Syftet: Uppsatsens syfte är att beskriva hur influencers kan framstå som trovärdiga för att kunna motivera konsumenternas köpintentioner i elektroniskt word of mouth (EWOM). Uppsatsens syfte ska även beskriva om influencers trovärdighet styr konsumentens uppfattning för varumärken som därigenom påverkar köpintention.  Metod: En kvantitativ metod som utfördes genom en enkätundersökning distribuerades via sociala medier. Uppsatsen innefattar granskade vetenskapliga artiklar och datainsamling från enkätundersökningen. De har analyserats för att förstå influencer marketing i form av trovärdighet och hur det motiverar konsumenternas köpintention inom EWOM.  Slutsats: Influencers trovärdighet är nödvändig för att motivera konsumentens köpintention, dessvärre anser inte respondenterna att influencer är trovärdiga. Tre faktorer är väsentliga för influencers trovärdighet; pålitlighet, informationskvalitet och likhet. På grund av brist på trovärdighet, har influencers ingen inverkan på sambandet mellan varumärke och influencer.  Begränsningar: Personer som använder sociala medier och följer influencers. Majoriteten av respondenterna var från ålder 18 till 30 år. / Purpose: The purpose of the essay is to describe how influencers can appear as credible for consumers to motivate their buying intentions in EWOM. The essay's purpose also proceeds to describe if influencers' credibility control the consumers' trust to brands which in turn motivates the buying intention.   Methodology: It is a quantitative study where a survey has been sent out through social media to respondents. This study is based on previous peer- reviewed articles with and data collection from the survey, which is analyzed to understand influencer marketing in terms of trust and effect on consumer buying intention in EWOM. Conclusion: Influencers credibility is a necessity to affect the consumers buying intentions, unfortunately the respondents on the survey do not view influencers as credible. Three factors were important attributes for influencers to maintain, trust, similarity, and information quality. The results of influencers' low credibility, makes strong brands more credible in influencer marketing for the respondents. Influencers do not control the relationship between strong brands and consumers' buying intention because of low credibility. However, because of its role in EWOM it can bring brands to attention which leads to affecting consumers buying intention, because of the high credibility the brands have.  Limitations: Social media users following influencers. Majority of the respondents are from age 18 to 30.

Datum:   2024-01-04 Nivå:    Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Akademi:   Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens  Universitet.  Författare:   Danayit Yibrah   &   Mikaela Isacson                     (00/12/10)                 (99/02/26) Titel:    Influencer marketing inom hudvårdsbranschen Handledare:   Pejvak Oghazi Nyckelord:   Sociala medier, Influencer marketing, Attityd, Köpintention,  Interaktion, Förtroende. Forskningsfrågor:  Hur påverkar influencer marketing konsumenters attityd och köpintention gentemot hudvårdsprodukter?I vilken utsträckning påverkar influencer marketing konsumenters attityd och köpintention hos Gen Z i jämförelse med Gen X? Syfte:    Uppsatsen avser att undersöka hur influencer marketing påverkar  konsumenters attityd och köpintention gentemot hudvårdsprodukter samt analysera eventuella skillnader mellan Generation Z och Generation X. Metod:   Uppsatsen bygger på en kvantitativ metod med deduktiv ansats.  Empirisk data har samlats in via en enkätundersökning och  analyserats med hjälp av SPSS.  Slutsats:   Influencer marketing har en påverkan på konsumenters attityd och  köpintention. Gen Z påverkas i större utsträckning. Exponeringpåverkar interaktiv attityd och förtroendeingivande köpintention hos främst hos Gen Z. / Date:   2024-01-04 Level:   Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:  School of Business, Society and Engineering, Mälardalens University Authors:   Mikaela Isacson     &     Danayit Yibrah                    (99/02/26)                       (00/12/10) Title:    Influencer marketing within the skincare industry Supervisor:   Pejvak Oghazi Keywords:  Social media, Influencer marketing, Attitude, Purchase  intention, Interaction, Trust. Research questions:  How does influencer marketing affect consumers' attitudes and purchase intention toward skincare products?To what extent does influencer marketing influence consumers' attitudes and purchase intention of Gen Z compared to Gen X? Purpose:   The essay intends to study how influencer marketing affects  consumers’ attitude and purchase intention toward skincare products, as well as analyze any differences in reception between Generation Z and Generation X. Method:   The study is based on a quantitative method with deductive approach.  Empirical data has been collected via a questionnaire survey and analyzed using SPSS.  Conclusion:   Influencer marketing has an impact on consumers’ attitude and  purchase intention. Gen Z is affected to a greater extent. Exposure influences interactive attitude and confidence-inspiring purchase intention among mainly Gen Z.

