Uppsatsen utgår från syftet att ringa in diskurser kring mens, och att utifrån poststrukturalistisk diskursteori granska hur dessa kan ses som performativt könande av den menstruerande kroppen. Mensdiskurser ska förstås som tal om samt praktik kring mens. Dessa diskurser har jag försökt fånga genom att analysera vad som här kallar mensrådgivningslitteratur. Därutöver har fyra unga tjejer som fått mens intervjuats om hur de förhåller sig till och talar om menstruation och (sitt) menstruerande. Utifrån tre teman har därefter poststrukturalistiska teorier om diskursivt könande praktiker applicerats. Dessa har huvudsakligen hämtats från Bronwyn Davies (2003) resonemang om könade kroppar, samt barn som medkönande agenter. De teman som återkommer är ”Mens som utvecklingsberättelse”, ”Mens som förenande av kvinnor och uteslutande av män”, samt ”Att vara sist”.

Syftet med denna undersökning var att se huruvida elever bemöter lärare olika beroende på lärares kön och/eller ålder. Samt hur lärare förmedlar, alternativt öppnar upp för eleverna att lära sig genus i klassrumssituationer. Uppsatsen bygger på empiriska studier genomförda hos fyra lärare på en gymnasieskola i Halland. Lärarna var två kvinnor och två män, varav en av varje kön var i 35 års åldern och en av varje kön var i 50 års åldern. Vi genomförde två observationer hos varje lärare vid olika lektionstillfällen i samma klass. Den empiriska datan samlades in via icke-deltagande observationer med hjälp av ett observationsschema som kompletterades med löpande anteckningar. Det empiriska materialet samt sociokulturella teorier om lärande och kommunikation låg sedan till grund för besvarandet av uppsatsens frågeställningar. Vi har främst använt oss av Lev Vygotskijs och Roger Säljös teorier i uppsatsen, samt kompletterat dessa med annan litteratur. Det vi kom fram till genom vår undersökning var att ålder inte är en lika stark faktor som kön i lärare-elevrelationen. Det finns olika stereotyper för hur män och kvinnor bör bete sig och i dessa stereotyper framkommer det ofta att män är mer respektingivande och auktoritära än kvinnor. I vår undersökning kunde vi se vissa egenskaper som finns i stereotyperna hos lärarna, som kan bidra till att elever lär sig genus i klassrumssituationer.

Uppsatsen syftar till att visa hur normer kring kön och sexualitet upphävs och utmanas under lajv (levande rollspel). Materialet som används är fältanteckningar från en deltagande observation under ett lajv och fem intervjuer med lajvare. Resultatet visar att heteronormativiteten och den heterosexuella matrisen bryts under lajv, det vill säga det finns en queer dimension under lajv. Denna brytning är möjlig eftersom lajv blir ett liminalt tillstånd genom leken och därmed inverteras samhällets normer. Under lajv kan deltagarna spela med sin könsidentitet och sin sexuella identitet vilket tydligt visar att dessa identiteter inte är några fasta kategorier utan föränderliga och flytande. Jag diskuterar även kring huruvida de inverterade normerna har en transformerande kraft eller om de snarare upprätthåller samhällets normer. Diskussionen resulterar i att det finns utrymme för både och.

