En förklaring till att kvinnor generellt förhandlar sig till lägre löner är bland annat förekomsten av socialt konstruerade könsstereotyper. Dessa könsstereotyper påverkar kvinnors benägenhet att förhandla och att framhäva sina prestationer under löneförhandlingen. Genom intervjuer med 12 kvinnor på olika geografiska platser i Sverige utforskades de känslor och tankar som kan förekomma inför och i samband med den individualiserade löneförhandlingsprocessen med syfte att skapa en djupare förståelse för vad som ligger bakom den ofta skeva lönebildningen. Resultatet visade att det hos kvinnorna finns en utpräglad känsla av nervositet, oro och brist på kontroll inför och under mötet vilket också påverkar tendensen att framhäva sina egna prestationer. Detta tydliggjorde könsstereotypernas inverkan på och roll i löneförhandlingen vilket också kan förklara varför kvinnors löneutveckling skiljersig från männens. Denna kunskap kan av arbetsgivare och HR användas som ett redskap för att främja lika löneutveckling för både kvinnor och män.

Högerpopulismen har vuxit sig stark i Europa och västvärlden på senaste tiden. Fenomen som Trump, Brexit och Sverigedemokraterna är exempel på detta. Sverigedemokraterna har störst stöd bland män och samma mönster återfinns i stora delar av Europa. Könsgapet i partisympati till högerpopulistiska partier är ett omdebatterat ämne men relativt få studier har gjorts kring ämnet. De studier som har försökt förklara könsgapet har ännu inte lycktas – det är därför puzzlet fortfarande återstår. Sveriges politiska konfliktdimension har länge bestått av ekonomiska klasskillnader men det nuvarande politiska klimatet tycks kännetecknas av nya konfliktytor. Dessa ytor består av sakpolitiska frågor som rör kring bland annat; invandring, lag och ordning, miljö och jämställdhet. Vissa forskare hävdar att den traditionella höger/vänster-skalan bör kompletteras med en kulturell dimension. Den dimensionen går ibland under namnet GAL-TAN. För att förstå Sverigedemokraternas framgång och varför partiet lockar till sig fler män har denna studie som avsikt, att med hjälp av GAL-TAN-skalan, försöka förklara könsgapet utifrån eventuella värderingsskillnader mellan män och kvinnor. Värderingsperspektivet underbyggs av andra teorier som förklarar könsgapet mellan män och kvinnor till följd av olika socioekonomiska och sociokulturella positioner i samhället. Studien utförs genom enkätdata från SOM-institutet. Resultatet visar att det inte finns några särskilda könsskillnader i värderingar men att värderingar däremot spelar roll gällande stödet för Sverigedemokraterna, i synnerhet för män.

BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som är aktuella för studiens område lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhället kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrån ett genusperspektiv. Kompensatorisk pedagogik, könsschablonsdiket och könsblindhetsdiket lyfts fram. Förskolans samarbete med vårdnadshavare belyses ur ett jämställdhetsperspektiv.SyfteVårt syfte är att ta reda på hur pedagoger i förskolan talar om och resonerar kring genus och jämställdhet.Frågeställning:Hur blir pedagogernas resonemang synliga när de talar om genus och jämställdhet?Hur synliggörs olika språkdiskurser i pedagogernas tal?MetodStudien grundar sig i en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urvalet är tio stycken verksamma pedagoger inom förskolan.ResultatResultatet presenteras utifrån en genusanalys samt en diskursanalys. Resultatet visar på olika sätt att tala och resonera kring genus och jämställdhet. Pedagogers språkbruk synliggörs med fokus på pronomenanvändning. / Program: Lärarutbildningen

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006). Analysen har även ett transdisciplinärt anslag, då den lutar sig mot begreppet hegemoni samt relaterade koncept.Resultatet visar att den vita kärnfamiljen med olikkönade föräldrar utgör subjektet och utgångspunkten i läroböckerna. Frånsteg från detta ideal används som en pedagogisk resurs för att mana till diskussion och förmedla berättelser på ett sätt som sätter de avbildade grupperna i objektposition samt stärker deras minoritetsstatus. Samkönade relationer inkluderas i endast ett av läromedlen. Där konstrueras de som objekt för diskussion och analys samtidigt som personerna varken framträder som individer eller får ta plats i läromedlets narrativa huvudfåra. Denna selektivitet präglar även läromedlens avbildning av etnisk och kulturell variation samt ensamstående föräldrar. Ur ett genusperspektiv är slutligen kvinnor mest framträdande i processer som anknyter till barn och relationer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

