No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Methane-based rocket propellant is gaining traction as a green technology with advantages in sustainability, cost-effectiveness, and performance. However, under high temperatures found in rocket nozzle cooling channels, methane can undergo thermal decomposition known as methane pyrolysis, resulting in the generation of hydrogen and solid carbon. This poses challenges to rocket engine performance and can eventually cause engine failure. Understanding and predicting the composition of evolved gases in rocket engine processes is therefore crucial. This thesis focuses on quantifying the production of hydrogen in the exhaust stream. To achieve this objective, a correlational measurement method utilizing sensors was developed and experimentally investigated. This approach involved the detailed mapping of sensor responses to variations in gas composition, temperature, and pressure, which were compared and validated against theoretical data derived from REFPROP; a widely used software tool for calculating gas properties. The sensors employed in this study enabled direct measurements of the speed of sound (SOS) and thermal conductivity (TCD) of the gas. The SOS measurements exhibited strong agreement with theoretical predictions in response to changes in hydrogen content. In contrast, the TCD measurements showed lower sensitivity to hydrogen. It was observed that temperature exhibited a substantial influence on both SOS and TCD compared to pressure. However, the implementation of experimental and theoretical correction coefficients effectively compensated for these effects. The resulting calibration curves demonstrated an absolute deviation of 0.2-0.3%vol in hydrogen concentration, which demonstrates the effectiveness of the developed method of quantifying hydrogen in gas mixtures. Lastly, the occurrence of methane pyrolysis was tested and confirmed. / Metan-baserat raketbränsle är en attraktiv grön teknologi med fördelar inom hållbarhet, kostnadseffektivitet och prestanda. Dock kan metan vid höga temperaturer funna i kylningskanalerna av raketmunnstycken undergå termisk sönderfallning via en process som kallas för metanpyrolys, vilket resulterar i produktionen av vätgas och fast kol. Detta medför utmaningar för prestandan av raketmotorn och kan i slutändan förstöra motorn. Det är därför mycket viktigt att kunna förstå och förutsäga sammansättningen av de gaser som bildas i processerna i raketmotorer. Detta examensarbete fokuserar på att kvantifiera produktionen av vätgas i avgasströmmen. För att uppnå detta mål utvecklades och experimentellt undersöktes en korrelationsmätmetod som använder sensorer. Detta tillvägagångssätt innebar en detaljerad kartläggning av sensorernas svar på variationer i gassammansättning, temperatur och tryck, som sedan jämfördes och validerades mot teoretiska data från REFPROP; ett välkänt programverktyg för beräkningen av gasegenskaper. De sensorer som användes i denna studie möjliggjorde direkta mätningar av ljudhastigheten (SOS) och värmeledningsförmågan (TCD) hos gasen. SOS-mätningarna visade en stark överensstämmelse med teoretiska förutsägelser som svar på förändringar i vätgasinnehållet. TCD-mätningarna visade däremot lägre känslighet för väte. Det observerades att temperaturen hade en betydande inverkan på både SOS och TCD jämfört med trycket. Implementeringen av experimentella och teoretiska korrigeringskoefficienter kompenserade dock effektivt för dessa effekter. De resulterande kalibreringskurvorna visade en absolut avvikelse på 0.2-0.3%vol i vätgaskoncentration, vilket betonar effektiviteten hos den utvecklade metoden för att kvantifiera väte i gasblandningar. Slutligen testades och bekräftades förekomsten av metanpyrolys.

Mon mémoire vise à définir, analyser, contextualiser et historiciser la censure à la Renaissance à travers l’exploration de diverses œuvres de Shakespeare, notamment les pièces souvent désignées sous le nom d’Henriad— Henry IV partie 1 et 2, Richard II— tout en portant une attention particulière sur Les Sonnets. Cette thèse s’intéresse à l’interpénétration des différentes institutions de censure, ainsi qu’aux différentes façons dont la censure peut se manifester ; à l’hétérogénéité des institutions, des divers agents, ainsi que des censeurs ; à la manière dont certains mécanismes se rejoignent, coopèrent ou divergent à d’autres moments. L’objectif principal est de démontrer que la censure va au-delà des paramètres de quelconque institution ou agent individuel, et qu’elle résulte de l’amalgame de chaque partie impliquée volontairement ou involontairement dans la prolifération de mesures répressives. Finalement, mon étude démontre que les pièces et Les Sonnets de Shakespeare ont été censurés de différentes manières, et cela, par différentes institutions, mais plus important encore, ce mémoire met en évidence que Shakespeare a mis en avant différents stratagèmes adaptables dans le but de contourner la censure de ses œuvres. / This thesis seeks to define, analyze, contextualize, and historicize censorship in the Renaissance through an exploration of Shakespeare’s Sonnets as well as the group of plays often referred to as the Henriad—1 Henry IV, 2 Henry IV, and Richard II. The overarching focus of this thesis is to demonstrate the in-betweenness of censorship—the different ways in which censorship is manifested; the institutions as well as the censors; how different censoring mechanisms merge at certain times, cooperate, or even disagree at others. The goal is to bring forth a clear understanding of the genealogical entity of censorship, to prove that censorship is bigger than any one institution, any one individual, that censorship is an amalgamation of every different susceptible censoring party working together mostly, and sometimes not—voluntarily or involuntarily—in their ever-changing ways of repression. Ultimately, my study of Shakespeare demonstrates that the plays and the sonnets were censored in different ways through different institutions, but more importantly, this paper highlights that Shakespeare had different adaptable ways of circumventing the censorship of his works.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.