<p>Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp.</p><p>Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen.</p><p>Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden.</p><p>Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken.</p><p>Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.</p>

Optioner är ett instrument som investerare kan använda för att spekulera i framtida upp-eller nedgångar på olika tillgångar. Om dessa optioner är felprissatta finns det möjlighet att göra riskfria vinster med hjälp av Stolls köp-säljparitet. Tidigare studier visar att marknaden inte alltid är effektiv i sin prissättning av aktieindexoptioner och att det därigenom finns möjlighet till arbitrage. Denna studie undersöker huruvida marknaden är effektiv i sin prissättning av VINX30 aktieindexoptioner, d.v.s. finns det möjlighet till arbitrag på VINX30 aktieindexoptioner? / Options are an instrument which investors can use to speculate in future pricemovements on different assets. If these options are misspriced there are an opportunity to get riskfree profit by using Stolls put-call parity. Earlier research shows that the market sometimes is inefficient when pricing stock index options allowing arbitrage. This study investigate whether the market is efficient in the pricing of VINX30 stock index options, i.e. are there arbitrage opportunities on VINX30 stock index options?

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback. Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering. Vidare kan vi se en konstruktion av att mannen som är åtalad framställs som mindre trovärdig i förhållande till polis och rättsväsende som här anses vara sanningsbärare. På Flashback konstrueras köp av sexuella tjänster som något legitimt och vi kan där se en tydlig social ram med accepterade förhållningssätt som användarna förhåller sig till. I dessa två språkliga kontexter används ett marknadsspråk som konstruerar köp av sexuella tjänster som en strikt affärsmässig relation mellan köpare och säljare. Kvinnan som säljer sexuella tjänster konstrueras här som en produkt och genom detta bibehålls patriarkala strukturer.

Vad är avkastning? Trots att de flesta är bekanta med ordet är det ett svårdefinierat begrepp. Avkastning kan även definieras på olika sätt i olika sammanhang. Detta kan illustreras med hjälp av ett exempel i form av en investering i en andel i ett aktiebolag. Bolagets vinst kan komma aktieägarna till del på två sätt, dels i form av utdelning, dels i form av att aktien ökar i värde. Ett snävt synsätt på avkastning skulle omfatta endast utdelningen, medan ett vidare begrepp inkluderar värdeökningen. Normalt tänker man sig att avkastningen av viss egendom tillfaller egendomens ägare, och att denne är fri att förfoga över densamma. Fråga uppkommer dock om vem som har rätt till avkastningen i en rad olika situationer, såsom vid panträtt, köp, återtaganderätt. Rätten till avkastning i de olika fallen har behandlats på olika sätt av lagstiftaren. Denna uppsats behandlar hur rätten till avkastning från ett visst förmögenhetsobjekt har reglerats i svensk rätt, med utgångspunkt i en rad olika rättsförhållanden. Inledningsvis behandlas begreppet avkastning med utgångspunkt i ekonomisk litteratur. För att avgöra vad som kan anses utgöra avkastning studerar, och diskuterar, författaren även vilka funktioner möjligheten till avkastning fyller. Därefter integreras det ekonomiska perspektivet med juridiska aspekter, i syfte att klargöra vilka inkomster som, i juridiskt hänseende, behandlas som avkastning. Författaren diskuterar härvid även samspelet mellan det ekonomiska livet och juridiken. Efter begreppsdiskussionen behandlas hur rätten till avkastning regleras i de olika rättsförhållandena köp, panträtt, retentionsrätt samt återtaganderätt. Utifrån regleringens innehåll och de aspekter på avkastning som framkommit tidigare i uppsatsen, diskuterar författaren huruvida en enhetlig tanke står att finna bakom valet av reglering. Därefter utreds vilka intressen som bör beaktas vid bedömningen av rätten till avkastning, i de fall där lagstiftning saknas. Slutligen gör författaren en avvägning mellan dessa intressen i några rättsförhållanden för vilka lagstiftning angående rätten till avkastning saknas.

<p>Optioner är ett instrument som investerare kan använda för att spekulera i framtida upp-eller nedgångar på olika tillgångar. Om dessa optioner är felprissatta finns det möjlighet att göra riskfria vinster med hjälp av Stolls köp-säljparitet. Tidigare studier visar att marknaden inte alltid är effektiv i sin prissättning av aktieindexoptioner och att det därigenom finns möjlighet till arbitrage. Denna studie undersöker huruvida marknaden är effektiv i sin prissättning av VINX30 aktieindexoptioner, d.v.s. <em>finns det möjlighet till arbitrag på VINX30 aktieindexoptioner?</em></p> / <p>Options are an instrument which investors can use to speculate in future pricemovements on different assets. If these options are misspriced there are an opportunity to get riskfree profit by using Stolls put-call parity. Earlier research shows that the market sometimes is inefficient when pricing stock index options allowing arbitrage. This study investigate whether the market is efficient in the pricing of VINX30 stock index options, i.e.<em> are there arbitrage opportunities on VINX30 stock index options?</em></p>