Sammanfattning Titel: Hur påverkar CSR konsumenters köpintention? Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: David Timbré och Lucas Persson Handledare: Martin Ahlenius  Datum: HT 23 Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur konsumenters uppfattning, medvetenhet och förtroende kring ett företags sociala samhällsansvar påverkar köpintention. Metod: Studiens metodik baseras på en kvantitativ karaktär med ett deduktivt, positivistiskt synsätt. Inledningsvis har en teoretisk referensram byggts upp för att få en omfattande bild över de begrepp och ämnen vi valt att studera. Sedermera har en specifik studie valts som inspiration till denna utformning. En enkät formulerades och översattes med inspiration av den tidigare studien och skickades sedan ut över digitala sociala medier. De insamlade svaren som bestod av en 1-7 siffrig likert skala analyserades sedan i det statistiska programmet Jamovi. Efter resultaten undersöktes våra formulerade hypotesers respektive korrelation.  Resultat och sammanfattning: Studien bekräftar positiva samband mellan uppfattad, förtroende och medvetenhet om CSR (Corporate Social Responsibility) och köpintention. Resultatet visar att konsumenter föredrar att köpa från företag de anser vara socialt ansvarstagande. Tydlig CSR-kommunikation är avgörande, och förtroende garanterar inte en köpintention om produkter inte uppfattas som relevanta för konsumenternas behov eller värderingar.  Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan fokusera på att undersöka hur företags CSR-åtgärder påverkar deras övergripande prestation, inklusive ekonomiska resultat och långsiktig hållbarhet. Det kan även vara värdefullt att utforska demografiska skillnader i uppfattningen av CSR-initiativ och att undersöka hur anställda upplever CSR och etik i förhållande till personalhantering och företagskultur. Nyckelord: konsumentuppfattning, företags sociala ansvar, köpintention, Corporate Social Responsibility, CSR, långsiktig hållbarhet, kulturella skillnader, teknikbranschen / Abstract  Title: How Does CSR Affect Consumer Purchase Intentions? Level: Bachelor's Thesis in Business Administration Authors: David Timbré and Lucas Persson Supervisor: Martin Ahlenius Date: Fall 2023  Purpose: The purpose of the study is to investigate how consumers' perception, awareness and trust regarding a company's social responsibility affect purchase intention.  Methodology: The study adopts a quantitative approach with a deductive, positivistic perspective. Initially, a theoretical framework is constructed to gain a comprehensive understanding of the concepts and topics chosen for study. Subsequently, a specific study is selected as a source of inspiration for this study. A questionnaire is formulated and translated, drawing inspiration from the earlier study, and then distributed through digital social media. The collected responses, consisting of a 1-7 numeric Likert scale, are analyzed using the statistical software Jamovi. The results are then examined for correlations with our formulated hypotheses. Results and Summary: The study confirms positive correlations between perceived CSR (Corporate Social Responsibility), trust, awareness, and purchase intention. The results indicate that consumers prefer to buy from companies they perceive as socially responsible. Clear CSR communication is crucial, and trust alone does not guarantee purchase intention if products are not perceived as relevant to consumers' needs or values. Suggestions for Future Research: Future research could delve into examining how companies' CSR initiatives impact their overall performance, including financial outcomes and long-term sustainability. Exploring demographic differences in the perception of CSR initiatives and investigating how employees perceive CSR and ethics in relation to human resource management and corporate culture would also be valuable. Keywords: consumer perception, purchase intention, Corporate Social Responsibility, CSR, long-term sustainability, cultural differences, technology industry