Studiens utgångspunkt var att beskriva och analysera vilka föreställningar som ungdomar på gymnasieskolans omvårdnadsprogram har om genus. I bakgrunden beskrivs hur skolan utvecklats ur ett genusperspektiv, samt ges några nedslag i den aktuella forskningen som bedrivs inom området. Den teoretiska ramen består av Pierre Bourdieus (1998) vetenskapliga analys om mäns makt över kvinnor, samt Berit Ås (2004) härskartekniker. Studien var av kvalitativ karaktär och metoden som använts har varit kvalitativ intervju. Antalet intervjuer som genomfördes var åtta. Materialet bearbetades utifrån Lantz (1993) allmänna modell för databearbetning. Resultatet visade att de föreställningar som fanns om tjejer var att de förväntas vara tysta, vårdande, skötsamma och duktiga. Utseendet var viktigt för tjejer och de hade höga krav på sig själva när det gällde studieresultat. De föreställningar som ungdomarna gav uttryck för när det gäller killar, var att de var högljudda, hårda, kaxiga och vågade stå för sina åsikter. Killar beskrevs också som aktiva och de ville ha uppmärksamhet och höras mer. Det fanns några av ungdomarna som till en början hade svårt att uttrycka särskilda föreställningar på de olika könsrollerna, med motiveringen att det inte berodde på kön hur man är, utan på individ. Dessa ungdomar visade sig i andra delar av intervjun ändå kunna ge olika bilder av killar/respektive tjejer, vilket kunde vara ett uttryck för att det är svårt att leva upp till de värderingar som man hade i praktiken. När det gäller klassrumssituationen visade studien att ungdomarnas föreställningar var att tjejer höll en lägre profil än vad killarna gjorde. Flera av ungdomarna i studien berättade att lärarna i skolan behandlade tjejer och killar likadant, men kunde ändå ge exempel på att det faktiskt skiljde sig åt i praktiken. The starting point of the study was to describe and analyse wich form of conception youths in upper secondary school had about gender. In the first part of the study it is described how the school has evolved from a gender-based point of view and gives a few examples in the current research. The theoretical frame consisted of Pierre Bourdieu´s (1998) scientifical analysis about mens power over women and Berit Ås´(2004) tehniques of roling. The study was of qualitative character and the method wich has been used is qualitative interview. The number of interviews conducted was eight. The material was worked upon based on Lantz (1993) general model. The results showed that the forms of conception that existed about girls were that they were expected to be silent, caring, well-behaved and capable. A girl cared more about their look and had high demands on theirselves. The form of conception the youths mentioned when it came to boys was that they were loud, rough, and cocky, and dare to stand up for their opinion. The boys were also described, as being more active than the girls, wants more attention and make more noise. There were a couple of the youths that first had a bit difficult to express certain forms of conception on the different sexual roles with the explanation that it was not about wich sex you are but instead wich person. These youths still showed examples on different pictures of boys/girls in other parts of the interview, wich could be an expression in how hard it can be to live up to the valves that you have in practical life. When it came to the situation in the classroom, the study showed that the youth’s forms of conception were that the girls held a lower profile than the boys. Many of the youths in the study said that the teacher in the school treated girls and boys equally but could still give examples that it actually was differences in practical life.

Denna C-uppsats behandlar lärares uppfattningar om fenomenet att flickor och pojkar presterar olika bra i skolan och framförallt i svenskämnet. Vår bakgrund är den forskning som visar att pojkar, framför allt på senare år, halkar efter flickor betygsmässigt. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem pedagoger i grundskolans tidigare år uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar kring ovan nämnda fenomen. Vi har i analysen av pedagogernas utsagor hittat strukturer i deras resonemang samt variationer både mellan och inom dessa. Det visar sig att erfarenheterna kring könsskillnader i prestationer i svenskämnet är relativt lika men att hur man tänker kring orsaker och åtgärder för att förhindra dessa skillnader, skiljer sig åt avsevärt. Vi använder oss av kategorierna biologi och miljö för att tydliggöra pedagogernas resonemang och för att belysa variationerna däri. För att fördjupa analysen tittar vi dessutom närmare på miljöfaktorn och hur klass och etnicitet tillsammans med genus bildar en komplicerad väv som på många varierade sätt kan förklara varför pojkar och flickor presterar olika. Slutligen diskuterar vi kring vilka konsekvenser de olika synsätten kan få för pojkarna, för skolan och inte minst för det demokratiska samhället.

Varför köper vi idag skandaler? Och varför är det främst den kända kvinnan som attribueras med skandal? Konkurrensen medier emellan ökar konstant enligt medieforskare. Givetvis väcker skandaler uppmärksamhet, vilket handlar om våra tankar och känslor, som dessutom handlar om medias närmanden oss. Detta kan även ha att göra med synen på den exponerade kvinnokroppen. Ena sidan väcker detta mannens sexuella lust och andra sidan väcker det negativ uppmärksamhet. Det blir skandal. Media ger budskap om hur kvinnan ska vara respektabel, och inte bete sig vulgärt. Det är genom artisterna budskapet ges. I de undersökta tidskrifterna Hänt bild 2007 och Bildjournalen 1956-57 granskas ur ett genusperspektiv hur kända kvinnor framställs i förhållande till kropp, beteende, kärleksförhållande och karriär. På 1950-talet beskrivs artister främst som respektabla, 2007 har egenskaperna ersatts till vulgaritet. Kvinnokroppen exponeras mer och används med ord som sex, bröst och underliv. Hur kommer det sig? Kan man hitta kopplingar till 1950-talets skildringar av kända kvinnor, då vulgära egenskaper betraktas mindre vulgärt i förhållande till 2007. Vad är likheten och skillnaden i hur kända kvinnor konstrueras i de utvalda tidskrifterna?..