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda under vilka förutsättningar prisavdrag och hävning kan aktualiseras enligt KöpL. Dessutom ska CISG:s förutsättningar för prisavdrag och hävning utredas. En jämförelse mellan de sekundära påföljderna i KöpL och CISG har gjorts. I denna uppsats ligger tyngdpunkten på svensk rätt. För att fastställa gällande rätt och besvara frågorna har en traditionell rättsdogmatisk metod använts. Det innebär att de allmänt accepterade rättskällorna har analyserats. Uppsatsen har avslutats med en analyserande del. I den analyserande delen har frågan beträffande förutsättningar för prisavdrag och hävning enligt KöpL och CISG behandlats. I den analyserande delen har även en jämförelse mellan KöpL och CISG gjorts.

Abstrakt Titel: Köp inuti app - En generationsfråga?  Författare: Douglas Mossenberg &amp; Hugo Nyrell Handledare: Ulf Aagerup  Bakgrund: Sedan slutet av 00-talet har större delen av världen tillgång till höghastighetsinternet och människans digitala närvaro är större än någonsin. Web 2.0 gjorde det möjligt för individer att kommunicera med varandra genom internet och nya affärsmodeller skapades på helt nya marknader. Genombrottet av sociala medier och online-spel gjorde att en ny modell vid namn “mikrotransaktioner” skapades. Genom nyttjande av mikrotransaktioner kunde användare personalisera sig online och skaffa sig en hel uppsjö olika förmåner med hjälp av en liten betalning till antingen spelet eller plattformen som användes. 2021 är mikrotransaktioner en affärsmodell som omsätter miljarder varje år till spel- och systemutvecklare och existerar i nästintill alla populära spel och applikationer. Baserat på denna bakgrund ämnar denna studie att hitta svar på vem det är som köper och varför individer köper objekt genom mikrotransaktioner.  Syfte: Syftet med denna studie var att få en bättre förståelse för vad som motiverar människor att konsumera eller inte konsumera med MTX, samt vilka dessa konsumenter är.  Frågeställning: Vad motiverar konsumenter till att utföra köp genom mikrotransaktioner?  Metod &amp; material: Kvalitativ undersökning med enkät samt 21 semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Resultatet visar att det främst är barn och unga vuxna som utför köp genom mikrotransaktioner och att män konsumerar mer än kvinnor. Detta för att män i större utsträckning är engagerade inom spel och applikationer som använder sig av mikrotransaktioner som affärsmodell. De största motivationerna för att konsumera de virtuella artefakterna som erhålls genom mikrotransaktioner är deras funktionella, sociala och emotionella värden som kan identifieras inom spelet eller applikationens kontext. / Abstract Title: In app purchases - A generational question?  Authors: Douglas Mossenberg &amp; Hugo Nyrell Supervisor: Ulf Aagerup  Background: Since the end of the 00s most parts of the world have access to high-speed internet and humanity’s digital preceanse is at an all time high. Web 2.0 made it possible for individuals to communicate with one another through the internet and new business models came to fruition on completely new markets. The breakthrough of social media and online gaming made it possible for a new model called “microtransactions” to be invented. Through usage of microtransactions users could personalize their online alter egos and attain loads of benefits thanks to a small payment to either the game or the platform being used. In the year of 2021 microtransactions is a business model that brings in billions of dollars each year to developers and exists in nearly all popular games and applications. Based on this background, this thesis intends to find answers on who is buying and why individuals use microtransactions.  Purpose: The purpose of this study was to gain a better understanding of what motivates people to consume or not consume through MTX, as well as who these consumers are.  Research question: What motivates consumers to make purchases through microtransactions?  Methodology: A qualitative study with a survey and 21 semi-structured interviews.  Conclusions: The result shows that mainly young adults and children use microtransactions and that there are more male users than female users. This is because men are engaged in games and services that offer microtransactions to a greater extent than women. The biggest motivational factors to consume the virtual artefacts offered through microtransactions are the functional, social and emotional values and benefits identified in the game’s or service’s  context.

