Two categories of sex are considered to not be enough and the use of a masculine pronoun in cases where gender is unknown is said to increase the gaps instead of bringing them together when it comes to gender equality. In 2015, the new word ze (in swedish: hen) was added to the Swedish Academic Glossary and since then the opinions regarding the linguistic change have gone apart. This study aims to provide in-depth knowledge of the gender neutral pronouns ze, the attitudes to and the use of the word in the Swedish language and society. Through a quantitative study with a survey as a method; 226 questionnaires were collected. Then they were analyzed based on the theoretical framework based on a sociolinguistic perspective and queertheory that focuses on normality and deviation. The results from the study show that more than half of the respondents have a positive attitude towards ze. It is primarily in writing that the gender neutral pronoun is used; almost half of the respondents state that they prefer the word in writing situations. Language usage in general affects a persons attitude to the word ze, the more linguistic change someone has accepted, the more likely it is that they start using a future one. The conclusion is that linguistic changes take time, but despite that, ze have been established in the Swedish language and society as a gender neutral pronoun but not as a third gender category.

I denna studie analyseras funktionen av ordet hen i syfte att undersöka hur ordet används i dag. Hen fungerar som könsneutralt pronomen i svenskan men fyller även andra syntaktiska och könsöverskridande funktioner. Materialet har analyserats med en kvantitativ ansats och består av texter från dagspress där de olika förekomsterna av hen har kategoriserats efter funktion och texttyp. Uppsatsens avsnitt om teori behandlar språkplanering, feministisk språkplanering och hens uppkomst. Resultatet visar att hen främst fyller syntaktiska funktioner i dagspress, där 143 av 167 förekomster av ordet användes i funktioner som i den här studien kategoriserats som syntaktiska. Den vanligaste funktionen i materialet var hen i generisk referens. Ordet användes inom 15 olika texttyper inom dagspress, främst artiklar och krönikor, där hen i generisk referens var vanligast i artiklar och hen i maskerande funktion var vanligast i krönikor. / This study analyzes the function of the Swedish gender-neutral pronoun hen with the purpose of examining how the word is used today. Aside from being used as a gender-neutral pronoun, hen is also used in other syntactical functions as well as gender-transcending functions. The study material consists of texts from daily press that have been analyzed through a quantitative method. The various uses of hen have been categorized by function and text type. The theoretical part of the study introduces language planning, feminist language planning, and the origins of hen. The results of the study indicate that hen mainly fills a syntactical function in daily press, as 143 out of 167 uses of the word were in functions that can be categorized as syntactical. The most common function of hen found in the material was hen in generic reference. Hen was used in 15 different text types within daily press, most commonly in articles and columns. In articles, hen in generic reference was most common, while in columns most of the found hen were used in a concealing function.

God is not a he, yet “he” is by far the most common pronoun for God. This qualitative study looks at how some priests from the Church of Sweden preach about God in a non-masculine way. The study was done through interviews and analysis of sermons from four priests who all work with non-masculine language concerning God.  Question: How can a non-masculine language about God look like, in sermons and in the preparations of sermons, in the Swedish church today? Sub-questions:  What types of words, pronouns and imagery of God are used in the sermons that were studied?What were the reflections of the priests in the study regarding non-masculine language in the preparation of sermons? From the interviews and sermons, a list has been compiled with words about God that are gender neutral and gender balanced. Although the importance of theological anchoring in the Bible is important there are also forgotten traditions and the congregations of the living folk church to anchor into.

