Syftet med denna uppsats är att beskriva hur psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio psykologer (fem kvinnor och fem män) intervjuats med avseende på hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och då särskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig också ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhållande till kollegor och till de organisationer där psykologerna är verksamma. Det framkommer även att psykologerna upplever att könstillhörigheten har olika betydelse i olika kontexter. Det innebär att könstillhörighetens betydelse kan påverkas av exempelvis ålder och kulturell bakgrund.

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur psykologer upplever sin könstillhörighet i klientmötet. Sammantaget har tio psykologer (fem kvinnor och fem män) intervjuats med avseende på hur de upplever sin könstillhörighet och vilka erfarenheter de har av dess betydelse i olika situationer i klientarbetet. De kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (IPA). I resultatet framkommer att psykologernas könstillhörighet upplevs ha betydelse i klientmötet och då särskilt i kontaktens inledande skede. Könstillhörigheten visar sig också ha betydelse i arbetet utanför terapirummet, i förhållande till kollegor och till de organisationer där psykologerna är verksamma. Det framkommer även att psykologerna upplever att könstillhörigheten har olika betydelse i olika kontexter. Det innebär att könstillhörighetens betydelse kan påverkas av exempelvis ålder och kulturell bakgrund.</p>

No description available.

This study intends to gain understanding of male assistant nurses’ experiences of working in a female-dominated industry. The empirical material is based on eight interviews with male assistant nurses working in elderly care. To understand the experiences that have been illustrated we have used Connells (2009) and Hirdmans (2003) gender theories and Alvesson &amp; Billings (2011) theory about the labour markets segregation.   The majority of the male assistant nurses described the career choice as a coincidence, although a number of underlying factors emerged. Such as the social factor and good job opportunities in elderly care. The characteristics that the male assistant nurses believed where required for the job where the ability to empathize and to be calm. They also highlighted the differences they experienced in terms of the characteristics between men and women. The male nurses claimed to possess physical strength and efficiency, while women possess the opposite characteristics. The experiences also illustrated the division of labour that appears in the elderly care, where men are expected to do tasks that are technically, mentally and physically demanding more frequently than female colleagues. The male assistant nurses’ experiences also portrayed prejudices and resistors from female patients when it comes to tasks that include personal hygiene. Some female patients do not want the help from men. The men also pointed out the advantages they experience when it comes to tasks such as cleaning and laundry, privileges they possess due to gender.   The result shows that it appears gender stereotypes regarding the division of labour as portrayed by the male nurse’s experiences. Tasks are often distributed by gender, which leads to a gendered division in the elderly care. This means that the male nurse’s masculinity is maintained even if the elderly care is associated with women. When men enter elderly care a gendered division of labour emerges. There also emerges some sort of balance between acting and behaving masculine due to gender, whilst maintaining female characteristics that the job requires.

Studiens syfte är att studera förskollärares uppfattningar om barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Vi har uppmärksammat att det finns en avsaknad av forskning när det kommer till hur förskollärare beskriver att alla barn kan få samma möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Studien utgår från Hirdmans (1988, 1993, 2001), Davies (2003) och Connells (2009) genusteori och har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskolemiljöer, yttre faktorer och inre faktorer har en påverkan på barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Samhället och hemmets stereotypa könsnormer har en påverkan på om alla barn får samma möjligheter till lek som inte är könskodad. Därför är det avgörande för barns möjligheter till lek att förskollärare är medvetna, närvarande och medlekande i förskolors utomhusmiljö.

Bakgrund: Samhällets syn på det biologiska och sociala könet påverkar individens förväntningar och villkor och kan innebära både psykiska och fysiska konsekvenser. Länge har mannens anatomi och biologi fungerat som norm för medicinsk forskning vilket har påverkat vetenskapen och hur den ser ut än idag. Genusvetenskapen har brett ut sig och genusbias i form av skevheter inom forskningen uppmärksammats. En stor del av ansvaret ligger på vårdpersonalen som förväntas ge vård under jämställda förhållanden och är obligerade att i sitt yrke arbeta utifrån etiska koder och principer samt förhålla sig till författningar och lagar. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av jämställd vård i vårdmötet med fokus på patientens och vårdgivarens könstillhörighet. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och databassökningar i PubMed och CINAHL resulterade i 16 inkluderade artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes för att sedan bilda resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman: “Patienten i vårdmötet” och “Vårdgivaren i vårdmötet”. Resultatet har visat att manliga och kvinnliga patienter bemöts och behandlas olika kopplat till patientens och/eller vårdgivarens könstillhörighet. Slutsats: Patienter bör bemötas som individer och behandlas utifrån lika villkor oberoende av faktorer som könstillhörighet, etnicitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, kultur och ålder. Trots detta har erfarenheter och fördomar en inverkan på vårdmötet. En ökad medvetenhet hos vårdgivaren om hur normer och stereotypa föreställningar, både hos vårdgivaren och patienten, påverkar vårdmötet kan främja en mer jämställd vård.

