotokoll kan tillämpas i resursbegränsade smartobjektnätverk. I denna avhandling utvecklas en ny säker och energisnål kommunikationsmodell för Constrained Application Protocol (CoAP, “Begränsat applikationsprotokoll"), ett lätt kommunikationsprotokoll avsett för smartobjektnätverk. Avhandlingen bidrar till standardiseringen av den generiska kommunikationsarkitekturen genom att tillsätta säkerhets- och delegationskomponenter för smarta objekt som sover under en stor del av sin operativa fas. Denna arkitektur garanterar dataintegritet och autenticitet över en flerhopps nätverkstopologi. Arkitekturen bidrar också med en återspeglingsmekanism som använder sig av en proxyserver för att erbjuda data för sovande smarta objekts del, vilket låter dem agera som alltid-online webbservrar. I avhandlingen utvecklas också en fungerande prototypimplementation av arkitekturen. Säkerhetsegenskaperna i den arkitektur som presenteras i denna avhandling är baserade på användningen av stark publik-nyckel kryptering. I motsatts till den allmänna förväntningen, visar prestationsbedömningen i denna avhandling att asymmetrisk kryptering med publik nyckel kan tillämpas i 8-bitars mikrokontrollrar utan att ändra på de underliggande kryptografiska algoritmerna.

Internet of things är idag en utveckling som starkt går framåt för att göra samhället mer tekniskt styrt, modernt och för att underlätta för människor. Det finns många branscher och arbetsområden för denna teknik och hissbranschen är en utav dessa. I denna rapport utreds de fördelar som finns med Internet of things inom hissövervakning. Företaget Safeline Sweden AB har tagit fram en produkt för att underlätta övervakningen av hissar på avstånd. En utredning av denna produkt och dess kostnadsfördelar togs fram, för att sedan kunna ta fram en affärsmodell för Safelines nya produkt IMS. Genom intervjuer med potentiella kunder kunde information tas fram angående dagens läge inställningen till ny teknik. Den informationen som kom fram under dessa intervjuer användes för att skapa en affärsmodell som ska användas som grund för en affärplan för Safeline.En affärsmodell skapades för Safeline Sweden AB och deras nya produkt IMS. I affärmodellen framgår det bland annat hur företaget bör lansera den nya produkten, hur kundrelationer ska skapas, utvecklas och behållas. Utifrån intervjuerna valdes det att IMS bör säljas som en systemlösning då det anses vara det bästa för att det ska vara attraktivt och prisvärt för kunderna. / Internet of things is today a development that is strongly moving forward to make society more con-trolled by technology, modern and it will be easier for many people. This technology can be used in many diffrent industries and work areas, such as elevator monitoring. This report evaluates the benefits with Internet of things within elevator monitoring. The company Safeline Sweden AB has developed a product that will make it easier to monitor elevators from a distance. An investigation of this product has been done and what their advantages were. After that, a buisness model was formed for Safelines new product IMS. By interviewing potential customers, the information about the sitaution today and the approach for new technology was discovered. The information from the interviews was then used to create a good and sustainable business model for Safeline.A buisness model was created for Safeline Sweden AB and the produkt IMS. The business model describes how the company should launch the new product, how the customer relations should be created, developed and retained. The information from the interviews made it clear that the IMS should be sold as a system solution because it is considered to be more attractive and be more valu-able for the customers.

