Lagstiftningen skall garantera att alla är lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhändertas utifrån olika grunder och enligt olika normer. Den här studien har fokuserat på skillnader i bedömningar av insatser utifrån ett könsperspektiv. Syftet med den här studien har varit att undersöka socialsekreterares åsikter, normer, värderingar och erfarenheter gällande sin egen syn på tvångsomhändertaganden utifrån ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkät som vart kopplad till två identiska vinjetter. De mest centrala fynden i studien är att det gick att se en tydlig skillnad i valet av insatser för de respektive vinjetterna, en skillnad som kunde relateras till kön. I Första hand var den vanligaste insatsen för flickor LVU- vård på behandlingshem, medan det för pojkar antingen var behandling inom öppenvården eller ingen insats alls.

Detta examensarbete är en utvärdering av den kvalitativa jämställdheten på en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgångspunkt för utvärderingen har vi använt oss av olika dokument som innehåller riktlinjer gällande jämställdhet. Den jämställdhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag är en kvantitativ jämställdhet med betoning på antal kvinnor och män. Vi vill därför lyfta fram den kvalitativa jämställdheten som en kvalitets – och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren. Det övergripande syftet är att utvärdera den kvalitativa jämställdheten vilket ger vår huvudfråga: Hur ser den kvalitativa jämställdheten ut på avdelningen? För att kunna undersöka denna fråga mer precist har vi valt att ställa följande underfråga: Hur ser socialarbetarnas föreställningar ut om kvinnor och män och deras sociala problem, i den organisatoriska kontexten? Vi anser att dessa föreställningar är omedvetna och viktiga att medvetandegöra i socialarbetarens dagliga arbete. Vår studie bygger på diskursanalys av sekretessbelagda utredningar samt en enkätundersökning där socialarbetare har tagit ställning till olika påstående angående den kvalitativa jämställdheten. Vi har funnit att resultaten från metoderna är motsägelsefulla. Resultaten från diskursanalysen visar på en låg kvalitativ jämställdhet medan resultaten från enkäterna visar att socialarbetarna har skattat sig mot en hög kvalitativ jämställdhet. Det är denna motsägelse som vi anser är intressant och som vidare problematiseras i studien.Nyckelord: kvalitativ jämställdhet, föreställningar, kollektiv tolkningsmatris, diskurs, könsperspektiv.

Syftet med studien var att öka förståelsen av argumentationen kring könsdifferentierad respektive könsblandad vård, samt att få ökad förståelse av vad argumenten grundas i och vad som kommer till uttryck i SiS:s (Statens institutionsstyrelse) publikationer. Studien genomfördes som en innehållsanalys, av ett urval av SiS:s publikationer. En central teoretisk anknytning i studien är poststrukturalism. Det kunde konstateras att det finns en övervägande stor del argument som motiverar enkönade avdelningar samt få argument som talar för könsblandade avdelningar. Det fanns även yttrande och resonemang som tyder på ett utpräglat tänkande om heteronormativitet, manlig normativitet och könsstereotypa tankegångar.

I ett samhälle där individer överöses dagligen av information är läsningen en central del i vardagen. I denna kunskapsöversikt undersöks attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa, kartlägga och analysera forskningen som kännetecknar attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i ämnet svenska årskurs 4–6. Tre frågeställningar ligger till grund för att undersöka forskningsfältet: Vad kännetecknar forskningsläget när det gäller attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Hur framställer forskningen attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? och Vilka begrepp går det att identifiera kring attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Metoden har inkluderat noga utvalda urvalskriterier och sökningar har genomförts i flertalet databaser. Under sökprocessen lästes rubriker och abstract för att avgöra relevans för kunskapsöversikten. I kartläggningsmetoden har artiklarna djuplästs och kodats utifrån det som varit av relevans utifrån kunskapsöversiktens syfte, problemområde och frågeställningar. I artiklarnas resultat framställdes ofta attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i relation till elevernas prestation inom läsning. I resultatet framkom det i flertalet artiklar att det finns en skillnad utifrån kön i attityder till läsning där flickor generellt innehar en mer positiv attityd till läsning. Den positiva attityden till läsning genererade även i flera artiklar att de som hade en positiv attityd till läsning generellt presterade bättre inom läsning än de med negativ

