Syftet med studien var att synliggöra barns lek i förskolan utifrån ett genusperspektiv. En kvalitativ forskningsmetod tillämpades där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv barn i ålder 4–6 år, på två olika förskolor i två olika kommuner. Utgångspunkten för studien var Hirdmans (2003) genusteori som visar hur genus konstrueras av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Resultatet visade att barnen uttrycker starka kopplingar till leksaker och kamrater när de beskriver vad som är centralt i leken och att barnen konstruerar genus i sina kamratkulturer genom att de upprättar lekregler där de väljer eller väljer bort lekar och leksaker utifrån könsmässiga egenskaper. Slutsatsen är att könsstereotypa normer och förväntningar kan vara så djupt förankrade i barnen att det riskerar att påverka och styra deras intressen och lekval i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra framställningen av män och kvinnor i två olika historieböcker, en för lågstadiet och en för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är: Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i de två läromedlen i text? Hur ofta förekommer män respektive kvinnor i de två läromedlen på bild? Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur kvinnor och män representeras i text och bild i de två läromedlen från lågstadiet respektive mellanstadiet? Studien utgår från Yvonne Hirdmans teori om genus, Annie Olssons fallstudie om läromedlets påverkan på elever, samt Britt-Marie Berge och Göran Widdings studie om mäns överrepresentation i text och bild. Dessa teorier och studier fungerar som både inspiration och informationshämtning samt grund för vidare analys och diskussion av vårt material. Den datainsamlingsmetoden som används är en läromedelsanalys. Analysen presenteras med hjälp av text, stapeldiagram och mallar. En viktig slutsats som även är resultatet av vår studie är att män är överrepresenterade och har en mer central roll i vårt urval av samtida läromedel i historia medan kvinnor står i männens skugga.

Sammanfattning Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten? Metod Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna. Resultat Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke. Slutsats Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer. Syfte

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka olika läromedel för SO i låg- och mellanstadiet med fokus på kön och genus. Den första forskningsfrågan som analysen baserades på var hur många kvinnor/flickor och män/pojkar som fanns med i de utvalda läromedlen. Vår andra forskningsfråga som analysen baserades på var hur män/pojkar samt kvinnor/flickor representerades i bild i läromedlen för låg- och mellanstadiet. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt oss av kvantitativ analysmetod, för att beräkna antal nämnda kvinnor och män och kvalitativ analysmetod, för att fördjupa oss mer i ämnet om hur kön framställdes i bild. Vårt insamlade material har haft genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att män överlag var dominerande i alla läromedel och att läromedlen genomsyras av en manlig norm. Kvinnor nämndes ofta i sammanhang till män, ofta som hustrur eller som modern och männen framställdes som den arbetande, i maktposition eller i krigsrelaterade sammanhang. En skillnad i jämförelsen av de olika läromedlen för grundskolan var att i PULS SO-boken (2021) visades det mer jämlikhet mellan könen än tidigare utgivna läromedel. I de äldre utgivna läromedlen får kvinnan väldigt lite plats i jämförelse med män. Läromedel med senare utgivningsår har påvisat en mer jämlik könsfördelning och har fått en mer heterogen diskurs. Efter genomförd läromedelsanalys har slutsatsen påvisat att innehållet visar en problematik och därav har läraren ett stort ansvar att granska läromedel då dessa har stor betydelse för undervisningen.

Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om studie- och yrkesvägledares syn på genusmedveten vägledning i grundskolan. Vi vill även att få fördjupade kunskaper om vilka metoder och verktyg som vägledarna använder i arbetet med genusmedveten vägledning. Vi har använt oss av kvalitativ metod genom att vi gjort åtta djupintervjuer med fyra kvinnor och fyra män som arbetar som studie- och yrkesvägledare i grundskolan i Sverige. Vägledarna har studie- och yrkesvägledarexamen. Vår studie har utgått ifrån Linda Gottfredssons (1981) teori The theory of circumscription, compromise and self-creation. Studiens resultat visar att vägledarna vi intervjuat ser ett ansvar i att arbeta med genusperspektiv i vägledningen och de tycker att det är viktigt att arbeta med genusfrågor. Resultatet visar också att det hos vägledarna finns skilda sätt att beskriva genusmedveten vägledning. Vi har fått ta del av ett flertal strategier och arbetssätt som kan användas för att arbeta med genusmedveten vägledning. Vi har sedan diskuterat vägledarnas olika syn på betydelsen av kön i vägledningsprocessen. Vi har även diskuterat genusmedveten vägledning och vi har lyft betydelsen av att utmana elevers föreställningar för att få eleven att se möjligheter. Framtida forskningsområden skulle kunna vara att undersöka lärares inställning till att samarbeta med studie och yrkesvägledare i frågor som rör genus eller normkritik. Ett annat framtida forskningsområde skulle kunna vara att skolledarperspektivet lyfts med fokus på genusmedvetenhet och hela skolans ansvar för dessa frågor.