Dagens unga studerar generellt sett längre än tidigare generationen. En av orsakerna är den samhällsförändring som skedde efter 1990-talets kris då stora delar av svensk basindustri lades ned. Förändringen av svensk arbetsmarknad har fått till följd att kraven på ungdomars utbildningsnivå har höjts. Under min utbildningstid har jag genom mina studier fått veta hur komplicerad ungdomars valprocess av utbildning och yrke kan vara och är. Många olika faktorer påverkar elevernas val av utbildning och yrke. Mitt arbete syftar till att få kunskaper om vad eleverna själva anser sig veta om program, påverkan och arbetsmarknad. För att få fram underlag till min studie har jag använt mig av enkäter som besvarats av elever i fyra årskurs 9 klasser. Jag jämför också med andra undersökningar och tidigare forskning i liknande frågor.Min undersökning har visat på ett resultat där elevernas kunskaper om sitt gymnasieval varierar i stor grad. Eleverna anser själva att de i största utsträckning väljer efter intresse och därefter styr betygen. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv visar inte alls att valet till gymnasiet skulle var fritt. Trots att vi kanske lever i det mest jämställda av länder så är den största påverkansfaktorn och begränsningen vårt kön vid val av utbildning och yrke. Min bild av elevernas förstahandsval bekräftar att vi har en könssegregerad gymnasieskola.Resultaten av min undersökning visar att de allra flesta eleverna känner sig nöjda med sitt val av gymnasieprogram. I tidigare forskning framkommer tydligt att utbildning är inträdesbiljetten till arbetsmarknaden men de största påverkansfaktorerna är kön, betyg och socioekonomisk bakgrund för möjligheterna till gymnasieutbildning och yrke.

Denna uppsats har studerat hur transpersoner och deras föräldraskap har framställts i den politiska diskursen. Tidigare forskning visar att transpersoner stigmatiseras, mycket på grund av det binära synsättet på kön. Forskningen belyser även att transsexuella inte behöver vilja genomgå könsbekräftande vård för att vara transsexuell, vilket motsäger politikens definition i det material som analyserats i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var att undersöka framställningen av transpersoner och deras föräldraskap i den politiska diskursen och hur framställningen har förändrats mellan åren 1968 och 2013. Frågeställningarna utgick därför från hur subjektet transperson konstruerats, problematiserats, vilka antaganden som gjorts, samt hur transpersoner påverkats av framställningarna som präglat diskursen. Det empiriska materialet bestod av förarbetena SOU 1968:28, proposition 1972:6, Socialutskottets utredning från 2012 (SOU:24) och proposition 2012/13:107. Merparten av materialet utgör förarbeten till Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Utöver dessa analyserades en riksdagsdebatt från 2013, i vilken propositionens förslag om ändring i lagen debatterades i riksdagen. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk influerat av Mary Douglas strukturalism. Ramverket bygger på Judith Butlers queerteori, Ann Kroons teori om binaritet och normer, Bacchi &amp; Goodwins teori diskursiva praktiker och sociala konstruktioner, samt Mary Douglas teori om stigmatisering och tabu. Den valda metodansatsen var Carol Lee Bacchis diskursanalys som huvudsakligen studerar och analyserar diskurs i policys, vilken vi har applicerat på vårt valda material. Resultatet visade att diskursen i de tidiga förarbetena skapar ett tydligt stigma genom problematisering av transpersoner, deras fortplantning och föräldraskap vilket rättfärdigade steriliseringskravet vid fastställande av könstillhörighet. Förarbetena från 2012 samt tillkommande debatt år 2013 fortsätter att problematisera transpersoner som föräldrar, trots beslut om att slopa steriliseringskravet. Dock kan en mer inkluderande syn på andra könsidentiteter än den cisnormativa utläsas. Transpersoner beskrivs som precis lika ‘vanliga’ som alla andra i riksdagsdebatten år 2013 – i kontrast till vid lagens tillkomst år 1972.

<p>Abstract</p><p>A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006.</p><p>The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject.</p><p>Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.</p>

Dagens elever har vuxit upp i ett skolsystem som på den senaste tiden strävat efter att kvinnor och män skall ha lika rätt och möjligheter. Det har blivit lite bättre då flickor idag, i större utsträckning än tidigare, väljer att gå gymnasieprogram med teknisk inriktning. Samtidigt är det emellertid många flickor som väljer bort program som bygg eller fordonsprogrammet. Trots att Sverige är ett ledande land när det kommer till jämställdhet så lever gamla traditioner och normer kvar. Studien vill ta reda på elevernas egna inställning till genus och jämställdhet i skolan. Resultatet visar att det ser väldigt olika ut hur jämställdhetsarbetet tar sig uttryck beroende på vilken skola, linje och lärare du har. Gymnasieleverna som deltog i studien var till största del positivt inställda till arbetet med dessa frågor i skolan. Det efterlystes emellertid att det ska förekomma mer genus- och jämställdhetsarbete i skolorna. Detta då många elever upplever att det i nuläget jobbas för lite med frågorna i skolan. Något som även visar sig i studien är att det kan skilja sig i uppfattningar om hur könstillhörighet tar sig uttryck beroende på vilken gymnasielinje personen går på.