Influencermarknadsföring ses idag som det mest effektiva sättet att nå kunder i deras vardag. Idag består företagets marknadsföringsbudgetar främst av influencer marknadsföringsaktiviteter. Företag söker influencers som kan kommunicera och förmedla företagets budskap via sina sociala medieplattformar till sina anhängare - företagens potentiella kunder. Följande studie syftar till att undersöka förhållandet mellan influencers och deras följare samt hur detta påverkar följarens förtroende till influencern. Detta kommer att ske genom att utvärdera följarnas uppfattning om influencerns ärlighet och äkthet samt vidare analysera hur det påverkar influencerns trovärdighet i sina samarbeten med ett varumärken. För att förstå hur influencers trovärdighet påverkas av deras val samarbeten, kommer relationen mellan influencers personal brand och företagets identitet att undersökas ytterligare. Detta kommer att för att förstå hur brand fit påverkar följarnas relation beträffande förtroende till influencern. Studien består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som syftar till att ge en djupare förståelse i ämnet. En kvantitativ digital undersökning har också gjorts för att ge läsaren en allmän förståelse för unga kvinnors relation med influencers på Instagram. Genom att analysera det empiriska materialet finner vi att ärlighet i influencers samarbeten kommer att generera följares tillit till influencern. Om influencern samarbetar med ett företag som inte överensstämmer med dennes personal brand, kommer följarnas förtroende till influencern att skadas och influencern uppfattas som oärlig och falsk. Detta kommer också att skada influencerns personal brand. Vidare finner vi att ett långt förhållandet mellan influencern och deras följare skapar ett stabilt förhållande gällande tillit, ärlighet och äkthet även i samarbeten. Det här är också fallet med ambassadörskap, där ett långt förhållande mellan en influencer och ett varumärke överensstämmer med varandra. Detta genererar i ökad trovärdighet från influencerns följare. / Influencer marketing is today seen to be the most effective way to reach customers in their everyday life. Today, companies marketing budgets consists mostly of influencer marketing activities. Companies are searching for influencers who can communicate and convey the companies message through their social media platforms to their followers - the companies potential customers. The following study aims to investigate the relationship between influencers and their followers and how this affects the followers trust towards the influencer. This will be done by evaluating followers perception of the influencers honesty and authenticity and further analyze how this affects the influencers trustworthiness in their collaborations with a brand. To understand how the influencers trustworthiness is affected by their choice of collaboration, the relationship between the influencers personal brand and the company's identity will be investigated further. This will be done to understand how brand fit affects the followers relationship in terms of trustworthiness. The study consists of qualitative semi structured interviews which aims to provide a depth to the survey. A quantitative digital survey has also been done to provide the reader with a general understanding of young women’s relationship with influencers on Instagram. By analyzing the empirical material we find that honesty in influencers collaborations will generate in followers trust towards the influencer. If the influencer collaborates with a company that is not in line with the influencers personal brand, the followers trust towards the influencer will be damaged and the influencer will be seen as dishonest and fake. This will also damage the influencers personal brand. Further, we find that long relationship between the influencer and their followers creates a more stable relationship in case of trust, honesty and authenticity even in the influencers collaborations. This is also the case of ambassadorship, where a long relationship between an influencer and a brand correspond with each other. This reflects in generated trustworthiness from the influencers followers.

