Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden.

I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationen Mamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare. Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället. De mest frekventa och framstående samtalsämnen som uppkom under intervjun var den stress som härstammar från känslan av att vilja förbereda sig för vilka olika vägar livet kan ta samt stressen av att känna sig tvungen att behöva dra nytta av de möjligheter som erbjuds unga kvinnor idag.

Tidigare forskning om journalistik och kön av Monica Löfgren Nilsson och Monika Djerf-Pierre har visat att bevakningsområden i journalistiken varit uppdelade mellan könen: männen har dominerat hårda områden och kvinnorna har dominerat mjuka områden. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det skett någon förändring i kvinnors och mäns bevakningsområden sedan könsfördelningen i journalistyrket blivit jämnt fördelad under tidsperioden 1999-2009. Dessutom är syftet att undersöka om journalister upplever att de finns något samband mellan könstillhörighet och vad de skriver om. För att svara på syftet har vi gjort en kvantitativ innehållsanalys av totalt 906 artiklar i lokaltidningarna Vestmanlands Läns Tidning och Upsala Nya Tidning. Vi har även gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga journalister på dessa tidningar. Resultatet av vår undersökning visar följande aspekter: männen dominerar både den hårda och den mjuka bevakningen i tidningarna – undantaget är i VLT år 2009 då kvinnorna dominerar de mjuka nyheterna. Kvinnorna skriver något mer om hårda nyheter år 2009 jämfört med 1999. De hårda nyheterna utgör den största delen av tidningsmaterialet i UNT 1999 och i VLT 1999 och 2009. Men i UNT 2009 är det istället de mjuka nyheterna som dominerar tidningsmaterialet. En del av de intervjuade journalisterna upplever att könstillhörigheten har betydelse i arbetet på det sätt att den styr den enskilda journalistens intresse. Intresset styr sedan i sin tur vilket ämne journalisten väljer att skriva om. Vår slutsats är att det mönster som tidigare forskning kartlagt delvis tagit en ny riktning: männen dominerar inte bara de hårda ämnena utan även de mjuka. Kvinnornas ökade antal i journalistyrket har inte bidragit till att bevakningsområdena blivit jämnt fördelade mellan könen.

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda. Resultatet visade också att det förelåg signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på kön, där män var mer tillfredsställda än kvinnor. Ytterligare visades ingen interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. / The purpose of the study was to examine whether there were any differences in teachers' work motivation and job satisfaction depending on sector and gender and whether there was an interaction between sector and gender regarding work motivation and job satisfaction. A total of 84 respondents participated in the study. The instruments used were the Minnesota Satisfaction Questionnaire and Basic Need Satisfaction at work scale. The results showed that there were no significant differences in work motivation depending on sector and gender. Further the results showed that there were significant differences in extrinsic, intrinsic and general job satisfaction due to sector, where private sector employees were more satisfied compared to public sector employees. The results also showed that there were differences in extrinsic, intrinsic and general job satisfaction depending on gender, where men were more satisfied than women. Finally there was no interaction between sector and gender regarding work motivation and job satisfaction.

Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar. Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp. Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling. Talmaterialet bestod av ord och meningar med endast orala fonem samt nasala meningar innehållande hög andel nasala fonem. Normalvärden för Nasometer samlades sedan in genom inspelning.   Resultat  Medelvärdena gällande 13-åringar var för orala ord 13,6 % (SD 8,7), orala meningar 11,4 % (SD 6,2) och nasala meningar 60,2 % (SD 12,0). 18-åringars medelvärden var för orala meningar 14,0 % (SD 5,5) och nasala meningar 57,5 % (SD 6,2). Det fanns signifikanta könsskillnader endast för 18-åringar, dock uppvisade flickor/kvinnor deskriptivt något högre medelvärde inom båda grupperna. Slutsatser  Medelvärdena visade stor spridning inom grupperna, speciellt för 13-åringar. Medelvärdena i båda åldersgrupperna i föreliggande studie ligger dock inom spannet för typisk nasalitet, vilket visar att normalvariationen av medelvärde är stor. / Background  The Nasometer is a data-based instrument that measures the amount of acoustic energy from the nose during speech and is the most common instrument for nasalance assessments. To use the Nasometer clinically, normative scores are needed from people with typical resonance development. There are normative scores in Swedish for several age groups, except for teenagers. Aim Collect normative nasalance scores with the Nasometer among two Swedish age groups, study the scores spread and analyze gender differences within the groups. Method  Two groups of participants; 39 participants 12-13 years and 48 participants 18-19 years. All participants used Swedish as their native language and had typical speech- and language development. The speech material consisted of oral word and sentences containing only oral phonemes and nasal sentences containing a high amount of nasal phonemes. Normative scores for the Nasometer were then collected by recording. Results  Means for the younger group were for oral words 13,6 % (SD 8,7), oral sentences 11,4 % (SD 6,2)  and nasal sentences 60,2 % (SD 12,0). Means for the older group were for oral sentences 14,0 % (SD 5,5) and nasal sentences 57,5 % (SD 6,2). Only in the older group there was a significant gender difference but females showed higher descriptive scores in both groups. Conclusions  Means showed great spread within both groups. The means are though within the range for typical nasality. This implicates great variation of means among normal speakers.

The aim of this study was to describe how male social workers who work in the section for children and family in one municipality in southern Sweden, experience that their gender influences their daily work. The main focus is to understand what it means to be a man in the social services department. The first research question was how the male social workers experienced how their gender influenced their contact with children and parents in terms of possibilities and obstacles. The second research question was how the male social workers experienced how their gender influenced their working place in terms of possibilities and obstacles. The third research question was how the male social workers experienced that their gender affected the work with women colleagues. The fourth and last research question was how the male social workers experienced what it means to be a man in the present society. The study was based on a qualitative method and contains semi-structured interviews done with five social workers. I analyzed my interviews with the help of a theory which focused on masculine hegemony and with the help of prior research in this area. My results show that male social workers experience both possibilities and obstacles because of their gender when working with children and parents. Male social workers also felt that their gender affected their work with women colleagues.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ”vi” och ett ”dom andra”. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats. Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt. Den individuella bakgrunden kan vid vinsten lyftas fram som något starkt och positivt för att vid dopningsavslöjandet bli förklaringen till varför denne dopat sig. Materialet visar också att de två kvinnliga idrottarna som är med i undersökningen blir inplacerade i stereotypen om kvinnan som den styrda och mannen som den styrande. Det visas också exempel på att journalisterna i det undersökta materialet aktivt skapar ett ”vi” och ett ”dom andra”. För att beskriva det egna benämner journalisterna de andra.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties. The social workers thought that men were likely to make a career and women were considered to work in the area of social care. It was considered to have a different leadership in social services than in other organizations.

