<p>Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.</p>

Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning. Den bygger även på kvantitativa studier där 144 enkäter kommer att delas ut till två olika skolor i årskurserna 7, 8 och 9 i totalt 6 klasser. Vi undersöker bemötandet ur ett elevperspektiv, även uppdelat på kön och bortser således från lärarperspektivet då det har varit svårt att undersöka något som är dolt och speciellt av dem som döljer det. Slutsatsen med undersökningen är att eleverna uppfattar att den dubbla dolda läroplanen existerar även om den inte förekommer i lika vid utsträckning som tidigare forskning påvisar.

Abstract A Vindication of the Rights of Woman was written by Mary Wollstonecraft. It was published in 1792 and as the titel reveals it dicusses what kind of rights women ought to have. Several authors, who have argued that women should not have the same rights as men, are mentioned in the book. One of them is Rousseau. His thoughts about different education for girls and boys are shown in Émile. Whereas Wollstonecraft and Rousseaus ideas about the meaning of gender fell apart, the discussion about gender and how it affects us is still a popular subject in 2006. The aim of this essay was to see what kind of attitude teachers from a school, located in the south of Stockholm, had towards gender and gender roles. The teaching-plan brings up the subject by saying that it is important to encourage the students to not reastrain themselves because of which gender they have. However, the literature that has been used in this essay shows that boys and girls get treated differently, because of their gender. The method that was used is interviews with the teachers, which became twelve interviews with twelve teachers. The result shows that the teachers had different attitudes towards the subject. While a few of them seemed very interested of the subject, most of them were not working activley to fulfil what is said in the teaching-plan. Many of the teachers were aware of how they themselves made a clear difference between boys and girls. The girls are seen as more fragile than the boys who get a rougher treatment. Three of the teachers showed a lot of excitement during the interview and they worked a lot with gender issues, trying their best to not treat the students differently on the basis of gender. However, almost all of the interviewed theachers wanted to work more with the subject. One of the obstacles that was mentioned was not knowing how to proceed. They requested more material, such as exercises they could do in the classroom and among the other teachers. Another obstacle seemed to be the management, who had shown very little interest in the subject. Keywords: genus, könsroller, inställning, lärare, elever, könstillhörighet.

I dagens globaliserade samhälle där nationella gränser spelar allt mindre roll är utrikeskorrespondenternas rapportering en viktig del för vår förståelse av omvärlden. Man kan säga att de fungerar som publikens fönster ut mot världen. Syftet med undersökningen är att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen står kvinnornas berättelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förståelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och källor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll. Med ett genusperspektiv på dagordningsteorin undersöks även hur korrespondenterna tror att publiken kan påverkas av deras rapportering. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de kvinnliga korrespondenterna gör många aktiva val i sin rapportering. Dessa val handlar många gånger om att lyfta kvinnofrågor, berätta kvinnors historier samt ge dem en röst i den dagliga nyhetsrapporteringen. Något de anser är viktigt för att ge en mer mångfacetterad bild av världen. De lyfter de ämnen som traditionellt ses som kvinnliga enligt teorin om mjuka och hårda frågor, men ifrågasätter uppdelningen och värderingen av mjukt och hårt. De vi intervjuat upplever både fördelar och nackdelar med att vara kvinna och korrespondent. Den största fördelen är att de som kvinnor har tillgång till miljöer och personer som inte deras manliga kollegor har tillgång till. De nackdelar som kvinnorna beskriver är alla knutna till sexism. De upplever att de ibland blir nedvärderade och klappade på huvudet eller utsätts för sexuella trakasserier och anspelningar på grund av sin könstillhörighet.

Forskning visar att det finns könsskillnader i förhållande till elevers läsvanor och läsresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet att genom en litteraturstudie undersöka sambandet mellan könstillhörighet och elevers attityder till läsning genom att besvara två frågeställningar: Vad säger didaktisk forskning om elevers attityder till läsning? och Vilka faktorer påverkar enligt didaktisk forskning pojkars och flickors attityder till läsning? Forskning visar dessutom att det finns ett samband mellan positiva attityder till läsning och goda resultat i läsförmåga. Studien redogör för att flickor har mer positiv attityd till läsning än vad pojkar har. Den här könsskillnaden gällande attityder till läsning har varit konstant sedan 2001 och det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar attityderna. Faktorerna är hemmiljöns läsvanor, identitet som läsare och lärarens roll. Slutsatsen är att det inom dessa faktorer visserligen finns en del könsrelaterade skillnader men att ett främjande arbete med positiva attityder till läsning i hem och skola gynnar både pojkars och flickors läsutveckling.  Det analyserade materialet omfattar tio vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling. Samtliga studier i det undersökta materialet grundar sig i den sociokulturella teorin och utgörs av både nationell och internationell forskning.