With an increasing number of people currently living in urban areas, many cities around the globe are faced with issues such as increased pollution and traffic congestion. In an effort to tackle such challenges, governments and city councils are formulating new and innovative strategies. The integration of ICT with these strategies creates the concept of smart cities. The Internet of Things (IoT) is a key driver for smart city initiatives, making it necessary to have an IT infrastructure that can take advantage of the many benefits that IoT can provide. The Cloudlet is a new infrastructure model that offers cloud-computing capabilities at the edge of the mobile network. This environment is characterized by low latency and high bandwidth, constituting a novel ecosystem where network operators can open their network edge to third parties, allowing them to flexibly and rapidly deploy innovative applications and services towards mobile subscribers. In this thesis, we present a cloudlet architecture that leverages edge computing to provide a platform for IoT devices on top of which many smart city applications can be deployed. We first provide an overview of existing challenges and requirements in IoT systems development. Next, we analyse existing cloudlet solutions. Finally, we present our cloudlet architecture for IoT, including design and a prototype solution. For our cloudlet prototype, we focused on a micro-scale emission model to calculate the CO2 emissions per individual trip of a vehicle, and implemented the functionality that allows us to read CO2 data from CO2 sensors. The location data is obtained from an Android smartphone and is processed in the cloudlet. Finally, we conclude with a performance evaluation. / Med en befolkning som ökar i urbana områden, står många av världens städer inför utmaningar som ökande avgaser och trafikstockning. I ett försök att tackla sådana utmaningar, formulerar regeringar och stadsfullmäktige nya och innovativa strategier. Integrationen av ICT med dessa strategier bildar konceptet smart cities. Internet of Things (IoT) är en drivande faktor för smart city initiativ, vilket gör det nödvändigt för en IT infrastruktur som kan ta till vara på de många fördelar som IoT bidrar med. Cloudlet är en ny infrastrukturell modell som erbjuder datormolnskompetens i mobilnätverkets edge. Denna miljö karakteriseras av låg latens och hög bandbredd, utgörande ett nytt ekosystem där nätverksoperatörer kan hålla deras nätverks-edge öppet för utomstående, vilket tillåter att flexibelt och snabbt utveckla innovativa applikationer och tjänster för mobila subskribenter. I denna avhandling presenterar vi en cloudlet-arkitektur som framhäver edge computing, för att förse en plattform för IoT utrustning där många smart city applikationer kan utvecklas. Vi förser er först med en överblick av existerande utmaningar och krav i IoT systemutveckling. Sedan analyserar vi existerande cloudlet lösningar. Slutligen presenteras vår cloudlet arkitektur för IoT, inklusive design och en prototyplösning. För vår cloudlet-prototyp har vi fokuserat på en modell av mikroskala för att räkna ut CO2 emissioner per enskild resa med fordon, och implementerat en funktion som tillåter oss att läsa CO2 data från CO2 sensorer. Platsdata är inhämtad med hjälp av en Android smartphone och behandlas i cloudlet. Det hela sammanfattas med en prestandaevaluering.

På Hannovermässan, världens ledande mässa inom industriell teknologi, i Tyskland år 2011 myntades begreppet Industrie 4.0 som beskriver den fjärde industriella revolutionen. Denna handlar om att integrera affärsprocesser med ingenjörsprocesser och på så sätt göra produktionen mer effektiv, miljövänlig och flexibel. Sedan 2011 har man även börjat tala om smarta fabriker och införande av smart teknik inom tillverkningsindustrin. Många hävdar att smart teknik och Industrie 4.0, tillsammans med vår tids krav på kundanpassade produkter, kommer att revolutionera den tillverkande industrin och förväntningarna är stora på vad smartteknik kan komma att bidra med. Denna studie syftar till att undersöka hur produktionen i tillverkande företag påverkas med hjälp av införande av smart teknik. Studien kommer att identifiera och analysera de främst påverkade faktorerna vid införande av smart teknik från år 2011 och framåt. De faktorer som identifierats och studeras närmare är; flexibilitet, kostnader, ledtider, miljöpåverkan, produktkvalitet och tillförlitlighet. I arbetet att hitta de faktorer som främst påverkar produktionen i tillverkande företag vid införande av smart teknik har främst två metoder använts. En inledande litteraturstudie gjordes för att identifiera de vanligast förekommande faktorerna. Valda faktorer verifierades därefter med hjälp av intervjuer och studiebesök hos två tillverkande företag som implementerat smart teknik, Scania CV AB och Volvo Car Corporation. Under vald tidsperiod har dessa företag tillsammans med KTH genomfört projektet FFI Line informationsystem architecture (LISA), där LISA är en variant av en smart fabrik. En slutsats som dragits i denna studie är att de faktorer som främst påverkas med hjälp av smart teknik inom tillverkningsindustrin är några av de som identifierades vid undersökningens start; flexibilitet, kostnader, miljöpåverkan och tillförlitlighet. Exempel på hur dessa påverkas presenteras vidare; om en informationsarkitektur (såsom LISA) implementeras blir det lättare att genomföra förändringar i maskinparken, det gör processkedjan mer dynamisk vilket ger en ökad flexibilitet för företagen. Med hjälp av uppkopplade enheter kan företagen snabbare informeras om fel i produktionen och på så sätt minska mängden kassationer vilket innebär kostnadsbesparingar. Genom att hastighetsanpassa motorer samt att optimera robotars rörelser, exempelvis genom att i