Sammanfattning; Avsikten med detta examinationsarbete är undersöka om ledarskapsutbildningen Future Executive Women (FEW) med manligt mentorskap är en fungerande metod för att öka möjligheten för kvinnliga chefer inom det skånska näringslivet att avancera i karriären. För att få svar på våra frågeställningar, har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med sex av deltagare från utbildningen FEW. De teoriområdena som ligger till grund för examinationsuppgiften, är Kön och organisation, Ledarskap och Ledarskapsutveckling. I början av arbetet antog vi att denna typ av utbildning skulle ge deltagarna någon form av konkreta verktyg för att bryta den mansdominans som råder inom det skånska näringslivet. Nu i efterhand har vi förstått att utbildningen i ett kort tidsperspektiv inte lyckades med det i någon större utsträckning. För att möjliggöra en sådan förändring måste vissa delar av utbildningen förändras och förbättras. Vår tolkning är att en vidareutveckling av ledarutbildningen FEW skulle innebära ökade möjligheter för de kvinnliga cheferna att avancera. Avsikten med examinationsarbetet är att belysa och tolka deltagarnas åsikter om utbildningen och på så vis skapa en bild av om detta är en fungerande metod för att kunna motarbeta den ojämlikhet som råder. Vikten av att möjliggöra för kvinnorna att dels skapa egna nätverk och dels få tillgång till mansdominerade nätverk blir tydlig i undersökningen. Vårt arbete tyder på att flera faktorer i utbildningen måste förbättras för att detta skall uppnås.

The aim of this study is to investigate rules and teachers´ expectations that are described by teachers and documents, what sort of pupils´ disorder that teachers put their attention to, in what way teachers´ are correcting pupils´ misbehaviours as well as how female and male teachers are correcting boys and girls. The study is based on a so called Yo-yo fieldwork in three schools. Three grade seven classes were followed during three periods of the first eight months of the school year 2003-2004. In sum 49 teachers and 74 pupils were observed. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory. According to the results, teachers during start of the semester explain what sort of pupil behaviour they are expecting and not expecting. Teachers and school leaders also describes rules that are to be followed at each one of the schools. The analysis of misbehaviours of pupils that teachers paid attention to could be divided into four categories: disturbing ways of handling oneself, misuse of school materials, odd traits or peculiarities and lack of order in the classroom. The analysis also showed that the teachers were most disturbed by pupils talking out of turn. Teachers’ attention to pupils’ misbehaviours came out as a result of pupils spending time on their own projects during lessons. The analysis of the corrections that the 49 teachers used towards misbehaviours that they paid attention to showed that the most common strategy was appeals to behave better. It was also showed that teachers’ corrections could be divided into two categories: non-verbal signals and verbal measures. Teachers’ corrections were meant to direct the pupils back to work, make the pupils follow collegial agreements and make the pupils show respect for their teacher. According to whether or not pupils´ as well as teachers´ sex mattered I found that both female and male teachers found boys as most disturbing and therefore boys were corrected most often. The results are finally discussed in relation to other research and according to the social psychological, the praxis and the teacher perspective that were used in the study. / Syftet med denna studie är att studera regler och förväntningar som förmedlades av lärare och dokument, vilka elevbeteende som uppmärksammades som störande, hur lärarna korrigerade beteenden som uppmärksammats som störande och eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares uppmärksamhet och korrigeringar av flickor och pojkar. En Yo-yo fältstudie har genomförts på tre skolor. Tre skolår 7 klasser följdes under tre perioder under de åtta första månaderna av läsåret 2003-2004. Sammanlagt observerades 49 lärare och 74 elever. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory. Enligt resultatet förklarar lärare vid terminsstart vilka elevbeteenden som är önskvärda och inte önskvärda. Lärare och skolledare förklarar också vilka regler som gäller på de olika skolorna. Analysen av störande beteenden visar att lärare riktar mest uppmärksamhet mot elevers otillåtna prat. Lärarnas uppmärksamhet mot störande beteende kunde delas upp i fyra kategorier: störande aktivitet, störande artefakt, störande egenhet och störande oordning. Orsaken till att lärarna stördes var att eleverna genom fokus på egna projekt kom att avskärma sig från det sociala sammanhanget. Analysen av lärarnas korrigeringar visar att de 49 lärarnas vanligast förekommande korrigering var uppmaningar. Lärarnas korrigeringar av uppmärksammat störande beteende kunde vidare delas upp i två kategorier: icke-verbala eller verbala åtgärder. Lärarnas korrigeringar avsåg att återföra elever till arbetet, att få dem att följa kollegiala överenskommelser eller att få dem att visa respekt för läraren. Sambandet mellan elevernas och lärarnas kön visade att pojkar uppmärksammades som mest störande och följaktligen också korrigerades mest. Resultaten diskuteras avslutningsvis i ljuset av annan forskning i relation till de lärar-, socialpsykologiska och praxisnära perspektiven som använts för studien.