I takt med det ökade intresset för könsneutralt mode har allt fler företag inkluderat könsneutrala modekollektioner i sina sortiment. Trots dessa framsteg visar modemarknaden fortfarande tydliga tecken på att vara präglad av könsbinaritet och traditionella könsnormer. Mot denna bakgrund syftar följande studie till att undersöka konsumenternas uppfattningar av könsneutralt mode inom marknadsföring. Studien använder en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Totalt utfördes nio semistrukturerade intervjuer där personer tillhörande Generation Z valdes ut för att analysera könsneutrala reklamkampanjer. Vid analys av empirin beaktades studiens syfte och frågeställningar samt tidigare forskning och det teoretiska ramverket som består av Erving Goffmans teori om hur genus framförs i reklam. Resultatet i uppsatsen visade att könsneutralt mode inom marknadsföring inte enbart handlar om själva klädesplagget i sig utan även de omgivande omständigheterna i bilden. Konsumenters uppfattningar om något är könsneutralt eller inte påverkas av olika faktorer. Det framgår att konsumenter oftast associerar könsneutralt mode med manlig stil och att könsstereotyper fortfarande påverkar marknadsföringen inom modeindustrin. Könssammansättningen av modeller i reklambilder är en annan faktor som påverkar konsumenternas uppfattning. Dessutom framgår det av resultaten att respondenterna beskriver könsneutralt mode som både unikt och samtidigt tråkigt, vilket skapar en paradox. Dessa resultat är av praktisk relevans för modeföretagare som behöver fatta strategiska beslut i sin marknadsföring. / With the growing interest in gender-neutral fashion, an increasing number of companies have included gender-neutral fashion collections in their ranges. Despite this progress, the fashion market still shows clear signs of being characterized by gender binarism and traditional gender norms. Against this background, the following study aims to investigate consumers' perceptions of gender-neutral fashion in marketing. The study uses a qualitative method with an inductive research approach. A total of nine semi-structured interviews were conducted where people belonging to Generation Z were selected to analyze gender-neutral advertising campaigns. When analyzing the empirical data, the study's purpose and questions were taken into account, as well as previous research and the theoretical framework consisting of Erving Goffman's theory of how gender is presented in advertising. The results of the study showed that gender-neutral fashion in marketing is not only about the garment itself but also the surrounding circumstances of the image. Consumers' perceptions of whether something is gender neutral or not are influenced by various factors. It appears that consumers mostly associate gender-neutral fashion with male style and that gender stereotypes still influence marketing in the fashion industry. The gender composition of models in advertising images is another factor that influences consumer perception. Furthermore, the results show that respondents describe gender-neutral fashion as both unique and at the same time boring, which creates a paradox. These findings are of practical relevance for fashion entrepreneurs who need to make strategic decisions in their marketing. The research paper is written in swedish.

Målet med språkaktivism är att förändra samhället genom att förändra språket. Språkaktivism bedrivs ”underifrån” i syfte att utmana och på lång sikt upphäva diskriminerande samhällsstrukturer. I den här avhandlingen undersöks diskussioner om feministisk språkaktivism som förts i Sverige från 1960-talet till 2015. Under denna period har kvinnorörelsen, homo- och bisexuella, trans*aktivister och queera personer skapat en mängd nya ord för att ifrågasätta och förändra rådande normer kring kön och sexualitet; ombudskvinna, hen, hoan, h@n, kvinniskor, intergender, cisperson och pansexuell är bara några av dem. Aktivistiska språkförändringar ger upphov till re_aktioner av olika slag. Dessa är inte sällan uttryck för ett försvar av rådande sociala och samhälleliga könsnormer. När det till exempel gäller det omdiskuterade pronomenet hen så är det inte kombinationen av bokstäverna h, e och n i sig som upprör, utan det är de normkritiska intentionerna bakom bruket av ordet som skapar debatt. Att vissa grupper aktivt förändrar språket och att andra re_agerar så starkt på dessa förändringar visar att språket tillskrivs betydelse för upprätthållandet av samhälleliga normer och maktstrukturer. I avhandlingen analyseras, utifrån en diskursanalytisk ansats, diskussioner om feministisk språkförändring som har förts i tre kontexter: inom aktivistiska grupper, i kommentarsfält på nätet och inom den institutionaliserade språkvården. Avhandlingens centrala forskningsintresse är inriktat på relationen mellan språk och kön och relationen mellan språkförändringar och förändringar i den utomspråkliga, sociala världen och hur dessa relationer förstås i de tre kontexterna. / The aim of this thesis is to analyze discussions on feminist language change focusing on the period 1960–2015. The data comprises discussions from three different contexts: feminist communities, public forums for discussion on the internet and official language organizations. The analyzed data from the feminist communities consists of a range of different sources of text, for example newspapers, magazines, novels from the women’s movement, lesbian poetry, queer and trans*activist blogs, biographies, comics and plays, to name but a few. In addition to this two focus group discussions were conducted with five teenaged and five adult activists, each with a queer and/or trans*activist background. The data for the analyses of the discussions in public internet forums consists of 1 865 negative reactions to feminists’ language interventions. For the analyses of the reactions from the official language organizations, data was culled from 16 handbooks with language recommendations from the Language Council of Sweden and the Swedish Academy. My central research interest is how the actors in these three contexts understand and describe the relation between language and gender, and between strategic language change and changes in the social, non-linguistic world. Furthermore I investigate in which forms of gender-related discrimination the language changes are supposed to intervene. I adopt a critical discourse analytic and interdisciplinary approach that combines linguistic theories and methods with those from Gender Studies. The results show that Swedish language activists from the 1960s to the 1990s focused on linguistic interventions aimed at challenging patriarchal norms. In the 1980s homosexual activists, especially lesbian activists, began to intervene in heteronormative concepts. Until around the middle of the 1990s feminists acted from a binary concept of gender. From then on, queer and trans*activists have tried to challenge the idea of two, stable and natural gender categories. Language activists have seen language as performative and a tool for constructing reality. Even those who react negatively in forums on the internet to feminist language change assume that language has performative effects on the conceptualization of gender. The official language organizations, on the other hand, describe language in their recommendations mostly as something unpolitical that reflects rather than constructs society.