Sociala medier är ett vanligt förekommande fenomen som används av allt fler människor världen över. På sociala medier ges både företag och privata användare möjlighet att publicera videoinnehåll. I linje med att video på sociala medier växt fram, har möjligheter att använda video i marknadsföringssyfte utvecklats. Det har resulterat i att allt fler företag och marknadsförare insett fördelen med att inkludera video som en aspekt i marknadsföringsstrategier. Det har identifierats ett teoretiskt gap inom forskning som behandlar vilka attribut som bör inkluderas i en video för att fånga en konsuments intresse och främja videodelning. Syftet med denna studie är således att få kunskap kring attribut som är av betydelse vid utformning av videomarknadsföring på sociala medier och om dessa attribut är av betydelse för huruvida en video sprids genom videodelning. Författarna ämnar dessutom undersöka om video på sociala medier kan ha en eventuell påverkan på tittarens köpintention. Studien ämnar således besvara följande forskningsfråga: Vilka attribut bör inkluderas i videomarknadsföring på sociala medier för att attrahera tittare och generera spridning? Studien har utförts utifrån en kvantitativ metod och studieobjektet är användare Instagram. I samband med att Instagram introducerade möjligheten att publicera video, har videomarknasföring blivit allt vanligare och mer framträdande i kanalen. Via videomarknadsföring på Instagram har företag och marknadsförare potential att nå ut till en stor publik. Utifrån syftet och den forskningsfråga som författarna ämnar besvara har teori gällande native advertising, viral marknadsföring, videodelning, elektronisk word- of-mouth (eWOM), AIDA-modellen samt attribut inom video inkluderats i studiens teoretiska referensram. Den empiriska data som återfinns i studien har samlats in genom en webbenkät och den urvalsstrategi som använts är snöbollsurval. Statistiska tester i from av chitvå-test samt korrelationstest har genomförts för att härleda samband mellan olika variabler. Cronbach’s Alpha har genomförts för att styrka studiens inre reliabilitet. Utifrån den data som samlats in och utifrån de statistiska tester som genomförts har det konstaterats att attributen underhållning, engagemang och utformning bör inkluderas i videomarknadsföring för att attrahera tittare och generera spridning. Studien bidrar med en teoretisk modell som revideras utifrån studiens resultat. Modellen bidrar med teorier och attribut som är av relevans att beakta vid utformning av videomarknadsföring på sociala medier av såväl företag som marknadsförare.

Den teknologiska utvecklingen har lett till en strukturomvandling i dagens samhälle, vilket har resulterat i nya vanor och ett förändrat konsumentbeteende då allt fler börjar handla online. Företag har svårt att hänga med i denna utveckling och det har blivit en allt större utmaning för dem att lyckas möta kundernas behov. Att handla livsmedel är en aktivitet som tar upp en stor del av vardagssysslorna och innebär ett invant och traditionellt beteendemönster hos konsumenterna. I den digitala övergången till att köpa livsmedel online är det svårt att avgöra vad konsumenterna har för förväntningar och preferenser. Utifrån en kvalitativ ansats har 12 stycken semi-strukturerade intervjuer genomförts för att erhålla en djupare förståelse för hur konsumenter förhåller sig till köp av livsmedel online. Dessutom har faktorer utifrån tidigare forskning setts över, för att ta reda på vad som påverkar de faktiska köpbesluten. Resultatet visar att konsumenter väljer att köpa livsmedel online främst på grund av den bekvämlighet det erbjuder. Att konsumenter inte väljer att handla online beror på att de förlorar kontrollen och den sociala kontexten av livsmedelsinköp. Priset visade sig inte ha stor betydelse vid köpen och produktinnehållet var det viktigaste vid val av produkter.

