Den här undersökningen har jämfört läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) med likvärdiga statliga styrdokument ifrån Slovakien, Norge och Australien. Jämförelsen utgick ifrån fem utvalda begrepp: lek, dokumentation, inflytande, normer och kön. Arbetets syfte var att skapa en möjlighet att få en inblick i hur respektive land har formulerat sitt statliga styrdokument för förskolan, och på så vis styra hur det pedagogiska arbetet i förskolan ska utformas.   Undersökningen har utförts genom en kvantitativ komparativ textanalys med kvalitativa inslag. Metoden som används är diskursanalys och frekvensanalys. Begreppens frekvens har synliggjorts och sedan lyfts i sitt sammanhang. Begreppet lek uttrycks likvärdigt i de styrdokumenten som ligger till grund för denna studie. Samt att alla de fyra berörda dokumenten lyfter jämställdhet mellan könen men i övrigt synliggörs begreppet kön på skilda sätt. Begreppen inflytande, dokumentation och normer, har en frekvens på få eller ingen utsträckning i dessa statliga nationella styrdokument.

Syftet var att med hjälp av en enkätstudie undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd autonomi mellan högskolestudenter som upplevde sig ha lägre grad av stress i vardagslivet och de studenter som upplever sig ha högre grad av stress i vardagslivet. Studiens syfte var även att undersöka om det fanns skillnader i upplevd autonomi mellan män och kvinnor. Resultatet visade att det förekom en huvudeffekt mellan deltagarnas upplevda stress och autonomi. Resultatet visade att det inte fanns någon huvudeffekt av kön och inte någon interaktionseffekt mellan kön och stress. / The aim was to use a questionnaire study to examine whether there was any difference in perceived autonomy among college students who perceived themselves to have lower levels of stress in daily life and the students who perceived themselves as having higher levels of stress in everyday life. Another purpose was to investigate whether there are differences in perceived autonomy between men and women. The results showed that there was a main effect of the participant’s perceived stress and autonomy. The results showed that there was no main effect of gender and no interaction effect between gender and stress.

Uppsatsen ämnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning är, hur den påverkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med både systemvetare och datavetare för att se om det är någon skillnad beroende på hur teknisk deras utbildning är. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrån dem använder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstår utifrån deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lärarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande på deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa åsikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas känslor inför att börja arbeta. De upplever en osäkerhet då de känner att de inte vet vad yrkesbranschen förväntar sig av dem och de är osäkra på om de har tillräckligt med kunskap för att kunna börja arbeta. Slutligen visar resultaten att det uppstår en maktrelation mellan kvinnliga och manliga studenter. De studerar inom en utbildning där majoriteten är män och manliga studenter menar att det är upp till kvinnliga studenter att skapa en mer attraktiv miljö för att locka till sig fler kvinnor till utbildningen.

Hur ser det ut med jämställdheten i föräldrars vardagliga liv hemma? Detta är en fråga som är ständigt aktuell och en större förståelse för hur par resonerar kring faktorer som dessa är viktig. Frågor som tas upp i uppsatsen är hur föräldrar diskuterar och fördelar vardagens bestyr mellan sig när det gäller föräldraledigheten, det övergripande ansvaret och den dagliga omvårdnaden av barnet och hushållssysslorna. Utifrån teori kring att ”göra kön” samt tidigare forskning kring konstruktion av faderskap- respektive moderskap diskuteras i uppsatsen också förväntningar och krav som informanterna upplever att de både har på sig själva och hur de uppfattar omgivningens förväntan på dem som mammor och hur de tror att deras partner upplever förväntningar och krav på sig som pappor. Intervjuer med sex mammor har gjorts där pappornas roll, via mammornas berättelse, får komma fram. När det gäller föräldraledigheten säger samtliga i intervjuerna att amningen är en avgörande faktor för fördelningen av föräldraledigheten. Detta går före de ekonomiska och arbetsrelaterade aspekterna. Men är amningen det enda skälet till att vissa av mammorna stannar hemma över ett år trots att rekommendationerna ofta är att heltidsamma barn i sex månader? Kan man förklara det utifrån hur kvinnor och män ”gör kön”? Slående är att flertalet av mammorna uppger att de vill ha kontroll när det kommer till den huvudsakliga ansvarsbiten då det gäller omsorg om barnet. Det medför att deras män inte behöver ha samma kontroll, något som kvinnorna också inser inverkar på jämställdheten i föräldraskapet.  Vad gäller skötseln av hemmet är det intressant att diskutera varför fördelningen ser ut som den gör. Vilken koppling har detta till könskonstruktion? Några kvinnor hävdar att de, till skillnad mot sina män, var mer beredda på all den tid det tar att vårda ett litet barn. Mammorna menar att det allmänt råder en förväntan på dagens föräldrar att båda ska vara deltagande i barnens vardagliga liv och omsorg men att skillnaden ligger i att det finns en förväntan på mammor att de i högre grad ska ta mer av det yttersta ansvaret för det praktiska som rör barnet medan papporna förväntas och tillåts vara lekfullare med sina barn.

