Många skulle nog mena att det är självklart att vi ska arbeta för jämställdhet, både inom politiken och inom den fysiska planeringen. Det “självklara jämställdhetsprojektet” är omöjligt att tacka nej till eftersom det utgår från grundprincipen om alla människors lika värde. När jämställdhet uttrycks som “jämlikhet mellan könen” klargörs att det krävs en idé om kön för att arbeta med jämställdhet. Men inom ramen för begreppen jämställdhet och kön ryms många alternativa tolkningar. Med anledning av tolkningsutrymmet som finns intresserar vi oss för att undersöka vilka idéer om kön som reproduceras inom planering och vad eller vilka som dessa idéer exkluderar respektive inkluderar. Med utgångspunkt i att tjej är ett socialt konstruerat begrepp som får sin betydelse genom språket tar vi oss an frågan “hur konstrueras tjejen i jämställdhetsprojekt inom planering?”. Uppsatsens forskningsöversikt utgörs av ett diskursivt fält där fyra diskurser, olika sätt att se på kön och tjejer, presenteras. Dessa diskurser är den biologiska, den psykoanalytiska, den socialkonstruktivistiska och queer-diskursen. Det diskursiva fältet utgör uppsatsens kontext, mot vilken undersökningen kan relateras till för att skapa en större förståelse för hur planeringen konstruerar tjejer. Det analyserade materialet utgjordes av fyra intervjuer, informanterna var tjänstemän på kommuner som arbetat med jämställdhetsprojekt inom planering. Under intervjuerna berördes exempelvis vilka intentioner de haft med projekten och vilka problemområden som identifierats. Syftet med intervjuerna var att låta informanterna tala fritt om sina respektive projekt så att underliggande tankar om tjejer kunde komma fram. Materialet analyserades sedan diskursivt för att synliggöra hur planeringen konstruerar tjejer. Analysen visar att planeringen främst talar om tjejer utifrån tre diskurser som vi kallar tjejer som grupp, tjejer är inte som killar och tjejer ska vara. Det visade sig finnas få motstridiga sätt att tala om tjejer inom dessa diskurser. Det fanns i princip inga ansatser att frångå eller ifrågasätta den binära könsuppdelningen till förmån för ett mer individualistiskt synsätt, något som vi riktar viss kritik mot. Vi problematiserar också Boverkets roll som medskapare av planeringens konstruktion av tjejer i dessa jämställdhetsprojekt. Slutligen ser vi att det finns en exkluderingsproblematik med den konstruktion av tjejen som idag reproduceras inom planeringen. Vi efterfrågar ett synsätt som medger att andra beteenden än “det typiskt killiga” anses önskvärt i det offentliga rummet och som inte eftersträvar en förändring av kvinnliga beteenden.

Syftet med denna studie är att analysera huruvida storleken på individers sociala nätverk påverkar deras alkoholkonsumtion. Eftersom att alkohol är starkt relaterat till sociala sammanhang är det av intresse att undersöka om det finns ett samband mellan antalet nära vänner en person har och hur ofta denne har druckit alkoholhaltiga drycker under de senaste tolv månaderna. Studien är av kvantitativ innehållsanalys och är baserad på LNU 2010 (N=4521). Teorin grundar sig i social nätverksteori, sociala normer och individers närmiljö, då dessa faktorer kan antas ha en inverkan på individers dryckesmönster. Analysen visade ett signifikant samband mellan storleken på sociala nätverk och individens alkoholkonsumtionsfrekvens. Resultaten visade även på att en partners alkoholkonsumtion starkt påverkar en individs eget dryckesmönster. Antalet nära vänner har en inverkan på hur ofta en person deltar i sociala sammanhang och har därmed en positiv korrelation till individens benägenhet att oftare konsumera alkohol.