Sociala medier har under senare år växt och blivit en integrerad del av människors vardag. Tillväxten i populariteten av sociala medier har resulterat i att många företag flyttar delar av sin marknadsföring till dessa plattformar i förhoppningen om att få en bredare och mer engagerad publik. En följd av det ökade intresset för marknadsföring på sociala medier har blivit att sponsra och samarbeta med personer som har ett stort antal följare, även kallade influencers, på sociala medie-plattformar såsom Instagram, Twitter och Youtube. Samtidigt som sponsring av influencers blir allt vanligare så ser vi också att influencerns publik, följare och andra intressenter, har börjat tröttna på det sponsrade materialet. Tidigare forskning på marknadsföring med hjälp av kända personer har visat att det finns ett negativt samband mellan mängden produkter som en känd person marknadsför och den kända personens source credibility. Forskarna fann i samband med studierna även att konsumentens köpintention och varumärkesattityd påverkades negativt. Vår studie ämnade därför dels till att undersöka om samma slutsatser går att dra för dagens influencers. Å andra sidan visar forskning att konsumentens relation till en känd person kan skilja sig från relationen till en influencer. Då konsumenter ofta upplever att de har en relation till de influencers som de följer på sociala medier kan detta påverka den minskade source credibility som annars skulle uppstå när en influencer publicerar en större mängd sponsrat material. Därför syftade denna studie även till att undersöka huruvida konsumentens intention och attityd påverkas av att konsumenten följer en influencer eller inte. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes därför en experimentell studie på nätet. Deltagarna i studien slumpades in i en av två grupper där de exponerades för olika mängder sponsrat material. Experimentet avslutades med en enkät och grupperna jämfördes sedan för att se huruvida attityden gentemot influencern, köpintentionen och varumärkesattityden förändrades vid en större mängd sponsrat material. Enkäten möjliggjorde även vidare analys av hur attityder och intentioner påverkas av att konsumenten är följare eller inte. Resultatet visade att antal sponsrade inlägg som en influencer publicerar inte påverkar konsumentens köpintention, varumärkesattityd eller attityd gentemot influencern. Dock fann studien stöd för att en influencers source credibility påverkas beroende på om konsumenten är följare eller icke-följare, vilket i sin tur även påverkar konsumentens köpintention och varumärkesattityd. Vi fann även att source credibility påverkar köpintention och varumärkesattityd i båda fallen. Vi kan därmed dra slutsatsen att det är mindre viktigt för konsumenten hur många sponsrade inlägg en influencer publicerar. Det handlar snarare om huruvida man följer personen eller inte gällande hur konsumenten tar emot det sponsrade materialet. / Social media has in recent years grown and become an integrated part of people's everyday lives. The growth in popularity of social media has resulted in many companies moving parts of their marketing efforts to these platforms in the hope of getting a wider and more committed audience. An effect of the increased interest in social media marketing has been to sponsor people who have large numbers of followers, also called influencers, on social media platforms such as Instagram, Twitter and Youtube. While sponsoring influencers is becoming more common, we also see that the influencer audience has begun to grow tired of the sponsored material. Earlier research on celebrity marketing has shown that there is a negative relationship between the amount of products that a celebrity endorses and the endorser's source credibility. Researchers also found that the consumer's purchase intention and brand attitude were negatively affected. Our study therefore aimed to investigate whether the same conclusions can be drawn for influencers. On the other hand, research shows that the consumer's relationship with celebrity may differ from the relationship to an influencer. Because consumers often experience that they have a relationship to the influencers that they follow on social media, this can affect the reduced source credibility that would otherwise occur when an influencer publishes a larger amount of sponsored content. Therefore, this study also aimed to investigate whether the consumer's purchase intention and attitude is influenced by the consumer following an influencer or not.In order to answer the purpose of the study, an online experiment was conducted. Participants in the study were randomized into one of two groups where they were exposed to different amounts of sponsored material. The experiment was completed with a survey and the groups were compared to see if the attitude towards the influencer, purchase intentions and brand attitude changed when the participant was exposed to a larger amount of sponsored material. The survey also enabled further analysis of how attitudes and intentions are affected by the consumer being a follower or not. The result showed that the number of sponsored posts published by an influencer does not affect the consumer's purchase intention, brand attitude or the source credibility of the influencer. However, the study found that an influencer's source credibility was affected by whether the consumer is a follower or non-follower, which in turn also affects the consumer's purchase intention and brand attitude. We also found that source credibility affects purchase intention and brand attitude in both cases. We can therefore conclude that it is less important for the consumer how many sponsored posts an influencer publishes. It is more about whether the consumer follows the influencer or not, than about how the consumer receives the sponsored material. The following thesis is written in Swedish.