BAKGRUND: Det har forskats relativt lite om vilka färger och motiv pojkar och flickorväljer i sitt bildskapande och hur de ser på dessa val. Vi anser därför attdet är viktigt att lyfta fram den forskning som finns om bildskapandetrelaterat till genus och olika utvecklingsstadier. Vi kan konstatera attgenus är ett omdebatterat ämne i stort och att man sedan över 100 årtillbaka delade upp färger efter kvinnligt och manligt.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur barn uppfattar sitt eget och andrasbildskapande ur ett genusperspektiv, med fokus på färger och motiv.METOD: Vi har använt oss av bildaktiviteter och intervjuer som metod. I vårundersökningsgrupp har det ingått barn från en 3-6 års avdelning ochen F- 2 klass.RESULTAT: Vi har i vårt resultat kommit fram till att pojkar och flickor i vårundersökning anser att det förekommer särskilda pojk- och flickfärgeroch motiv inom bildskapande. En del barn har mycket tydliga åsikter omvad som är passande för respektive kön och varför det är på detta vis.En del av de andra barnen ansåg att det fanns skillnader men de kundeinte förklara vad detta berodde på. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund till uppsatsen: I Sverige råder det en löneskillnad mellan könen för lika ellerlikvärdigt arbete varför kvinnor och män har olika förutsättningar och möjligheter i såväl arbets- som privatliv.Syfte: Syftet är att undersöka hur några tjänstemän inom ett antal strategiskt valda organisationer ser på jämställdhet i arbetslivet, samt vilken syn de har på vad som orsakar ojämställda löner. Ettytterligare syfte är att undersöka dessa tjänstemäns syn på hur jämställda löner kan uppnås och var ansvaret för att lönerna blirjämställda finns. Slutligen att undersöka tjänstemännens uppfattning om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner.Frågeställningar: -Vilken uppfattning har dessa tjänstemän om betydelsen avjämställdhet i arbetslivet?-Vilken är tjänstemännens syn på orsakerna till varför lönerna är ojämställda?-Vad upplever tjänstemännen behöver göras för att uppnå jämställda löner?-Vad/vem uppfattar tjänstemännen bär ansvaret för att uppnå jämställda löner?-Vilken uppfattning har tjänstemännen om vilka argument det kan finnas för ojämställda löner?Metod: Till insamlingen av data har vi använt oss av en kvalitativ metodbestående av sex intervjuer. Respondenterna representerar Sveriges industriarbetarförbund, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv,Landsorganisationen och Jämställdhetsombudsmannen.Huvudresultat: Att lönerna i Sverige är ojämställda beror på flera faktorerdäribland familjebildning, könssegregerad arbetsmarknad, genusorättvisor, tradition och diskriminering. För att åstadkommajämställda löner behöver strukturella såväl som kulturella ändringar genomföras. / Uppsatsnivå: C