No description available.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt uppdrag att arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt hur arbetet kommuniceras mellan förskollärare och vårdnadshavare. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag beträffande läroplanens krav att motverka traditionella könsmönster och könsroller på förskolan?- Hur kommuniceras förskolans jämställdhetsarbete med vårdnadshavare? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare vilka har dokumenterats med hjälp av ljudupptagning. Vi har även genomfört 20 kvalitativa/kvantitativa enkäter med vårdnadshavare. All data som samlats in har analyserats genom dels en systematisk och tematisk innehållsanalys samt genom den normkritiska pedagogiken där intersektionalitet och queerteori är centrala begrepp. Resultatet visar att förskollärare har olika syn på vad jämställdhetsuppdraget innebär för förskolans verksamhet men att stor vikt läggs vid reflektioner kring hur förskollärarnas bemötande påverkar barnen. Resultatet visar även att jämställdhetsarbetet kommuniceras med vårdnadshavarna på flera olika sätt och att detta påverkar det samarbete som enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska ske mellan förskolan och hemmet.

<p>Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lärares kommunikation med sina elever i år 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lärare deltog i undersökningen. Metoderna som användes var klassrumsobservationer, intervjuer med lärarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lärare som har samma kön som de själva har. De kvinnliga lärarna kommunicerar nästan lika mycket med både flickor och pojkar medan hälften av de manliga lärarna nästan enbart kommunicerar med pojkar. Kommunikationen i klassrummet handlar till allra största delen om de uppgifter som ska genomföras under lektionen. Pojkar är de elever som får mest tillsägelser oavsett kön på lärare. Initiativ till kommunikation tas i större utsträckning av eleverna än av lärarna. Flickor som vill kommunicera gör det ibland ensamma med läraren till skillnad från pojkarna som tar kontakt med läraren inför hela klassen. De flesta lärarna tycker att de har en god kommunikation med eleverna. De kvinnliga lärarna anser att de är mer ”mammiga” än vad de manliga lärarna är och några av både de manliga och kvinnliga lärarna tar upp att manliga lärare har mer pondus.</p>

<p>Abstract</p><p>This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization.</p><p>Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work</p> / <p>Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.</p>

<p>Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.</p>

<p>This essay is about gender equality in a Swedish upper secondary school. The aim is twofold: to obtain knowledge about feminism, gender equality, boys´ and girls´ situations in schools and gender equality work there; and to find out if government management documents for schools work effectively when it comes to promoting gender equality in schools. There are four research questions: How do teachers interpret what´s said in management documents for schools? What strategies do teachers use to promote gender equality? What opportunities and obstacles do teachers see for promoting gender equality at the specific school? And, finally, do the management documents for the school work effectively when it comes to promoting gender equality?</p><p>The study has a socialist feminist perspective, which sees gender differences as a result of a mix of biological, historical and social factors. Important theoretical standpoints include gender socialization as an explanation for how girls and boys become women and men.</p><p>The results of the study points out that teachers interpret management documents differently, and that they find the documents hard to understand. They use a few different strategies when it comes to promoting gender equality, although they do not sufficiently realize the importance of their own conceptions of girls and boys in reproducing existing gender patterns. One of the obstacles for promoting gender equality in the school, although not mentioned by the teachers, seems to be the school management, who seem to do nothing to promote gender equality and fail to set up goals for gender equality in local school management documents. The main obstacle, however, is found to be the surrounding society and it´s definition of women and men. The main opportunity in the school is found to be the teachers, given that they are provided with knowledge, support from management and more specific formulations in management documents on how to work practically with gender equality.</p><p>Suggestions for future research include comparative studies, studies on teachers views on gender equality as a goal already reached in Sweden, and studies on how to use the concept of intersectionality in the aim of reaching a higher level of equality in schools.</p>

<p>The aim of this paper is to answer three questions about Chuck Palahniuks novel Fight Club. The three questions were chosen because they were widely debated after the release of David Fincher screenplay based on the same book. The questions are: Is the critique on consumerculture offered in Fight Club valid? What does Fight Club say about the relation between man and woman? Can the work be considered fascist? The critique against consumer culture is found valid and not a disguised complaint about the feminization of society. The main female character Marla is vital for Jack as a blueprint for Tyler. Tyler and Marla are found much alike. The fascist tendencies are present in Tylers character but he can be seen as the protagonist Jacks created father. In the course of Jacks struggle for independence Tyler is doomed to be defeated, so the fascist attitudes can’t be said to be represented by Fight Club as a whole.</p>