I denna studie undersöks Feministiskt Initiativs (F!) motion om att byta ut könsprefixet -man till det könsneutrala -person i kommunpolitiken. Detta med fokus på bytet av tjänsteman till tjänsteperson i de utvalda kommunerna för undersökningen. Dessa är Malmö stad, där motionen gick igenom, Umeå kommun, där motionen inte gick igenom, samt Uppsala kommun där motionen gick igenom efter revidering. Jag undersöker även ordet hen och relaterar detta till motionen för att se ifall det finns tendenser till att jämnställt språk ökar. Syftet är att undersöka användningen av yrkesbeteckningarna tjänsteman och tjänsteperson samt pronomet hen i dessa tre kommuner. Detta undersöks genom en kvantitativ metod på kommunernas hemsidor där förekomster av tjänsteman, tjänsteperson och hen räknas. Mina teoretiska utgångspunkter utgår från Hirdman (1988) om genussystemet och Milles (2019) om könsprefixet -man i kommunpolitiken. Jag använder mig även av Pauwels (2011) om kvinnors förtryck i språket och Nordenstam (2003) om början på den feministiska diskursiva aktivismen. Jag har också valt att använda mig av Milles (2002) som beskriver de två typer av diskriminering som kvinnan blir utsatt för i språket samt Jobin (2004) om bland annat hur könsneutralt språk uppmärksammades i riksdagen för första gången.  Resultatet visade på att användningen av tjänsteperson har ökat i samtliga kommuner samtidigt som användningen av tjänsteman minskat. Detta även i Umeå kommun, där motionen inte gick igenom. Detta visar på hur viktig själva diskussionen om könsneutralt språk är, oavsett om motioner eller förslag om förändringar av språket, går igenom eller inte. Hen användes inte i så stor utsträckning i någon av kommunerna innan motionen tagits upp och Uppsala kommun var den kommun som använde hen i störst omfattning före motionen tagits upp. Användningen av hen har däremot ökat i alla kommunerna efter motionen tagits upp.

This paper presents dilemmas that arose in the process of translation to Swedish of parts of a French book on children’s emotional development and parenting.  Three specific domains are discussed: 1) The choice of pronoun for child. A new genderneutral personal pronoun that has gained ground in Swedish in recent years presents a practical solution, but implies some editing in order not to be too salient and repetitive. 2) The relationship between author and readers created by an inclusive and personal language. 3) The need in the target text to add « hedges », a form of metadiscourse markers defined by Hyland (1998 :1) as « any linguistics means used to indicate either a) a lack of complete commitment to the truth value of the accompanying proposition, or b) a desire not to express that commitment categorically ».    The problems and the choices made have been put into the context of the functionalist approach to translation presented by Ingo (2007). The feelings of the target text readers have been in focus in all three instances of discussion and the need for translators to be aware of metadiscourse and rhetorical conventions have been explored.