Intentionen med föreliggande arbete är att undersöka gymnasieelevers upplevelse av bedömningen i kursen idrott och hälsa A i ett genusperspektiv. I uppsatsen har två kompletterande metoder använts bestående av en enkätstudie av kvantitativ karaktär och en intervjustudie av kvalitativ karaktär. I enkätstudien deltog sammanlagt 182 respondenter, av vilka 102 är tjejer och 80 är killar, från fyra skolor i fyra olika kommuner. Intervjustudien omfattas av fem intervjuer genomförda med elever i samma klass på en av de skolor som ingår i enkätstudien. Tre av dem var flickor och två av dem var pojkar. Det teoretiska ramverk som primärt används för att förstå det insamlade materialet i ett genusperspektiv är Yvonne Hirdmans genussystem som främst utgörs av de två bärande logikerna: isärhållandets tabu och mannen som norm. Av resultaten från enkätstudien framkommer att det är svårt att skönja statistiska mönster som samstämmigt kan relateras till Hirdmans logiker beträffande elevernas angivelse av olika idrottsliga aktiviteters, respektive övrigt undervisningsinnehålls, betydelse för bedömningen i kursen. Resultaten från enkätstudien visar vidare en ganska samstämd bild av att både tjejer och killar generellt och i stor utsträckning angett att de upplever sig vara nöjda med bedömningen i kursen beträffande huruvida betyget stämmer överens med arbetsinsatsen. Dock framkommer en diskrepans i vissa avseenden där killarna generellt i större utsträckning än tjejer angett att: de upplever att de fick visa vad de kan i kursen, hade goda möjligheter att nå de högre betygen (VG och MVG) samt att de praktiska momenten är de som ger dem möjlighet att ”vara bra” i kursen. Det finns resultat som i vissa avseenden tyder på att undervisningen i ämnet idrott och hälsa, eller elevernas upplevelse av den, genomsyras av genussystemets logik: ”mannen som norm”, medan vissa resultat skulle kunna tyda på att denna norm utmanas av tjejerna. Enligt resultaten från intervjustudien framkommer att majoriteten av eleverna anser att bedömningen utgick från ett helhetsperspektiv samt att de är nöjda med den bedömning de fått. Resultaten visar även att eleverna gärna framhåller undervisningen som jämställd och rättvis, men att deras svar ibland är motsägelsefulla. Det framkommer att det trots uttalanden om en varierad undervisning förekom bollspel väldigt ofta vilket enligt flera elever tenderar att gynna killar mer än tjejer. Eleverna talade utifrån genussystemet och deras åsikter föreföll att vara färgade av detta system.

This "cross-culture" study deals entirely on awareness and attitudes among Kenyan andSwedish teachers in terms of gender equality. Parts of this study were conducted in Kenya,where I spent a month living and visited a school in a multi-million city. There, I conductedsemi-structured interviews with teachers and gathered material for my thesis. The purpose ofthis study is to see how teachers in Kenya relate to gender and then compare this withSwedish teachers. The study also includes a review of national policy documents for schoolregarding gender equality. In Kenya I interviewed four teachers in the secondary school whoteach various subjects. The conclusions drawn by the governing documents for school was that the teachers in bothcountries are encouraged to work with gender equality. My performance analysis isconstructed on the basis of Yvonne Hirdmans theory of dichotomy, hierarchy andreproduction process. Educators' awareness of gender issues was distinguished. Everyone hadopinions and told me about them. There approach to equality lead to some diversity amongthe teachers. They claim that equality brings many negative sides and are afraid that they willovershadow the good parts. / Denna ”cross-culture” studie handlar i sin helhet om hur medvetenheten och förhållningssättetär bland kenyanska och svenska lärare när det gäller jämställdhet. Delar av denna studiegenomfördes i Kenya, där jag under en månads tid levde och besökte en skola i enmångmiljonstad. Där genomförde jag semistrukturerade intervjuer med lärare samt samladematerial till mitt examensarbete. Syftet med studien är att se hur lärare i Kenya förhåller sigtill jämställdhet för att sedan jämföra detta med Svenska lärares. Studien innehåller också engranskning av ländernas styrdokument för skolan gällande jämställdhet. Jag intervjuade fyraverksamma lärare på secondary school som undervisar i olika ämnen.De slutsatser som drogs utifrån styrdokumenten var att lärarna i båda länderna uppmanas attarbeta med jämställdhet. Min resultatanalys är uppbyggd med utgångspunkt i YvonneHirdmans teorier om dikotomi, hierarki och reproduktionsprocessen. Pedagogernasmedvetenhet kring jämställdhetsfrågor var stor. Alla hade åsikter och berättade om dem.Förhållningssättet till jämställdhet skilde sig något åt bland lärarna. De påstår attjämställdheten medför många negativa sidor och är rädda för att dessa skall överskugga debra.