Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom som drabbar många individer, framförallt äldre. I Sverige får ca 28 000 individer akut hjärtsvikt varje år. Den vanligaste orsaken till hjärtsvikt är ischemisk hjärtsjukdom och högt blodtryck. Syftet: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Litteraturöversikt som är baserad på 12 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Resultat: Patienter upplevde begränsningar i dagliga aktiviteter. Detta påverkade sömnrutin, socialt liv och känslor. Familj och vänner spelar en viktig roll i patienternas liv. Acceptans av sjukdomen och vara positiv upplevde som nödvändig för att hantera dagliga livet. Patienter upplevde brist på information från sjukvården. Slutsats: Symtom som andfåddhet och trötthet begränsar patientens aktiviteter. Det är viktigt att patienter bli delaktiga i sin hälsa genom att lära sig om sin sjukdom. Sjuksköterskans ansvar är att motivera och stärka patienterna samt uppmuntra dem att leva ett hälsosamt liv. Det är sjuksköterskans ansvar att lyssna på patienternas situation och främja deras välbefinnande. / Background: Heart failure is a common disease that affects many people, especially the elderly. Approximately 28 000 of Sweden´s population experience heart failure each year. The most common cause of heart failure is ischemic heart disease and high blood pressure. Purpose: To describe patients' experiences of living with heart failure. Method: Literature overview based on 12 scientific articles. Results: Patients` experienced limitations in daily activities. This affected their sleep routine, social life and emotions. Family and friends play an important role in patients' lives. Acceptance of the disease and being positive is perceived as necessary for managing daily life. Patients experienced a lack of disease information from healthcare. Conclusion: Symptoms such as shortness of breath and fatigue limit the patients activities. It is important that patients become involved in their health by learning about heart failure. The nurse's responsibility is to motivate, strengthen the patients and give self-confidence to live a healthy life. It is important for the nurses to listen to the patients 'situation and promote the patients' well-being.

Bakgrund: Perifert insatt central venkateter (PICC-line) är en medicinteknisk produkt som används till bland annat provtagning, nutrition och infusioner. Det blir allt vanligare att patienter får PICC-line som central infart och att dessa patienter får sin omvårdnad på vanliga vårdavdelningar. Det saknas studier om hur sjuksköterskor på vårdavdelningar upplever förändringen av ett ökat antal patienter med PICC-line och hur väl de anser sig vara förberedda och utbildade för att kunna ge säker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att ge omvårdnad när en patient har PICC-line. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades med konventionell innehållsanalys beskriven av Hsieh och Shannon. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna hade olika erfarenhet av att ge omvårdnad till patienter när de har PICC-line, vilket de beskrev ur flera olika synvinklar. I analysen framkom tre av dessa speciellt tydligt, vilka utgjorde kategorierna. De tre kategorierna benämndes som ”påverkar arbetsbelastningen”, ”påverkar säkert handhavande” och ”påverkar omvårdnaden”. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet påverkades arbetsbelastningen när en patient hade PICC-line. Den beskrevs främst kunna vara tidssparande och förenklande men också stressande då problem uppstod. Sjuksköterskorna kunde uppleva osäkerhet vid handhavandet av PICC-line relaterat till bristande utbildning och förberedelse, men upplevde samtidigt teamarbetet och stödet från kollegor som betryggande. PICC-line kunde resultera i minskat lidande för patienten, men beskrevs också som begränsande för patienten.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på halvstrukturerade intervjuer av fem lärare från olika skolor. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilken syn lärare har på värdegrunden samt hur de anser sig arbeta med den. Analysen av resultatet visar att det finns en viss variation i lärares syn på värdegrunden och hur viktig de anser arbetet med värdegrundsfrågor vara för elevers utveckling. Värdegrunden beskrivs enligt lärarna som en förutsättning för en lyckad kunskapsförmedling, och framställs därmed som skolans viktigaste ämne. I analysen av materialet kunde ett varierat arbetssätt kring värdegrunden urskiljas, där det demokratiska förhållningssättet även visade sig vara genomgående. Gemensamma arbetssätt som främjar elevers kompetens och som de intervjuade lärarna beskrivit är främst samtal, diskussioner och värderingsövningar. Av lärarnas beskrivningar upplevs värdegrundsarbetet som ständigt pågående, där den större delen av arbetet med värdegrunden sker spontant och är situationsbaserad. I studien påtalade lärarna dessutom en del begränsningar kring arbetet med värdegrunden, där tiden upplevdes som det främsta hindret. Ytterligare ett resultat som framkom under analysen av studiens material var den mångkulturella aspekten. Lärarna framhåller att denna aspekt är viktig och anser att den gynnar arbetet med värdegrunden, då den medför att lärare inte behöver påtala att kulturella och sociala skillnader finns i samhället. Dessa upptäcker eleverna istället naturligt genom att vistas i den mångkulturella skolmiljön. Utfallet av studien visade att samtliga lärare besitter enligt oss en god syn på värdegrunden, men att arbetssätten skiljer sig beroende på skolans, och den enskilda lärarens prioriteringar. Vad som ändå kan komma att sammanfatta studien är att värdegrunden, trots de upplevda begränsningarna, i slutändan ändå måste ses som en möjlighet till att utbilda elever i de grundläggande värdena, istället för att arbetet ska ses som komplicerat och krävande.