Den här undersökningen har som syfte att ta reda på hur några förskollärare tolkar och omsätter några av läroplanens, Lpfö:s, skrivningar om könsmönster och könstillhörighet. Undersökningens metod består av sex intervjuer med förskollärare som gjordes med stöd av en intervjuguide. Materialet har analyserats med hjälp av feministisk poststrukturalism och genusteori.Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om att deras förhållningssätt har stor betydelse i arbetet att motverka könsmönster i förskolan. De menar att det är viktigt att vara närvarande i diskussioner som barnen har om könsmönster och könstillhörighet som kan begränsa flickor och pojkars utveckling, val och lärande. Genom att dela in barnen i mindre grupper skapas enligt förskollärarna goda förutsättningar för alla barn att fritt utforska den miljö och det material som förskolan erbjuder. De beskriver även att dela in dem i mindre grupper och skapa förutsättningar för att våga utforska fritt främjar motverkning av könsmönster. Det framkommer även att organisering av utbildning är rektorns ansvar, men att förskollärarna har ansvaret för utbildningen. Förskollärarna kan delegera arbete till övriga i arbetslaget, men det yttersta ansvaret att undervisning bedrivs är deras. För att främja jämställdhet beskriver förskollärarna att de använder normkritisk litteratur och att de arbetat projektinriktat under flera år, samt att de även förankrat och förbättrat likabehandlingsplanen. Möten för vårdnadshavare sker där verksamheten presenteras och förklaras, för att främja relationen mellan förskola, vårdnadshavare och barn. Slutsatser som dras av föreliggande studie är vikten av att ha utrymme för diskussion för att skapa en samsyn om hur de ska arbeta med könsmönster och könstillhörighet i arbetslaget. Vikten av att beakta läroplanens, Lfpö18 skrivningar från första året barnen börjar i förskolan, gällande könsmönster och könstillhörighet samt förskollärarnas bemötande av barnen i rollen som pedagogiska ledare för att främja lika villkor och möjligheter för flickor och pojkar.

Syftet med min studie är att studera hur kön relateras till intresse i populära barnfilmer, med intresse menar jag yrke/hobby/föremål/egenskaper. För att utveckla kunskap av hur de osynliga förväntningarna och normer som existerar förmedlas via film. Detta studerade jag med en diskursanalys av tre populära filmer i dagens barnkultur. Och med hjälp av tidigare forskning om ideala utseenden och hur media påverkar, kunde jag se mönster bland karaktärer i de olika filmerna utifrån deras sociala kön. I min studie såg jag hur huvudkaraktärerna följde de ideala förväntningar för både det manliga och kvinnliga könet. Samt hur de ideala karaktärerna ger oss en uppfattning om hur en ”god” karaktär ser ut, i förhållande till de karaktärer som är anti-ideala, med det menar jag de karaktärerna som inte förhåller sig inom ramen för det ideala utseendet och framställs som ”onda” karaktärer.Genom att använda mig av teoretiska utgångspunkter så som genus, normkritik och stereotypa könsroller synliggjordes det hur kön görs genom sociala praktiker i filmerna som även reproduceras i samhället vi lever i idag. Detta sågs i filmerna av könsmarkerade färger och föremål som var kopplad till ett visst kön.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra hur resurser knutna till social bakgrund och könstillhörighet påverkat studenters orientering i valet att läsa på högskola och Studie- och yrkesvägledarprogrammet. Vi har lyft fram vägledningens betydelse i de olika valen av utbildningar. Med detta som bakgrund har vi även lyft frågan om hur studenterna ser på sin framtida yrkeskarriär. Materialet består av en förundersökning där vi delat ut enkäter till studenterna som påbörjat studie- och yrkesvägledarprogrammet hösten 2007. Denna förundersökning gjordes för att få en bild av gruppen utifrån kön klass och etnicitet. Utifrån enkäterna har vi slumpmässigt dragit åtta stycken av de som kunde tänka sig att ställa upp på intervju. Kvalitativa intervjuer ligger till grund för vårt arbete och skall ge en förståelse för hur vägen till studie- och yrkesvägledarprogrammet kan se ut. Vårt resultat visar att studenterna handlar både utifrån social bakgrund och rådande samhällsstruktur. Dock anser vi oss se att rådande samhällsstruktur har en större påverkan då det gäller gymnasievalet än vad föräldrarnas studietradition har. När det gäller valet av högskoleutbildning verkar social bakgrund spela en större roll. Den sociala bakgrunden gör sig synlig i valet av gymnasieprogram då alla tre program som de intervjuade har gått är vanliga bland elever från arbetarklass. De flesta av tjejerna var osäkra på vad de vill göra i framtiden och valde därför ett program som de tyckte gav en bred grund att stå på. En stor påverkan i de intervjuades val att läsa till studie- och yrkesvägledare är att deras självbild och självuppfattning matchar framtida yrkesroll och att yrket passar deras personlighet. De känner att de har något att ge och att deras egen erfarenhet är en tillgång. De intervjuades egen erfarenhet av studie- och yrkesvägledare har varit både positiv och negativ och har inspirerat dem i deras egna tankar på yrket. Det framgår tydligt att den vägledning som de har fått i grundskolor inte har varit en process. Studenternas syn på sin framtida yrkeskarriär bygger till stor del på att utbildningen skall ge en bred utbildning och bra grund att stå på. Var de intervjuade ser sin framtida arbetsplats är starkt präglat av deras tidigare erfarenhet både av vägledningsyrket och av den arbetsplats de tänker sig.