större utsträckning använda mjuka rörelser, kan energi sparas och därmed ge en minskad miljöpåverkan. Dock blir företagen vid införande av smart teknik beroende av uppkoppling och det blir då viktigt att säkerställa att tillförlitliga system används om problem uppstår. Andra faktorer som påverkas är ledtider och produktkvalitet, som dock snarare påverkas som konsekvenser av att ovan nämnda faktorer påverkas. Ytterligare en slutsats är att Industrie 4.0 inom svensk tillverkningsindustri betraktas som en evolution snarare än en revolution och att den smarta tekniken är något som implementerats gradvis. / The term Industrie 4.0 was first coined in Germany 2011, at the Hannover Messe, the world’s leading Trade Fair for Industrial Technology. It is a term describing the fourth Industrial Revolution. This revolution concerns making production more efficient, environmentally friendly and flexible, by integrating business processes with engineering processes. Since 2011, smart factories and implementation of smart technology in manufacturing has also been a major talking point. Many claim that smart technology and Industrie 4.0, together with the increasing demands for customization, will revolutionize the manufacturing industry and the expectations for what smart technology will contribute with are great. The purpose of the study is to investigate what factors of the production in manufacturing companies are affected by the introduction of smart technology, from year 2011 onwards. The factors identified and investigated are; flexibility, costs, lead times, environmental impact, product quality and reliability. The study was conducted in two stages. First, a literature study to identify and investigate the factors, and second, visits, interviews and verification of the factors with two manufacturing companies who have both implemented smart technology; Scania CV AB and Volvo Car Corporation. During the selected time period, these companies have, together with KTH, participated in the FFI Line information system architecture project (LISA) project where LISA is a type of smart factory; an information architecture. A conclusion to be drawn is that the factors mostly affected by smart technology within the manufacturing industry are some of those identified in this study; flexibility, costs, environmental impact and reliability. Examples of impact are; if an information architecture (for example LISA) is implemented, it becomes easier to implement changes in the factory. This makes the process chain more dynamic, which gives the company greater flexibility. With the help of connected units, companies are faster informed about errors in the production, which makes it possible to decrease the amount of scrap. This leads to cost savings. Also, by using speed-controlled engines and by optimizing the movements of robots, energy can be saved, which leads to less environmental impact and also cost savings. Though, by implementing smart technology, companies also make themselves dependent on wireless connectivity. Therefore, it becomes important to make sure reliable systems are used. Other factors affected by the implementation of smart technology are lead times and product quality, but they are rather affected as consequences of the affection of the other factors, mentioned above. Another conclusion to be drawn is that Industrie 4.0, within Swedish manufacturing, is considered to be an evolution rather than a revolution and smart technology is something that is implemented gradually.

With the rapid development of IoT, more and more cyber security threats occur in people’s lives. In addition, many IoT devices are closely related to lives and have a large number of users, such as smart home. Therefore, it is more worthy for the adversaries to launch attacks. This report provides a security analysis of a specific IoT device —- Xiaomi smart video doorbell, which is a popular choice of the smart home. The smart video doorbell, which is usually set outside the front door, is invented to guarantee and enhance the safety of users’ homes. It has the functionalities of smart motion detection, real-time video and it will send notifications to the user’s mobile application if somebody presses the ring button or stays in front of it. This thesis performs a security analysis of this smart video doorbell system via threat modeling and penetration testing. The results show that the target system is not secure enough and have vulnerabilities which can be exploited, such as data exposure, weak password encryption, lack of logging and so on. Improvements can be made although there is no critical or urgent vulnerability of the target system. / Med den snabba utvecklingen av IoT uppstår fler och fler hot mot cybersäkerhet i människors liv. Dessutom är många IoT -enheter nära besläktade med liv och har ett stort antal användare, till exempel smarta hem. Därför är det mer värt för motståndarna att starta attacker. Denna rapport ger en säkerhetsanalys av en specifik IoT-enhet —- Xiaomi smart video dörrklocka, som är ett populärt val av det smarta hemmet. Den smarta videodörrklockan, som vanligtvis ställs utanför ytterdörren, uppfanns för att garantera och öka säkerheten för användarnas hem. Den har funktioner för smart rörelsedetektering, video i realtid och den skickar meddelanden till användarens mobilapp om någon trycker på ringknappen eller stannar framför den. Denna avhandling utför en säkerhetsanalys av detta smarta videodörrklocksystem via hotmodellering och penetrationstest. Resultaten visar att målsystemet inte är tillräckligt säkert och har sårbarheter som kan utnyttjas, såsom dataexponering, svag lösenordskryptering, brist på loggning och så vidare. Förbättringar kan göras även om det inte finns någon kritisk eller brådskande sårbarhet för målsystemet.

