<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor i världen och drabbar cirka 8000 personer varje år i Sverige. För att kunna förbättra livskvaliteten för kvinnor med bröstcancer krävs det att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt. Det innebär att se till hela människans behov och inte enbart se de fysiska symtomen. Fokus bör därför ligga på att försöka förstå kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer, detta för att kunna möta dessa personers olika behov. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva medbröstcancer. Metod: Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Den systematiska litteratursökningen genomfördes i två olika databaser, PubMed och PsycInfo. Resultat: Kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen bröstcancer resulterade i femslutkategorier. Att operera bort brösten och inte känna sig hel, Att ständigt vara sårbar och inte våga planera för framtiden, Att känna behov av stöd och nära relationer men samtidigt vilja dölja sin sjukdom, Att uppleva behov av individanpassad information och att behandlingar påverkade vardagen, Att inte ta livet för givet och ha en positiv livssyn för att blicka framåt. Slutsats: I denna studie framkom det att kvinnors liv förändrades på grund av bröstcancern och att de kämpade med en förändrad kroppsbild och biverkningar på grund av behandlingar av sjukdomen. Kvinnor upplevde ett stort behov av stöd och individanpassad information som inte alltid blev tillgodosett. Resultatet av denna litteraturstudie tyder på att sjuksköterskor och annan vårdpersonal måste bli bättre på att stödja kvinnor genom deras bröstcancersjukdom. Att tillgodose en individanpassad vård och information samt att även förstå vikten av uppföljningtrots att sjukdomen är färdigbehandlad. Det kan bidra till att kvinnor med bröstcancer upplever en bättre hälsa. Fortsatt forskning inom området behövs för att förbättra vården för kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma. Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp. Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

Abstrakt Bakgrund: Stomi är ett kirurgiskt ingrepp där tarmens eller urinblåsans naturliga tömningsväg ändras, vanligen på grund av sjukdom eller skada. Att få en stomi är en stor omställning att lära sig att både acceptera och hantera då det kan påverka flera delar av personens liv. Syfte: Syftet var att beskriva personer med stomis upplevelser av stomins betydelse för sexualitet och samliv. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Att se sig själv med nya ögon, Begränsningar i sexuallivet, Stomins påverkan på samlivet. Konklusion: För många av deltagarna hade stomin en negativ påverkan på sexualitet och samliv. Försämrad självbild, skam, rädsla, psykisk ohälsa och sexuell dysfunktion var vanligt förekommande. Några upplevde att stomin endast hade en minimal påverkan på sexualitet och samlivet. Att ha en stöttande partner var viktigt. Författarna ser brister i stöd och information till deltagarna. Det behövs mer forskning för att ta reda på vilket stöd som gynnar personerna mest.

Bakgrund: Trots en ökad medvetenhet kring transpersoner och könsmångfald i västvärldens media, domineras denna grupp globalt sett fortfarande av diskriminering, marginalisering, våld och utplåning. De utmaningar som transpersoner står inför är globala och finns bland alla delar av hälso- och sjukvården. Omvårdnadslitteratur beskriver sällan omvårdnaden av transpersoner, vilket bidrar till förvirring, brist på kunskap och osäkerhet i bemötandet av transpersoner och deras familjer. I Sverige uppger en relativt stor del av transpersoner att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet vilket orsakar en försämrad hälsa. Fokus bör därför ligga på att öka kunskapen om transpersoner och deras uttalade och outtalade behov. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelser av bemötande inom vården. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Transpersoners upplevelser av bemötande inom vården beskrivs i 4 slutkategorier. Att möta okunskap och själv måste söka samt ge information, Att känna avsaknad av transvänlig sjukvård i form av miljö och organisation, Att få sin integritet kränkt och känna sig diskriminerad och Att känna sig bekräftad och förstådd. Slutsats: Att möta transpersoner inom vården är komplext och kräver att man ser personen som en individ med specifika behov och hälsoproblem. Resultatet visar att det finns stora kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården gällande transpersoner och deras behov, vilket gör att ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunnabemöta dessa personer.