Problemformulering Det visar sig att marknadsföring kan påverka individers attityder både positivt och negativt, men frågan vi ställer oss är, skiljer sig olika generationers attityder kring annonsering via SMS och annonser på sociala medier och påverkar dessa attityder i sin tur intentionen till köp.  Syfte Syftet med studien är att undersöka och utvärdera om det existerar skillnader mellan olika generationers attityder till annonsering via SMS och annonsering på sociala medier som individer får på mobiltelefonen. Syftet är även att undersöka och  utvärdera om generationernas attityder påverkar deras köpintention. Forskningsfrågor I vilken utsträckning skiljer det sig mellan olika generationers attityder till annonsering via SMS och sociala medier?  I vilken grad påverkar attityderna köpintentionen?  Metod Metoden som använts i studien är kvantitativ med en deduktiv ansats. Kvantitativ data har samlats in via en utformat webbenkät där 211 respondenter deltog. För att analysera insamlad data har SPSS använts.  Slutsats Det existerar inga markanta skillnader mellan generationernas attityder, men attityderna till annonser via SMS påverkar köpintentionen med en förklaringsgrad på 65,8% och för sociala medier förklaras påverkan med förklaringsgraden 58,9%. / Problem definition It is shown that marketing can affect the attitudes of individuals both positive and negative, but the question is, does it differ between different generations attitudes towards advertising through SMS ads and social media ads, and does these attitudes affect the purchase intention.  Purpose The purpose of the study is to examine and evaluate if differences exists between different generations attitudes towards advertising they recieve to their mobile phones, through SMS and social media. The purpose is also to examine and evaluate if generations attitudes affect their purchase intention.  Research question To what extent does it differ between the different generations attitudes towards advertising through SMS and social media? In what degree does the attitudes affect purchase intention? Method The method used in this study is a quantitative method with a deductive approach. The quantitative data was collected using an online survey where 211 respondents participated. To analyse the collected data we used SPSS. Conclusion No apparent differences between the generations attitudes was found, but the attitudes towards advertising through SMS affect purchase intention with an coefficient of determination of 65,8% and for social media the coefficient of determination was 58,9%.

Purpose: The purpose of the study is to investigate the ways in which sustainable market communication and greenwashing affect consumers' trust, attitude and purchase intention. We will also examine the relationship between consumer trust and attitudes towards companies and the customers' purchase intention. Theory: The theoretical framework of the study is based on theories about the factors that affect consumers in connection with sustainable marketing communication and greenwashing. Method: For the study, a deductive approach was used through a quantitative research method. Data was collected through an online survey that was answered by 109 respondents. Findings: The regression analysis showed that sustainable market communication affects consumer trust, attitude and purchase intention. In connection with sustainable marketing communication, the purchase intention affects consumers' attitudes but not their trust. The results also showed that greenwashing has an effect on consumer trust and attitude. On the other hand, the results show that greenwashing does not affect consumers' purchase intention. Conclusion: The study shows that companies through sustainable marketing communication and greenwashing have several effects on consumers. Sustainable marketing communication has a positive impact on consumers while greenwashing has a negative impact on consumers. The study shows that sustainable marketing communication has a positive effect on consumer trust, attitudes and purchase intention. When consumers have a positive attitude towards the company, their purchase intention is positively affected. Greenwashing instead negatively affects consumers' trust and attitude. When consumers gain a negative trust or attitude towards the company, their purchase intention is negatively affected. Contribution: The study contributes with research on consumers trust, attitudes and purchase intention in connection with sustainable marketing communication and greenwashing. By combining the concepts of trust and attitudes, the study complements existing research insustainable marketing communication and greenwashing. The results can be of importance for managers and marketers in the design of marketing strategies of sustainability. The study gives companies an explanation of how their communication affects consumers. This essay is written in swedish / Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt hållbar marknadskommunikation och greenwashing påverkar konsumenters förtroende, attityd och köpintention. Vi ska även undersöka sambandet mellan konsumenters förtroende samt attityder gentemot företag och konsumenters köpintention. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram grundar sig i befintliga teorier om vilka faktorer som påverkar konsumenter i samband med hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Metod: För studien användes en deduktiv ansats i samband med en kvantitativforskningsmetod. Insamling av data genomfördes med en enkätundersökning online som besvarades av 109 respondenter. Resultat: Regressionsanalysen visade att hållbar marknadskommunikation påverkarkonsumenters förtroende, attityd samt köpintention. I samband med hållbarmarknadskommunikation påverkades köpintentionen av konsumenters attityd men inte av deras förtroende. Resultaten visade även att greenwashing har effekter på konsumenters förtroende och attityd. I samband med greenwashing påverkades konsumenters attityd och förtroende deras köpintention. Däremot framgår det av resultatet att greenwashing inte påverkade konsumenters köpintention. Slutsats: Studien visar att företag genom hållbar marknadskommunikation och greenwashing har flera effekter på konsumenter. Hållbar marknadskommunikation har en positiv inverkan på konsumenter medan greenwashing har en negativ inverkan på konsumenter. Studien visar att hållbar marknadskommunikation påverkar konsumenters förtroende, attityder och köpintention positivt. När konsumenter får positiv attityd gentemot företag påverkas deras köpintention positivt. Greenwashing påverkar istället konsumenters förtroende och attityder negativt. När konsumenter får negativt förtroende eller attityder gentemot företag påverkas deras köpintention negativt. Uppsatsen bidrag: Studien bidrar med forskning om konsumenters förtroende, attityder och köpintention i samband med hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Genom att kombinera begreppen förtroende och attityder kompletterar studien befintlig forskning inom hållbar marknadskommunikation och greenwashing. Resultaten kan vara betydande för chefer och marknadsförare vid utformandet av marknadsföringsstrategier i samband med hållbarhet. Studien ger företag en förklaring till hur deras kommunikation påverkar konsumenter.

Frågeställning: I vilken utsträckning finns det samband mellan konsumenter bosatta i Sverige och deras Gröna Köpintention under en pågående kris? Syfte: Syftet med studien är att undersöka konsumenter bosatta i Sverige och deras Gröna Köpintention gentemot livsmedel under en pågående kris. Detta för att klargöra och analysera, samt ge en ökad förståelse kring ämnet. Metod: En kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign har använts för studien. Webbaserade enkäter användes för insamling av primärdata. För att öka arbetets validitet har enkätfrågorna tagits från tidigare forskning. Vidare genomfördes en pilotundersökning före publicering av enkäten. Det totala urvalet inkluderade 354 respondenter varav 6 bortfall. Slutsats: Studien visade att det fanns ett samband mellan svenska konsumenter och deras Gröna Köpintention under en pågående kris. Det framkom att Sociodemografiska egenskaper inte hade något samband med Grön Köpintention i en krissituation, med undantag för kön. Däremot fanns det ett samband mellan Attityd mot Beteendet, Subjektiv Norm och Upplevd Beteendekontroll mot Grön Köpintention under en kris. Respondenterna visade en positiv attityd gentemot Grön Köpintention vilket kan grundas i en uppåtgående trend gentemot en hållbar livsstil före krisen och en ökning av Gröna alternativ i butiker. Vidare kan krisen även ha gett konsumenter utrymme för att se över sina vanor och därav deras Gröna Intentioner. / Research question: To what extent is there a correlation between consumers living in Sweden and their green purchase intention during an ongoing crisis? Purpose: The purpose of this study is to examine consumers living in Sweden and their green purchase intention during an ongoing crisis. This to clarify and analyze the subject as well as contribute with further knowledge. Method: A quantitive approach with a cross-sectional design has been used for this study. Web-based surveys were used to collect the primary data. To increase the validity of this study, the survey questions were formed after previous research. Furthermore, a pilot-study was conducted prior to the publication of the survey. The total sample-size included 354 respondents, of which 6 were not in the criteria-range. Conclusion: The study showed that there was a correlation between Swedish consumers and their green purchase intention during an ongoing crisis. It emerged that socio-demographic attributes did not correlate with green purchase intention, with the exception of gender. However, there was a correlation between attitude towards behavior, subjective norm and perceived behavioral control towards green purchase intention during an ongoing crisis. The respondents showed a positive attitude towards green purchase intention, which can be based on an upward trend towards a sustainable lifestyle that has emerged prior to the crisis and an increase in green alternatives in stores. Furthermore, the crisis may also have given consumers space to review their habits and therefore their green intentions.