Idag blir det vanligare och vanligare att system såsom kameror eller kylskåp är eller har kapabiliteten att vara anslutna till internet och kommunicera över nätet av sig själva, så kallade IoT-system. Att ett system är anslutet till internet innebär att risken för angrepp på systemet ökar, och att systemet, om infekterat, har potentialen att kommunicera med omvärlden för att exempelvis utföra denial-of-service-attacker. Detta examensarbete undersöker säkerheten hos en internetansluten kamera (IP-kamera). Målet är att identifiera sårbarheter, och om möjligt, utveckla angrepp som utnyttjar sårbarheter hos kameran, för att testa säkerheten hos systemet. Resultatet visar att systemet är sårbart för ett antal olika angrepp, främst man-in-the-middle och cross-site-request-forgery. / Today systems such as cameras or fridges with the capability of being connected to the internet and communicating without human intervention are becoming increasingly common, so called IoT-systems. A system being connected to the internet means that the system’s attack surface is increased, and the system can, if infected, be used by the attacker to communicate with the outside world to perform denial-of-service- or other types of attacks. This thesis examines the security of an internet connected security camera, (IP-camera). The aim is to identify vulnerabilities in the system, and if possible to develop attacks that exploit these vulnerabilities in the goal of evaluating the security of the system. The results show that the system is vulnerable to some attacks, mainly including man-in-the-middle aswell as cross-site-request-forgery based attacks.

Background: The importance of data increases for current and future companies. As a result of prominent research within the field of information and communication technology, the interest in Internet of Things (IoT) and its industrial applications has grown strong from both research and the public sector. Due to advancements in the technological infrastructure, the IoT-solutions are available to the broader market, but despite being accredited with praise and promise of real potential, current IoT-solutions are mostly utilized by large enterprises (LE:s). A fundamental understanding for the cause of the aforementioned unbalance was acquired by revisiting theory and former studies of technology diffusion. It appears that the challenge for IoT-solutions resonates with a recurring phenomenon within diffusion of new technology. As a result from rapid advancements, technology often finds itself in a productivity paradox. This basically means that practitioners perceive them as too expensive and too complicated to use, thusly, they won’t be as productive as required to generate enough economic value. Therefore, new technologies can paradoxically be unproductive. As demanded from research and commercial actors, this study seeks to deepen the understanding for the cause of Small and Medium sized Enterprises (SME:s) Intention to use IoT-solutions, hence bridging the current market unbalance and gap in research. Objective: The purpose of the study is to deepen the understanding for SME:s Intention to use IoT-solutions. Therefore, the study is based on the research question: Which factors can explain SME:s Intention to use IoT- solutions? Methods: To find a proper tool for analysis, the author probed the literature of technology acceptance models related to sociology and psychology. With an explorative research design, an adapted version of the Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT) was developed according to the reaming parts of the literature review. 6 hypotheses were formulated based on the research question and UTAUT. Thereafter, a survey was used to collect quantitative data from 165 SME:s within the Swedish sector of manufacturing. The hypotheses were tested with the support of Explorative Factor Analysis (EFA) and multiple regression analysis in SPSS. Results: The main result shows that Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value exerts a significant correlation with the Intention to use IoT- applications. Effort Expectancy and Hindering conditions was to be found insignificant. The factors explained 27,9% of the total variance within the Intention. An additional effect from the survey reveals a low amount of knowledge for IoT- solutions amongst the responding SME:s. Conclusions: In light of the objective, the result provides both practical and theoretical implications. Practically, commercial actors can use the findings from this study to influence the Intention to use IoT-applications within the Swedish manufacturing sector by operationalizing Performance expectancy, Facilitating