Föreliggande studie har för avsikt att utreda hur barn konstruerar kön vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor uttrycker könstillhörighet i sina val av motiv. Studien utgår från ett förhållningssätt där barn inte ses på som könsneutrala utom som antingen tillhörande det biologiska könet pojke eller flicka. Detta utan att tillskriva begreppen biologiskt fastställda egenskaper. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor möts av olika förväntningar på grund av sin könstillhörighet och att genus skapas i sociala processer. För att kunna undersöka om, och i så fall hur, barn uttrycker könstillhörighet vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan tar föreliggande studie utgångspunkt i genusteori. Perspektivet används för att belysa hur samhälleliga strukturer om genus visar sig i barns fria bildskapande. Vidare appliceras ett sociokulturellt perspektiv på studien då synsättet förstår bilder som tillhörande ett socialt sammanhang. Genom deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer har lika många bilder från pojkar som flickor samlats in och utgör tillsammans med samtalen studiens empiri. Materialet analyserades med hjälp av olika tematiserade underrubriker och resultat uppvisar könsrelaterade motivskillnader. Pojkar och flickor väljer många gånger, traditionellt sett, könskodade motiv och är således med och konstruerar och reproducerar stereotypa könsroller.

Meszaros, Donald och Milosevic, Sasa (2013). Genus i förskolan: En studie som undersöker pedagogers arbetssätt i förskolan. Malmö Högskola: LärarutbildningenDenna studie handlar om hur pedagoger arbetar med genus i förskolan i förhållande till läroplanen. Vårt syfte är att undersöka hur pedagogerna uppfattar att de arbetar med genus och hur de motverkar traditionella könsmönster och könsroller. Våra frågeställningar är: Hur tolkar personalen läroplanens värdegrund om kön och genus? Hur ser det i praktiken ut när arbetslaget motverkar traditionella könsmönster? Hur arbetar personalen med genusfrågor? För att kunna besvara detta har vi använt oss av intervjuer och observationer på två förskolor. Vi går i litteraturgenomgången och tidigare forskning igenom en historisk återblick samt begrepp som är relevanta för studien. Vi anser liksom den forskning vi presenterar att kunskapen om genus och läroplanens värdegrund är låg. I medvetna aktiviteter bedrivs, utifrån läroplanen, god verksamhet men i det omedvetna finns det hinder som gör att pedagogerna inte når ända fram. Vi har dragit slutsatsen att förskolechefen bör se till att personalen får tillgång till utbildning som kan leda till kunskap. Ett praktiskt exempel där pedagogerna filmar sig själva i olika situationer för att synliggöra sitt arbetssätt ser vi som en positiv början och något båda förskolorna uppgav att de skulle börja med framöver.Nyckelord: Förskola,