The aim of this study is to describe and analyse norms of behaviour in rhetoric and practice in Swedish classroom cultures with the aid of theories of gender and power. The study is based on observations of and interviews with pupils and teachers in three ninth form classes. On the basis of the six themes of the thesis, common norms of behaviour are on the whole discernible. The relation between rhetoric and practice may be summarised in the following way: the pupils and teachers express a desire for order and clear rules that are followed. If the rules are not followed, the pupils demand consistent and motivated consequences. The study shows, however, the everyday life at school does not work in this way but that there is some discrepancy between practice and rhetoric. The values stated in the curriculum, for example respect, solidarity and taking responsibility, are expressed in both the pupils’ and the teachers’ rhetoric. The values are used to describe a certain action or to motivate the norms of behaviour that are described as desirable. / Denna studies syfte är att med hjälp av teorier om kön och makt beskriva och analysera uppförandenormer i retorik och praktik i svenska klassrumskulturer. Studien är baserad på observationer och intervjuer med elever och lärare i tre niondeklasser. Utifrån avhandlingens sex teman framträder i huvudsak gemensamma uppförandenormer i de tre skolorna. Relationen mellan retorik och praktik kan sammanfattas på följande sätt: elever och lärare uttrycker en önskan om ordning och tydliga regler som efterföljs. Om reglerna inte följs, efterfrågar eleverna konsekventa och motiverade påföljder. Studien visar dock att skolvardagen inte fungerar på det viset, utan det råder en viss diskrepans mellan praktik och retorik. Läroplanens framskrivna värden, exempelvis respekt, solidaritet och ansvarstagande, framträder i både elevers och lärares retorik. Dessa värden används för att förklara ett visst handlande eller motivera de uppförandenormer som beskrivs som önskvärda.

No description available.

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.

The aim for this study was to describe Social Physique Anxiety and Self-Efficacy in the school year of 7 and 9. To that the aim for this study was to describe if there was differences between girls and boys, but also between the school years, when it comes to the estimation of Social Physique Anxiety and Self-Efficacy. The method for this report was of statistic design, with a deductive methodology who was analysed and presented in. The empirical material was collected thru questionnaires where the level of information was of quantitative characteristics. The results from this study showed that girls estimate higher Social Physique Anxiety then the boys, in school year 7 and 9. The results also showed that boys estimated a higher Self-Efficacy then the girls, in school year 7 and 9. The conclusion of the study was that they who estimated high Social Physique Anxiety also estimated a lower Self-Efficacy, independently of age. We suggest continued research of decisive factors that effects Social Physique Anxiety and Self-Efficacy, too increase the understanding of those factors that affects an individual’s health.

Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan kvinnor och män i biståndsutredningar samt att analysera och reflektera över de önskemål och behov som uttrycks. Frågeställningarna handlar om hur jämställdhet kommer till uttryck inom äldreomsorgen i Lidköpings kommun och om eventuella skillnader mellan kvinnor och män kan utläsas i biståndsutredningar. Avsikten är att undersöka jämställdheten inom äldreomsorgen ur ett brukarperspektiv. För att finna svar på studiens frågeställningar har en dokumentanalys gjorts av 60 biståndsutredningar. Dokumenten har stegvis granskats och flera intressanta mönster har framträtt. Studiens resultat visar att kvinnor och män får den hjälp de ansöker om och att det inte finns några egentliga skillnader i vilka insatser de ansöker om. Detta resultat visar att kvinnor och män biståndsbedöms jämställt då det är behov som styr bedömningen och inte kön. Då studien också syftar till att reflektera över specifika önskemål har detta gjorts och det har visat sig att önskemål sällan uttrycks i biståndsutredningarna. Vår uppfattning om detta är att önskemål förmodligen uttrycks, men att de inte dokumenteras. Då materialet granskats för att finna eventuella skillnader mellan kvinnor och män har flera intressanta upptäckter gjorts som visar att kvinnor och män beskrivs på olika sätt i utredningarna. Vår tolkning av detta är att kvinnor beskrivs som hemorienterade och männen som omvärldsorienterade.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är: Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus.

Syftet med uppsatsen är att studera hur maskulinitet, femininitet och sexualitet framställs i tjej- och killtidningar. Materialet har begränsats till artiklar på temat sex och samlevnad. Uppsatsen innehåller en kort inledning där materialet beskrivs och ungas förhållande till tidningarna diskuteras. Därefter följer teorier och tidigare forskning som är av intresse för uppsatsen. Som metod används valda delar av den kritiska diskursanalysen. Tidningarna har analyserats utifrån vilken publik de riktar sig till, tjejer eller killar. I analysen berörs bland annat tidningens förhållande till läsaren och hur kvinnlig sexualitet beskrivs i killtidningar och tvärt om. Uppsatsen avslutas med några reflektioner om resultatet och det material som utlämnats.

Syfte Syftet med denna studie har varit att observera pedagoger i förskolan avseende hur deras bemötande påverkar barnen ur ett köns-/genusperspektiv. Frågeställningarna som studien varit grundad på är: Bemöter förskolans pedagoger barnen i förskolan olika ur ett genus-/könsperspektiv? På vilket sätt är i så fall bemötandet olika? Hur är förskolans miljö uppbyggd ur ett genus-/könsperspektiv? Hur anser en förälder till ett barn som avviker från den traditionella könsnormen att deras barn har bemötts av förskolans pedagoger? Metod Metoden har varit en kvalitativ undersökning där jag observerat några pedagoger på tre olika förskolor. Jag har också intervjuat en förälder till ett barn i förskolan som anser att hennes barn avviker från genusnormen. Jag har använt mig av olika genusteorier för att kunna analysera mina observationer och min intervju. Jag har också använt mig av tidigare jämställdhetsprojekt på andra förskolor då jag gjort min analys. Resultat Resultatet visar att det finns ett fåtal skillnader i hur pedagogerna bemöter barnen i de olika förskolorna. Det finns inga verbala skillnader, alltså skillnad på ordval eller tonval då barnen tilltalas. De små skillnader som finns är i själva bemötandet, alltså hur barnen bemöts. Föräldraintervjun resulterade i ett solskensexempel på hur pedagoger kan arbeta på ett genusmedvetet sätt. / Purpose The purpose of this study has been to observe educationalists in the nursery school with attention to how their treatment affects the children from a sex-/gender perspective. The issues that the study has been based on are: Treats the nursery school's educationalists the children in the nursery school different from a genus-/sex perspective? In which way is the treatment different? How is the nursery school's environment edified from a genus-/sex perspective? How considers a parent to a child that deviates from the traditional sex standard that their children have been treated of the nursery school's educationalists? Method The method has been a qualitative survey where I observed some educationalists on three different nursery schools. I have also interviewed a parent to a child in a nursery school that considers that her children deviate from the gender normative. I have used myself of different gender theories in order to analyze my observations and the interview. I have also used myself of earlier equality projects on other nursery schools than the ones I have used for analysis. Results The result shows that there are few differences in how educationalists treat the children in the different nursery schools. There are no verbal differences, in other words difference on word choices or intonation choice when the children are addressed. There are small differences in how the children are treated, in other words how the educationalists behave when addressing the children. The interview with the parent resulted in an excellent example of how educationalists can work in a gender aware way.