Den svenska bostadsmarknaden är i ständig utveckling och det dyker ibland upp nya alternativa boendeformer. Ett exempel på detta är införandet av ägarlägenheter 2009. En förändring som nu diskuteras i riksdagen är införandet av ett hyrköpssystem där hyreslägenheter omvandlas till hyresgästers privatägda ägarlägenheter. Införandet av en ny boendeform kan samtidigt innebära att de gällande lagarna behöver anpassas så att boendeformen passar in i det existerande systemet. I den här uppsatsen diskuteras de viktigaste förändringarna och de mest betydelsefulla ställningstaganden som behöver ske vid införandet av hyrköp i svensk rätt. De två mest betydelsefulla problemen att ta ställning till vid införandet av hyrköp är dels vilka förändringar som behöver göras i reglerna om bildandet av ägarlägenheter, eftersom de i dagsläget endast får bildas i samband med nybyggnation, dels hur hyrköp ska förhålla sig till dagens regler om köp och hyra i och med att hyrköpblir en typ av kombination av dessa. Några viktiga frågor som tas upp avseende gränsdragningen är formkraven för fastighetsköp och den löpande ersättningen som hyresgästen ska betala dels för nyttjandet, dels för köpet. Även avtalsförhållandets upphörande av olika anledningar lyfts och frågan om hur köpeskillingen ska bestämmas i ett sådant avtal som löper över en lång tid lyfts då det är av betydelse för att hitta en lösning som är lämplig för hyrköp som upplåtelseform. Ytterligare en viktig aspekt att beakta vid införandet av ett hyrköpssystem är hur hyresgästens rättsliga ställning påverkas genom övergången från hyresgäst till ägarlägenhetshavare. En sådan övergång medför viktiga förändringar för hyresgästens rätt till sin lägenhet, både på gott och ont. Eftersom det är fråga om ett förslag som diskuterats i riksdagen, men som inte har röstats igenom ännu behöver det tas ställning till hur väl införandet av ett hyrköpssystem svarar mot de intressen som riksdagen avsett att tillgodose genom den nya upplåtelseformen.

Varubrist i dagligvaruhandeln har kommit att bli en allt vanligare företeelse som kan skapa problem för såväl butik som konsument. Problematiken har aktualiserats de senaste åren med oförutsedda externa världshändelser, exempelvis Covid-19 pandemin och kriget i Ukraina, vilka har orsakat produktionsproblem samt leveransstörningar. Således har det blivit viktigare än någonsin för dagligvaruhandeln att hantera problemet på ett effektivt sätt som främjar bibehållandet av goda kundrelationer. Innan studien genomfördes existerade en hel del forskning inom området ånger och besvikelse efter ett genomfört köp. Men det fanns begränsat med forskning rörande en situation där ett köp ofrivilligt har avbrutits till följd av varubrist. Detta väckte ett intresse hos författarna om att bidra till att stänga detta forskningsgap. Syftet med studien har varit att studera konsumenters reaktioner och preferenser avseende dagligvaruhandelns agerande vid varubrist. Genom den empiri som insamlats ämnar den identifiera det av konsumenterna föredragna agerandet från butikerna vid uppkommen varubrist. Vidare är målbilden att analysen av empirin ska alstra för möjligheter att förslag på framtida åtgärder kan finnas vilket i sin tur kan tillämpas av handeln för att de negativa effekterna ska minimeras. Med hjälp av den teoretiska referensramen innefattande teorier om service recovery, rättviseteori, kommunikation samt missnöje vid ofrivilligt avbrutna köp utformades ett konceptuellt ramverk som tillsammans utgjorde grunden för studiens intervjuer. För att visualisera processen presenteras även en av författarna framtagen modell där kopplingen mellan befintlig teori inom nämnda områden tydliggörs. För att nå ovanstående syfte formulerades följande problemformulering: “Hur kan dagligvaruhandeln agera för att minska konsumenters missnöje vid varubrist?” För att besvara frågeställningen har en kvalitativ studie genomförts där 12 konsumenter inom åldersspannet 31–55 år boende i Umeå samt Luleå intervjuats. Samtliga respondenter hade huvudansvar eller ett delat ansvar över inköp av dagligvaror samt minst ett hemmavarande barn under 18 år. I empiriavsnittet framkom att främst information och kommunikation från butikerna var de aspekter respondenterna fann särskilt betydelsefulla för att bibehålla kundnöjdheten. Vidare fann författarna även att respondenterna till stor utsträckning värderade samma eller liknande former av kommunikation. Studien bekräftar delvis redan existerande forskning inom teorierna inkluderade i det teoretiska ramverket men erbjuder även nya insikter kring hur dessa kan tillämpas i kombination för att skapa värdefulla verktyg i form av främst ökad användning av skriftlig kommunikation för dagligvaruhandeln att applicera vid varubrist. Genom dessa kan handeln motverka de negativa effekterna som varubrist leder till och bidra till att kundnöjdheten bibehålls.

No description available.