Jämställdheten i Sverige anses framstående men ändå har vi en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa. Sjuksköterskeprofessionen är kvinnodominerad. Att kvinnliga sjuksköterskor är i majoritet innebär dock inte att det är flest kvinnor i de högsta ledande befattningarna. Uppfattningar om genus påverkar sättet att se på yrket och integrerar med jämställdhetsperspektivet. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar jämställdhet inom sjuksköterskans profession. Metoden är en litteraturgenomgång av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga studier. Resultatet visar att det finns flera faktorer som påverkar jämställdheten. Manliga sjuksköterskor tar rulltrappan i sin karriär medan kvinnorna drabbas av glastaket. Sjuksköterskor såväl manliga som kvinnliga har upplevelsen av att det finns en fördel i att vara man men även nackdelar. Stereotypen om hur vi ska vara i våra könsroller styr vår vardag både på arbetet och i hemmet och blir till ett hinder för utveckling av jämställdheten och integreringen av fler manliga sjuksköterskor. Viljan att förändra situationen är svag då toppen av organisationen utgörs av män som vill bevara makten. Slutsatsen är för att åstadkomma jämställdhet i samhället och i organisationen med förändrade attityder och bryta ner de traditionella stereotypa uppfattningarna, behövs fortsatt och utökad undervisning och information om genusproblematik i skola, arbetsplatser och samhälle.

– Det är självklart att det ska råda jämställdhet mellan kvinnor och män. Ingen ska behöva behandlas sämre på grund av vilket kön man tillhör. Men är det lika självklart att det alltid – och överallt – ska råda könsjämvikt? Frågan diskuteras av organisationen Svenskt Näringsliv som en del i deras opinionsbildande verksamhet. Jämställdhet framställs som en självklarhet men samtidigt förefaller det finnas vissa reservationer för vad som kan betraktas vara jämställdhetens mål. Könsjämvikt, det vill säga en jämställd fördelning mellan kvinnor och män, antas som exemplet visar inte vara helt självklart. Med hänvisningar till marknadsekonomi förklarar Svenskt Näringsliv att politiska initiativ för ökad jämställdhet inte kan utgöra grund för näringslivets jämställdhetsarbete. Det måste istället utgå från näringslivets egna behov för att inte riskera företagens roll som producenter och organisatörer av värde och välfärd. I den här avhandlingen undersöks vad som händer när marknadsekonomiska principer möter politiska krav på förändring. Hur begripliggörs krav på jämlikhet mellan könen i en nyliberal kontext? Med utgångspunkt i en närgången läsning av Svenskt Näringslivs opinionsbildande material om jämställdhet diskuteras hur kön diskursivt konstrueras. Studien visar hur kvinnor på olika sätt införlivas både i en föreställningsvärld om marknaden som alldeles nödvändig och i en värld som domineras av män och manliga normer.

Detta självständiga arbete har sin utgångspunkt i förskolans bemötande av flickor och pojkar ur ett genusperspektiv. Ändamålet med studien är att undersöka och synliggöra genusmedvetenhet i förskolepedagogers förhållningssätt. Ett grundläggande fokus i våra frågeställningar är att lyfta fram förskolepedagogers tankar och föreställningar kring normer och könsstereotyper samt hur dessa vävs in och tillämpas i deras profession. Den andra frågeställningen utgår från hur flickors och pojkars könsidentitet präglas och påverkas av könsföreställningar i förskolan utifrån förskolepedagogernas förhållningssätt.  Genom kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolepedagoger fick vi en översiktlig bild av hur detta ser i ut i olika förskolor i samma kommun. Resultatet redogör att förskolepedagogerna ser att barn är väl medvetna om genus- och könsrollerna som råder i samhället idag. Empirin visar även hur förskolepedagogerna förhåller sig till genus och hur de använder sig av sin genuskunskap i deras arbete i förskolans verksamhet. Deras genusarbete skildras i form av genusdiskussioner tillsammans med arbetslag och barn, återspeglingar om uppbyggnaden av den fysiska och sociala miljön samt reflektioner kring sig själva som påverkande faktorer i barnens livsvärld, självbild och utvecklande av könsidentiteter.