The aim of this study is to explore how former students are utilizing their knowledge from the university in their professional life. Further, the study examines which factors that could have impact on the students possibility to develop their career and if their satisfaction at work is affected by this development. The study is based on a survey which is a continued work from the previous study Aktörskap, yrkesorientering & bildning in full programme educations which have been completed on the University of Halmstad 2007-2012. Our study revealed that the students to a big extent have use of their achieved knowledge from the university in their professional life, both the theoretical and the practical elements. However, the students perceived the theoretical elements to be somewhat more useful. Students who are currently in a leading position perceived to a somewhat higher extent to have use of their knowledge from the university. Further, we have identified factors that may have impact on the students possibility to career development. Gender proved to be the most distinct factor since it proved to have impact on the likelihood of entering the labour market and in developing their career. Although the respondents had been available on the labour market for an equal amount of time, the likelihood that men were in a leading position was three times larger than for women. Another interesting outcome of this study was that the most important factors regarding satisfaction in the professional life differs markedly between people in leading positions and people that are not in leading positions. The theoretical framework that have been used in the analysis are theories  regarding knowledge and employability, signal- and human capital theory and previous research on this topic. / Syftet med denna studie är att undersöka hur före detta studenter har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv. Vidare studeras även vilka faktorer som kan påverka studenternas möjlighet till karriärsutveckling samt om arbetstillfredsställelsen förändras vid karriärsutveckling. Studien grundar sig i en enkätundersökning som bygger vidare på den tidigare studien Aktörskap, yrkesorientering & bildning i programutbildningar som gjorts på Högskolan i Halmstad 2007-2012. Vår studie visade att studenterna i hög utsträckning har användning av sina kunskaper från högskolan i sitt arbetsliv, både de teoretiska och de praktiska kunskaperna. Dock upplevde studenterna något högre användning av sina teoretiska kunskaper. Studenter som idag besitter en ledande befattning upplevde sig i något större utsträckning ha användning av sina kunskaper från högskolan. Vi har även identifierat faktorer som kan påverka studenters möjlighet till karriärsutveckling. Kön var den mest framträdande faktorn då det visade sig ha betydelse både i att komma in på arbetsmarknaden och i karriärsutveckling. Trots att respondenterna varit tillgängliga på arbetsmarknaden lika länge, har männen nästan i tre gånger så stor utsträckning en ledande befattning i förhållande till kvinnorna. Ett annat intressant resultat som framgick i studien var att de viktigaste faktorerna för arbetstillfredsställelse skiljde sig markant mellan personer med ledande befattning och ej ledande befattning. De teoretiska ramverk som tillämpas i analysen är teorier om kunskap och anställningsbarhet, signal- och humankapitalteorin samt tidigare forskning inom ämnet. / Aktörskap, yrkesoreientering & bildning i programutbildningar

Studien belyser styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jämställdhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhället, massmedia och hemmen kan påverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien åskådliggör att det är av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie är att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jämställdhet i förskolans vardag.Syftet med studien är att kartlägga pedagogers uppfattning kring jämställdhet i förskolan. Samt att utforska hur barnen väljer att ta initiativ mellan könen och till pedagogen, likaledes studera barnens val av aktivitet i verksamheten från ett jämställdhetsperspektiv.Metoden för studien är kvalitativ med inslag av kvantitativ metod och etnografi som används för att studera och förstå den sociala tillvaron vi lever i. För att kunna besvara studiens syfte, har intervju och observation använts. Utifrån respondenternas svar observationernas data har studiens resultat delats upp i rubriker där likheter och skillnader belysts. Det framkom att ett aktivt jämställdhetsarbete förekom hos två av åtta respondenter. Ett genomgående mönster var miljön och samhällets påverkan till flickor och pojkars könsskapande. Sammansättningen av könen har betydelse för hur barnen väljer att samspela. Pedagoger i studien antyder att det är av betydelse att ge barnen möjligheter till att välja aktivitet oberoende av kön. / Program: Lärarutbildningen

Många av de köp som genomförs är såkallade impulsköp. Forskning kring det här ämnet ökade under 1950-talet dock finns än idag inte någon gemensam åsikt om vad som gör att konsumenter genomför impulsköp. Även om livsmedel ofta ses som en produktkategori som skapar ett lågt engagemang hos konsumenter har det konstaterats att det sker impulsköp även i den här produktkategorin.Forskning har visat på att åldern på konsumenter har en påverkan på impulsköp och att unga människor är en konsumentgrupp som genomför många impulsköp. Unga människor ställs för en rad olika nya situationer och när de flyttar hemifrån är inköp av livsmedel en sådan ny konsumtionssituation. Medan ålder är en faktor forskning har en relativt gemensam åsikt om är kön en faktor som det råder delade meningar om när det kommer till impulsköp.Den här studien har som mål att svara på följande frågeställningar:Vad är det som gör att unga människor genomför impulsköp av livsmedel?Finns några skillnader mellan unga kvinnor och unga män när det gäller anledningar till varför de impulsköper livsmedel?Studien har utförts med hjälp av 20 stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna 20 till 30 år. Tio stycken unga kvinnor och tio stycken unga män intervjuades och respondenterna valdes ut med hjälp av ett kvoturval. Under intervjutillfällena ombads respondenterna att beskriva situationer där de genomfört ett impulsköp av livsmedel samt allmänt om deras köpbeteenden.Av studien framkom det att konsumenters egna tankegångar, känslomässiga tillstånd och shoppingmiljön påverkar dem när det gäller impulsköp av livsmedel. Det visade sig även att det var unga konsumentens egna tankegångar och känslomässiga tillstånd som påverkade i en högre grad än shoppingmiljön – framförallt för unga kvinnor. Unga män däremot hade en relativt jämn fördelning mellan deras tankegångar och känslomässiga tillstånd kontra shoppingmiljön. Studien visade även på att det nästan aldrig endast är en anledning som ligger bakom att det sker ett impulsköp utan flera anledningar samspelar med varandra och skapar en hel situation. / Program: Civilekonomprogrammet