I ett samhälle där individer överöses dagligen av information är läsningen en central del i vardagen. I denna kunskapsöversikt undersöks attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv. Syftet med kunskapsöversikten är att sammanställa, kartlägga och analysera forskningen som kännetecknar attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i ämnet svenska årskurs 4–6. Tre frågeställningar ligger till grund för att undersöka forskningsfältet: Vad kännetecknar forskningsläget när det gäller attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Hur framställer forskningen attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? och Vilka begrepp går det att identifiera kring attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv? Metoden har inkluderat noga utvalda urvalskriterier och sökningar har genomförts i flertalet databaser. Under sökprocessen lästes rubriker och abstract för att avgöra relevans för kunskapsöversikten. I kartläggningsmetoden har artiklarna djuplästs och kodats utifrån det som varit av relevans utifrån kunskapsöversiktens syfte, problemområde och frågeställningar. I artiklarnas resultat framställdes ofta attityder till läsning utifrån ett könsperspektiv i relation till elevernas prestation inom läsning. I resultatet framkom det i flertalet artiklar att det finns en skillnad utifrån kön i attityder till läsning där flickor generellt innehar en mer positiv attityd till läsning. Den positiva attityden till läsning genererade även i flera artiklar att de som hade en positiv attityd till läsning generellt presterade bättre inom läsning än de med negativ attityd.

<p>Denna uppsats baseras på en enkätundersökning bland elever i årskurs 2 i gymnasiet. Den syftar till att undersöka om det finns skillnader i läsvanor och attityder till läsning när det gäller kön, klass och etnicitet. Undersökningen kommer fram till att de stora skillnaderna finns mellan könen. Flickor är mer positivt inställda till läsning än vad pojkar är och de läser mer. Drygt 85 procent av flickorna svarade att de tycker om att läsa, medan endast 47 procent av pojkarna har samma inställning. 70 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna angav att de inte läser på fritiden. Mer än dubbelt så många flickor som pojkar läser fler än sju böcker per år. Möjliga förklaringar till detta är att det saknas attraktiv litteratur för tonårspojkar, att pojkar finner det svårt att läsa, och att det anses omanligt att läsa.</p><p>Även klass spelar roll. Den grupp av elever i denna undersökning som läser allra minst är pojkar med lågutbildade föräldrar som går ett yrkesförberedande program. Däremot visar inte undersökningen någon entydig bild av läsvanor när det gäller etnisk bakgrund. En slutsats som kan dras om elever som har ett annat ursprung än svenskt är att de utnyttjar biblioteket mer än andra.</p>

<p>I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades. Resultatet genomsyras av att kvinnorna beskriver sin livssituation som en kamp på fyra arenor: den personliga, i familjen, på arbetet samt på samhällsarenan. Kampen försvåras av det dubbeltydiga budskap som förmedlas till kvinnor om deras värde och krocken mellan värdeskalorna i det privata och det offentliga livet. Flera känner inte igen sig i den diagnos de får då den antingen förminskar eller förstorar kvinnornas upplevelse. Kanske tydliggör dessa kvinnor att den manliga normen som präglar forskning och diagnoskriterier måste ersättas med en som tar hänsyn till båda könens förutsättningar.</p>

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades. Resultatet genomsyras av att kvinnorna beskriver sin livssituation som en kamp på fyra arenor: den personliga, i familjen, på arbetet samt på samhällsarenan. Kampen försvåras av det dubbeltydiga budskap som förmedlas till kvinnor om deras värde och krocken mellan värdeskalorna i det privata och det offentliga livet. Flera känner inte igen sig i den diagnos de får då den antingen förminskar eller förstorar kvinnornas upplevelse. Kanske tydliggör dessa kvinnor att den manliga normen som präglar forskning och diagnoskriterier måste ersättas med en som tar hänsyn till båda könens förutsättningar.

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att bilden av ledaren är bilden av en man. Det är dirigenten som står för bilden av ledaren, även om tonsättaren formellt står över dirigenten. En kvinna som dirigerar måste balansera mellan den förväntade kvinnlighet hon skall uppvisa och den manlighet dirigering kräver. Trots detta är hon fel för sin uppgift eftersom kvinnans kroppsspråk inte anses kunna manifestera musikernas inre bild av en dirigent.

This essay deals with sexual power abuse in J.M Coetzee’s Disgrace. The essay focuses on the two characters David and Petrus and their way of acting. The question asked is simply: how do these two men use women to gain their power? And how do they deal with women? The result can be summarized in the following way: at the beginning the male characters tear women apart till they become totally insecure and thus they can control them completely. Petrus remains this way but as time goes by, David’s thoughts of women gradually changes. The essay also focuses on how David and Petrus shift in power. David, who started out as strong, becomes weak, and Petrus develops in the opposite direction and I am going to argue that this is a result of their relations to women. The essay uses a gender perspective and it can be considered a guide to the sexual abuse in Disgrace.