Den sociala kontexten inom idrotten är en viktig orsak till utövares motivation. Sociala skäl såsom känsla av tillhörighet, att vara del av ett lag och social status rapporteras som centrala anledningar till engagemang. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv individer anger till sitt motionerande med fokus på de sociala aspekterna, med en jämförelse mellan könen. Studien utgår ifrån Deci och Ryans Self-Determination Theory (2000). Motiv till deltagande i motion mättes genom användandet av ”The Exercise Motivation Inventory-2”. Resultatet visar på signifikanta skillnader mellan män och kvinnor i en av de 14 delskalorna, men ingen skillnad i sociala motiv till motion. En öppen fråga om motiv till motion besvarades och även där tenderade likheterna vara större än skillnaderna i mäns respektive kvinnors motiv till motion. Detta kan tolkas som att de stereotypiska bilderna av manligt och kvinnligt blir allt mindre tydliga och påverkande, åtminstone hos personer mellan 19 och 50år av båda könen vad gäller deras motionsbeteende.

Detta examensarbete handlar om hur olika verksamhetsnivåer från lärare genom rektor till gymnasieförvaltning arbetar och samarbetar för att uppnå de statliga och kommunala jämställdhetsmålen. Utgångspunkten har varit en verksamhetsplan för gymnasieskolan i den aktuella kommunen vi har undersökt. Där skrev gymnasieförvaltningen att de ville motverka könsbaserade gymnasieprogramval och att de skulle genomföra ett jämställdhetsprojekt 2008-2010. Med denna text som utgångpunkt har vi analyserat bild och text i två gymnasieprogrambroshyrer med inriktning mot design och slöjd. Det ena programmet är kvinnodominerat och det andra mansdominerat, programmen har ett liknande innehåll. Vi har sedan gjort en komparativ analys med dessa gymnasieprograms broschyrer i centrum. De värderingar och attityder om kön och vad man egentligen har gjort och gör för att motverka könsbaserade gymnasival har varit i fokus. Därefter har vi intervjuat det ena programmets verksamhetsled med två lärare, rektor, studie och yrkesvägledare och gymnasieförvaltning som representanter för verksamheten. Vi har koncentrerat oss på hur den aktuella verksamheten samarbetar med jämställdhetsfrågor och hur och om de därmed utformar sin marknadsföring utifrån jämställdhetsmål. En viktig slutsats av vårt arbete är att det finns brister i samarbetet mellan de olika verksamhetsnivåerna och att det påverkar jämställdhetsarbetet, både i marknadsföringen och slutligen i gymnasieförvaltningens mål att motverka könsbaserade gymnasiprogramval.

Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138). Resultatet visade heller inte på några interaktionseffekter. Då merparten av den svenska forskningen har koncentrerat sig på tvärsnittsdata finns det ett stort behov av fortsatta studier som baseras på longitudinella data.

SAMMANFATTNING Uppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen. Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl. Bestämmelsen om förföljelse på grund av kön syftar till att skydda asylsökande som löper risk för liv, frihet eller diskriminering eftersom dessa vägrar anta traditionella könsroller. Exempel på detta är kvinnor som kan komma att utsättas för könsstympning eller kvinnor som blir utsatta för misshandel av sina manliga släktingar. Författarna vill se hur diskussionen förs i rättstillämpningen angående denna asylgrund. Vad som framkommit är att förföljelse på grund av kön inte förekommit i någon större omfattning. Återkommande i rättsfallen är att utlänningen ansöker om uppehållstillstånd och anför till grund för ansökan flera olika skäl. Även om flyktingskap är ett av de åberopade asylskälen, kan detta skäl många gånger undanröjas direkt av Migrationsverket och i högre instanser diskuteras exempelvis mestadels anknytning. Sådana mål som inte behandlat begreppet asyl nämnvärt, har utelämnats. Relativt få fall, rörande könsrelaterad förföljelse har förekommit. Sammanlagt hittades sju rättsfall från Migrationsöverdomstolen under åren 2008 och 2009 som diskuterade asylrätten i de avseenden som varit relevanta för uppsatsens syfte, nämligen grunder för asyl. Det var enbart i ett rättsfall, som den asylsökande åberopade vad som kallas för könsrelaterad förföljelse och det var enbart i detta fall som rätten ingående diskuterade denna asylgrund. Inget rättsfall behandlade förföljelse på grund av sexuell läggning. Författarna presenterar två hypoteser som kunde förklara varför så få fall hittats. Den ena syftar till Migrationsverkets utredningsansvar. Kan det vara så att det finns brister i genuskompetensen hos Migrationsverket utredare eller är det de förföljda som är så förtryckta att de inte vågar berätta? Den andra möjliga förklaringen bygger på Nolls och Popovics rättsvetenskapliga artikel, vilken innehåller slutsatser som påvisar att Sverige jämfört med andra länder, hellre beviljar uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande i övrigt eller för humanitära skäl än på grund av asylskäl. Studien omfattar dock åren 1994 – 2003, men ger ändå en liten indikation på varför det ser ut som det gör. Om båda hypoteser närmare skulle utredas skulle uppsatsen hamna i området för empiriska studier, vilket inte ingår i denna uppsats som är baserad på den rättsdogmatiska metoden.