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexualitet konstrueras i läroböcker för ämnet idrott och hälsa. Studien svarar på följande frågeställningar: ”Vilka normer om kön och sexualitet förmedlas i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?” och ”Hur förmedlas och uttrycks normer om kön och sexualitet i läroböcker för ämnet idrott och hälsa?”. Metod Tre stycken läroböcker, skrivna utifrån gällande läroplaner i ämnet idrott och hälsa, analyserades med utgångspunkt i diskursanalys som metodologisk ansats. Materialet granskades kritiskt och delades in i åtta olika teman utifrån vad som talades om och hur det talades om detta. Utifrån teman identifierades fyra diskurser: könsrollsdiskursen, kvinnor som problemdiskurs, män som normdiskurs och heteronormativitetsdiskursen. Dessa diskurser analyserades med utgångspunkt i Hirdmans genussystem och alternativa genusformler som Grahn har tagit fram och som sedan användes för att diskutera studiens resultat. Resultat Studiens resultat visar på att läroböckerna utgår ifrån två identifierade kön som tillskrivs specifika egenskaper och beteenden. Dessa två binära kön, flickor/kvinnor och pojkar/män, sätts ständigt i relation med varandra och beskrivs som dikotomier till varandra. Kvinnor framställs ofta som problematiska och bristfälliga medan män framställs som norm och utgångspunkt. Analyserade läroböcker består delvis av könsspecifik text men de inkluderar könsneutral text i flera sammanhang. I både bild och text framkommer normer som kan kopplas till heteronormativitet. Att två av tre läroböcker exkluderar HBTQ-identiteter helt och att en bok behandlar homosexualitet endast i ett särskilt stycke tyder på att heterosexualitet framträder som norm i läroböcker. Slutsats Slutsatsen är att genom att jämföra och särskilja flickor/kvinnor och pojkar/män med varandra skapas olika normer gällande genus. Att exkludera eller särbehandla HBTQ-identiteter i läroböcker påverkar och konstruerar normer om sexualitet. / Aim The aim of the study is to investigate how gender and sexuality are constructed in textbooks designed for the subject Physical education and Health. The study will answer the following research questions:” What norms about gender and sexuality are conveyed in textbooks for sport and health?” and” How are norms about gender and sexuality conveyed and expressed in textbooks for sport and health?”. Method Three textbooks, written along current curriculum in the subject of sport and health, were analyzed with a discourse analysis as methodological approach. The material was critically reviewed and divided into eight different themes based on what was talked about and how it was talked about. Based on the themes, these four types of discourses were selected: gender discourse, women as a problem discourse, men as a norm discourse and heteronormativity discourse. These discourses were analyzed on the basis of Hirdman's gender system and alternative gender forms developed by Grahn and then used to discuss the result of the study.  Results The results of the study indicate that the textbooks are based on two identified sexes which are attributed to specific characteristics and behaviors. These two binary sexes, girls/women and boys/men, are constantly put in relationship with each other and described as dichotomies to each other. Women are described often as problematic and deficient, while men are presented as a norm and origin. Analyzed textbooks consist in part of gender-specific text but include also gender-neutral text in several contexts. Both, pictures and text show norms that can be linked to heteronormativity. The fact that two of three textbooks completely exclude LGBTQ identities and that one book involves homosexuality only in a particular part suggests that heterosexuality appears as the norm in textbooks. Conclusions Findings in this study indicate that by comparing and distinguishing girls/women and boys/men with each other create different norms regarding gender. Norms about sexuality are affected and constructed because textbooks exclude LGBTQ identities and treat them differently compared to heterosexuality.