Orättvisorna på arbetsmarknaden är ständigt ett hett ämne för många forskare och politiker. Många studier indikerar att kvinnor och individer med utländsk bakgrund missgynnas på den svenska arbetsmarknaden, men hur dessa faktorer påverkar varandra är inte lika uppmärksammat. Denna studie avser att studera hur upplevda avancemangsmöjligheter skiljer sig åt beroende på hur kön och etnisk bakgrund samverkar, samt hur chefens egenskaper i form av kön och etnicitet påverkar det potentiella sambandet. De teoretiska ramverken som ligger till grund för studien är välkända teorier som preferensdiskriminering, statistisk diskriminering, humankapital, glastak och homosocial reproduktion. Den tidigare forskningen inom fältet har bland annat visat att kvinnor upplever sämre avancemangsmöjligheter än män samt att individer med utländsk bakgrund upplever sämre avancemangsmöjligheter än individer med svensk bakgrund. Studien bygger på data från Levnadsnivåundersökningen som genomfördes 2010. Urvalet i studien är avgränsat så att endast män och kvinnor i åldrarna 25–60 som förvärvsarbetar är med. Resultatet visar att kvinnor är mindre sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter i jämförelse med män samt att etnisk bakgrund inte verkar ha någon större betydelse för individens upplevda avancemangsmöjligheter. Dessa resultat kontrollerades även med hjälp av individ- och arbetsrelaterade kontrollvariabler vilket visade att det är mindre sannolikhet för en individ med kvinnlig chef att uppleva stora avancemangsmöjligheter än individer med en manlig chef.

I uppsatsen undersöker jag om Carol Clovers teorier från boken Men, Women and Chain saws: Gender in the Modern Horror Film fortfarande går att applicera på filmer som kom ut efter det att boken publicerats 1992. De två frågorna jag vill besvara är huruvida Clovers text fortfarande går att applicera, samt hur sexualitet och genus representeras i filmerna jag valt att använda. Mina teoretiska utgångspunkter är ”The final girl”, som är taget ur Clovers bok, samt queerteori. Min metod är att analysera filmerna utifrån Clover för att se hur sexualitet och genus representeras, samtidigt som jag då ser huruvida Clovers text fortfarande är aktuell. De filmerna jag använder mig av är Scream 2 (1997), Teeth (2007), och The Babysitter (2017). Jag visar på att Clovers bok fortfarande är aktuell och går att applicera på filmer producerade nyligen. Jag visar även på att sexualitet och genus är konstant närvarande teman i de tre skräckfilmerna jag använder på ett eller annat sätt, där jag även visar på hur representation av sexualitet och genus har ändrats med tiden och ser olika ut i de tre filmerna.

Syftet med studien var att undersöka om det finns några skillnader i hur svenska ekonomistuderande kvinnor och män uppfattar tilldelade mål i en arbetsplatskontext. Studien grundade sig i tidigare observerade skillnader hos kvinnor och män gällande tron på den egna förmågan. Detta då det är en viktig faktor för vilket utfall ett tilldelat mål kommer att generera, vilket därför även bör påverka hur målen uppfattas. Metoden för studiens genomförande var en kvantitativ enkätstudie vilken kompletterades med en mindre kvalitativ intervjustudie. Den kvantitativa resultaten visade på en skillnad i hur kvinnor och män uppfattar mål när belöningen av ett uppfyllt mål enbart tilldelades till den bäst presterande individen. Vidare visade de kvantitativa resultaten inte på några andra signifikanta skillnader. Av de kvalitativa resultaten framgick vissa mönster som tyder på att kvinnor och män uppfattar mål olika. Studiens resultat bör vara av intresse för organisationer som tillämpar mål som styrmedel där rekommendationen är att de bör användas med viss försiktighet för att inte få motsatt effekt. Vidare öppnar studien upp för fortsatt forskning inom ämnet där mål på individnivå utifrån personliga preferenser är ett fortsatt intressant ämne.