Bakgrund: Förmaksflimmer är en av de vanligaste hjärt-arytmierna i Sverige och världen som drabbar många patienter. Sjukdomen påverkar deras psykiska och fysiska status som begränsar vardagen. Hantering av sjukdomen är problematisk för både patienter och vårdpersonal då den förekommer med symtom eller utan symtom. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i omhändertagandet av patienterna med förmaksflimmer för att möjliggöra meningsfull och effektiv vårdupplevelse.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med förmaksflimmer.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv design. Studien baserades på elva vetenskapliga originalartiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed.  Resultat: Två teman Patienter med förmaksflimmer upplever en förändrad tillvaro &amp; Patienter med förmaksflimmer behöver stöd och information med sex tillhörande underteman beskrev studiens resultat.  Slutsats: Livsvärlden hos patienterna med förmaksflimmer påverkas av sjukdomens gång och inverkan på det psykiska och fysiska tillståndet vilket leder till begränsningar i det vardagliga livet. Stödet av vårdpersonal och närstående har en betydelsefull roll i patientens uppfattning och hantering av sjukdomen samt patientens livsvärld. Vilket förutsätter att sjuksköterskor bör utgå ifrån den unika patientens livsvärld för att tillhandahålla en individuellt anpassad omvårdnad och värna om patientens hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Akupunktur är en mångtusenårig kinesisk behandlingsform som går ut på att man sticker ett antal tunna nålar i särskilda punkter på kroppen. Den får i Sverige användas av legitimerad personal under förutsättning att den används i områden med god evidens. Syfte: Syftet med studien är att utforska och beskriva de erfarenheter fysioterapeuter i primärvård har av akupunktur. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där fyra fysioterapeuter inom primärvården intervjuades. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Användningsfrekvensen påverkas av patientunderlaget och rehabiliteringstrender, Akupunktur är ett användbart verktyg när inga andra behandlingsalternativ är tillämpbara, och Utökandet av kunskap begränsas av tid och kommunikation. Totalt blev det nio underkategorier fördelade på tre i vardera huvudkategori. Konklusion: Det förekommer variationer i användningen av akupunktur, delvis beroende på mänskliga faktorer så som patientunderlag och personliga erfarenheter, delvis beroende på vilket fokus den aktuella forskningen har. Akupunktur är ett värdefullt verktyg som uppskattas av de fysioterapeuter som använder det när andra behandlingsmetoder inte är tillgängliga eller i kombination med exempelvis träning och hemövningar för att optimera rehabiliteringseffekten av dessa. Ofullständig evidens, bristfällig kommunikation och tidsbrist försvårar och begränsar användningen.

Bakgrund: Suicid är den yttersta konsekvensen av psykisk ohälsa. År 2060 kommer 25 procent av Sveriges befolkning bestå av personer som är 65 år och äldre vilket gör att äldres psykiska hälsa behöver uppmärksammas. Suicid har ett samband mellan den äldre personens känsla av att ingå i ett socialt sammanhang och den psykiska och fysiska smärta som finns vid olika kroniska sjukdomar. Äldre suicidala personer är en grupp som oftast undviker att berätta om sina suicidtankar. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att vara suicidal. Metod: Litteraturstudien innehållande tio kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: ”Att känna sig utanför gav upphov till tankar om suicid”, “Att känna sig värdelös och sakna meningsfullhet”, “Att kroppens begränsningar berövar ens frihet och värdighet”, “Att leva med fysisk smärta”, “Att genomgå en process innan suicidförsök”, “Att misslyckade suicidförsök leder till skam” och “Att inneha skyddande faktorer mot suicid”. Slutsats: En ensamhetsproblematik kan leda till suicidtankar hos den äldre personen, likaså psykiskt och fysiskt lidande, socialt utanförskap och att känna stigma över sin psykiska ohälsa. Litteraturstudien lyfter fram den äldre personens upplevelser vilket kan öka kunskapen kring att vara suicidal. Vidare forskning behöver göras inom området för att det preventiva arbetet mot suicid hos äldre skall skrida framåt och främja hälsa och lindra lidandet.

<p>Validerat; 20101230 (ysko)</p>

Bakgrund: Cancer påverkar patienten och deras partner. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se hela patienten vilket inkluderar deras partner, därmed måste sjuksköterskan bemöta och stötta partnen i hens behov för att hantera sjukdomsperioden. Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara partner till någon som har cancer. Metod: En sammanställning av upplevelser baserat på fem självbiografier som analyserades enligt Hällgren-Graneheims et al. (2023) genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Tre teman presenterades under arbetet. En förändrad vardag, Att behöva stöd och Att se framåt med åtta tillhörande subkategorier. Det första temat fokuserar på partnernas upplevda vardag och förändringarna som cancerbeskedet bidrog med. Det andra temat fokuserar på partnernas behov av stöttning och lugnet som detta kan bidra med. Det tredje temat fokuserar på behovet av att finna hoppet och den inre styrkan för att klara av att se framtiden. Slutsats: Att vara partner till någon som har cancer resulterade i upplevelser som pendlade mellan hopp och medlidande. Sjuksköterskor behöver utgå ifrån systemteorin för att involvera och stötta partnerna i deras upplevelser under sjukdomen.