Syftet med denna studie var att undersöka om det skiljer sig mellan kvinnor och mängällande huruvida de motiveras av intern arbetsmotivation, extern arbetsmotivation elleri vilken omfattning de saknar arbetsmotivation. Detta genomfördes via en kvantitativenkätundersökning. WEIMS-skalan användes som mätinstrument. De yngstarespondenterna var mellan 18-25 år och de äldsta respondenterna var äldre än 64 år.Majoriteten var mellan 18-25 år (38.3%), och de flesta arbetade inom vård- och omsorg,administration samt skola. Datan analyserades genom en MANOVA och resultatetvisade ingen skillnad mellan könen gällande förekomsten av intern arbetsmotivation,extern arbetsmotivation eller om de saknar arbetsmotivation.

The right to publicly criticize and challenge the government is a fundamental part ofdemocracy. Within the legislative arena political opposition is essential, however, theliterature on oppositional behavior has exclusively focused on general patterns andparty-level variations. Consequently, individual-level oppositional behavior is significantlyunderstudied. Specifically, the absence of a gender perspective is striking. Therefore, thisstudy addresses this gap by examining the relationship between gender and oppositionalbehavior in the Swedish parliament. By combining research on political opposition andresearch on legislative debates, the study develops three hypotheses. Using regressionanalysis, this study tests the general relationship between gender and oppositional behaviorand if the relationship is conditioned by seniority and the proportion of women in partygroups. The study does not find significant gender differences in overall oppositionalbehavior, nor that the general relationship is conditioned by the proportion of women in partygroups. However, the study shows that the effect of gender on oppositional behavior isconditioned by seniority. This finding suggests that women’s tendency to express lessopposition than men, weakness by seniority. This implies that seniority has a positive effecton expressing opposition for female legislators, interestingly, this effect is reversed for menwhere the relationship has a negative relationship with men expressing opposition.

Tidigare forskningsstudier presenterar resultat som visar på att kunskapskraven för religionskunskap skiljer sig från läroplanens övergripande uppdrag (Anderström, 2017, s. 13, 125). Denna studie har med utgångspunkt i det ovannämnda genomförts med målet att öka kunskapen rörande hur lågstadielärare undervisar i religionskunskap utan att påverka elevernas framtida genustänk negativt. Studien syftar således till att undersöka lågstadielärares synsätt till att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning. För att besvara studiens syfte finns två frågeställningar. Den ena rör de utmaningar som lågstadielärare ser till att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning och de andra de strategier lågstadielärare beskriver att de använder för att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning.   För att besvara studiens syfte och två frågeställningar består studien av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lågstadielärare från olika kommuner i Mellansverige. Intervjuerna har sedan transkriberats och tematiserats med hjälp av en tematisk analys för att kategorisera datamaterialet. Vid analysen av det insamlade empiriska materialet används tre teoretiska utgångspunkter. Hirdmans genussystem och genuskontrakt används för att undersöka hur lärare ser på genus. Jacksons tolkande ansats används som redskap för att kunna identifiera vilka strategier lärarna använder sig av i sin religionskunskapsundervisning. Slutligen används ramfaktorteorin för att kunna kategorisera studiens datamaterial kopplat till de utmaningar som lärarna menar finns i att föra en genusmedveten undervisning i religionskunskap.   Resultatet som framkommit i denna studie visar på att det finns flera utmaningar i att föra en genusmedveten religionskunskapsundervisning. De utmaningar som majoriteten av respondenterna nämnt under sin respektive intervju har tematiserats i följande underteman - genusfällor, elevernas ålder, elevernas förståelse, hemmet påverkan, timplanen samt patriarkala religioner. Respondenterna berättar att de möter dessa utmaningar med hjälp av fler olika strategier. De strategier som flest respondenter talar om har tematiserats enligt följande – genusmedvetna diskussioner, inkludera genus, kvinnliga representanter, ämnesinnehåll, kollegialt arbete samt ändring av schema. Flera respondenter poängterar vikten av att ha ett allmänt genussynsätt i sin undervisning för att förhindra skapandet av könsmönster. Det går således att genomföra religionskunskapsundervisning utan att påverka elevernas framtida genustänkande negativt, trots att kunskapskraven skiljer sig från läroplanens övergripande uppdrag ur flera aspekter.

Konflikter är något som alltid kommer att finnas bland barnen på förskolan. Styrdokumenten är tydliga med att förutsättningar ska ges för att kunna fungera i grupp och hantera konflikter. Flera forskare är också överens om vikten av att lära sig hantera konflikter, samt att kognitiva förmågor kan utvecklas vid sådana situationer. Det finns dock studier som visar på att barn blir bemötta olika i konfliktsituationer utifrån kön.Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare ser på konflikter mellan barn, hur de beskriver att de själva agerar i konfliktsituationer samt hur de ser på den eventuella betydelsen av barnens kön i sådana sammanhang. Med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt genusperspektivet har jag genom en kvalitativ datainsamlingsmetod utfört semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare.Resultatet som framkom är att det finns många olika typer av konflikter, det kan uppstå flera svårigheter kring konflikter och att det inte finns ett gemensamt förhållningsätt för förskollärare att hantera dem. Resultatet visade också att könet inte har någon större betydelse vid konfliktsituationer, men, vissa könsmönster har urskilts.