conditions, Social Influence and Price value. From a theoretical perspective, the extended and validated version of the current technology acceptance models, UTAUT-FP, can be applied for future research. / Bakgrund: Dataflödet intar en alltmer central funktion för sam- och framtidens företag. Som ett resultat av framstående forskning och tekniska landvinningar på området för informations- och kommunikationsteknologi har ett uppseendeväckande intresse för Internet of Things (IoT) - och dess industriella tillämpningar - vuxit fram. Med den nödvändig infrastrukturen väl på plats är dagens IoT-lösningar tillgängliga för en bred marknad. Men trots lovord om oumbärliga konkurrensfördelar så återfinns majoriteten av dagens IoT-lösningar likväl hos stora företag (SF). En grundläggande förståelse för orsaken förvärvades genom att återbesöka teori och tidigare studier över acceptans för nya teknologier. Problemet med IoT-lösningar visar sig resonera med ett återkommande fenomen för spridning av ny teknologi. Som ett resultat av hastig teknikutveckling uppstår regelbundet en så kallad produktivitetsparadox. Det visar sig att frontlinjens teknologier alltid löper risken att upplevas som för dyra och komplicerade i relation till hur mycket värde användaren uppfattar att de skapar. För att överbrygga dagens låga användning av IoT-lösningar efterfrågar forskare och kommersiella aktörer sålunda en djupare förståelse för vad som formar Små och Medelstora Företags (SMF:s) Intention till att använda ny teknologi, i denna studie IoT-lösningar. Syfte: Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om varför SMF inte använder IoT- lösningar. Således utformas studien efter forskningsfrågan: Vilka faktorer kan förklara SMF:s Intention till att använda IoT-lösningar? Metod: För att hitta ett adekvat analysverktyg sonderade författaren fältet av beteendevetenskapens adoptionsmodeller för ny teknologi. Utifrån en explorativ forskningsansats anpassades Unified Theory of Acceptance and use of Technology (UTAUT). I enlighet med studiens litteraturgenomgång bildade författaren således UTAUT-FP. Med bas i forskningsfrågan och UTAUT-FP utvecklades 6 hypoteser. Med en enkätundersökning samlades kvantitativa data in från 165 SMF. Med Explorativ Faktoranalys (EFA) och linjär regressionsanalys kunde studiens hypoteser testats i SPSS. Resultat: Studiens primära resultat visar att faktorerna Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild utövar en signifikant korrelation med Intentionen till att använda IoT-lösningar. Indirekta Hjälpmedel och Förhindrande förhållanden var insignifikanta för Intentionen. Faktorerna förklarar 27,9% av Intentionens varians. En bieffekt av studiens enkätundersökning lyckas spegla SMF:s okunskap kring studiens särskilda aspekter av IoT-lösningar. Slutsatser: I ljuset av forskningsfrågan generar studiens resultat dels praktiska, dels teoretiska implikationer. Praktiskt medför resultatet att dagens leverantörer delges en djupare insikt för hur de kan påverka SMF:s inställning och således Intention till IoT-lösningar genom att operationalisera resultatet för Prestationsföväntning, Underlättande förhållanden, Socialt inflytande och Prisbild. Teoretiskt bidrar studien med en validerad adoptionsmodell för IoT- lösningar - UTAUT-FP.

This degree project is a design project that investigates digitization in the real estate industry and examines how far the real estate industry has come regarding the integration of new technology. The study highlights how companies work today and what problems and needs can be facilitated through digitization, more specifically the technology IoT (Internet Of Things). IoT makes it possible to connect different devices and sensors to the Internet in order to read information or control the functionality. The study is based on qualitative interviews which are analyzed through methods within User Experience (UX). The target group for the study is people who work with operation and maintenance of real estates. By creating personas and scenarios for the relevant target group, a greater understanding is created of how they work today along with what problems and needs they experience within their professional roles. Through methods within the User Interface (UI) a prototype is created which illustrates the information that is significant to the target group. The information from the properties is communicated via IoT devices. To enable communication between devices and prototype, the system Yggio is used, an API (Application Programming Interface) which is provided by the company Sensative. The study shows how a user-friendly interface can look, function and facilitate work in the real estate industry.