Bakgrund: Trycksår är ett välkänt begrepp i vården och är vanligt förekommande runtom i världen. Trycksår visar sig vara smärtsamma och påfrestande för personen som är drabbad och att leva med ett trycksår kan utvecklas till ett lidande för personen. Syfte: Att utifrån Erikssons lidandebegrepp beskriva personers erfarenheter i samband med trycksår. Metod: En litteraturöversikt där kvalitativa artiklar analyserades deduktivt. Sökningarna resulterade i totalt åtta artiklar som analyserades utifrån Erikssons lidandebegrepp; sjukdomslidande, vårdlidande och livsslidande. Resultat: Sjukdomslidande visade att smärta i samband med trycksår var representerat för flera personer.  Även skam och genans på grund av trycksåret och dess odör beskrevs. I kategorin vårdlidande beskrevs nonchalans samt brister i kommunikation och information vilket resulterade i kritik mot sjukvård och vårdpersonal. Livslidandet yttrade sig i livsförändringar och bidrog till en social isolering. Slutsats: Personers lidande till följd av deras trycksår visade sig vara komplext men också vanligt förekommande. Därför är det viktigt att vårdpersonal har strategier för att identifiera lidande och då med hjälp av Erikssons lidandeteori. När vårdpersonalen vet vilket lidande personer upplever kan åtgärderna riktas specifikt och individanpassas. Vid exempelvis outhärdlig smärta bör då fokus ligga på att få smärtan hanterbar för personen. / Background: Pressure ulcer is a well-known concept worldwide in the care environment. Pressure ulcers are painful and stressful and it can create a suffering for the person living with it. Purpose: To describe the suffering a person is experiencing when having a pressure ulcer based on Eriksson’s suffering concept. Method: A qualitative literature review with a deductive analysis. Eight articles where found which were analyzed by Eriksson’s suffering concept; suffering in sickness, suffering in care and suffering which affect life. Result: Suffering in sickness showed that pain, shame and embarrassment was common reported.  Suffering in care resulted in reported critic against healthcare and caregivers because of lack of communication and information. Suffering which affect life created a change of life and social isolation. Conclusion: The persons’ experiences of suffering, as a result of pressure ulcers, are complex and hard to define but also common to see. Caregivers therefore needs to create strategies to identify the suffering with directions from Eriksson´s suffering concept. When the caregiver knows which suffering the person experiencing arrangements can be specific directed and individualized. For example, when someone experiencing unbearable pain, focus should be to get the pain manageable for the person.

Hur ser gymnasielärare i samhällskunskap på lärare – elevrelationer, hur viktigt är det att ha goda relationer till sina elever, hur bibehåller man dem och vilka svårigheter kan uppstå i byggandet av dessa? I den här studien så undersöks hur åtta samhällskunskapslärare arbetar med och ser på lärare – elevrelationer. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie på fyra olika skolor i två olika kommuner i Region Jönköpings län. Som hjälp i analysen har bland annat Erving Goffmans (1970, 2009 & 2011) dramaturgiska perspektiv använts. Det visade sig att samtliga respondenter lade stor vikt vid att bygga goda relationer till sina elever, och detta har varit en grundinställning som varit med dem tidigt i deras yrkesliv. Respondenterna tycker sig också se en koppling mellan en god relation till en elev och goda studieresultat och lärande. För att bibehålla en god relation till sina elever är kommunikationen viktig, samtidigt som eleven känner sig sedd av sin lärare. Det största hindret för en god relation är att relationen blir för närgången och blir till en kompisrelation, något som respondenterna aktivt undviker.

I den här studien har Aftonbladets hälsojournalistik under år 2006 och 2015 studerats. Syftet har varit att analysera deras roll som hälsoupplysare och om det finns uppmaningar i innehållet som kan bidra till den framväxande hälsohets som finns i dag. Vidare har vi studerat om det har gått att urskilja någon utveckling i hälsojournalistiken under åren 2006 och 2015. Med stöd i dagordningsteorins båda nivåer, gestaltningsteorin och hälsoism har studien genom en kombinerad kvalitativ textanalys och en kvantitativ analys besvarat frågeställningarna om Aftonbladets hälsobudskap. Materialet strukturerades med hjälp av en tematisering och delades sedan in i huvud- respektive underteman där hälsorisker och träning blev de två mer framträdande delarna. Det resultat studien kom fram till är att Aftonbladet ofta integrerar skönhetsaspekter i hälsoupplysningen och att just utseendet har framställts som en motivation till förbättrad hälsa. Skönhet har därmed likställts med hälsa. Vidare fokuserar mycket av den träningsrelaterade rapporteringen på effektivitet; korta träningspass och hur träning ska integreras i vardagen. Sist men inte minst kan studien konstatera att det skett en markant ökning av det hälsorelaterade medieinnehållet under år 2006 och 2015.

Användandet av tvångsåtgärder inom den psykiatriska tvångsvården orsakar etiska dilemman bland omvårdnadspersonalen och ett behov av reflektion. Många studier har gjorts om reflektion inom den somatiska vården, men få med inriktning på den psykiatriska vården. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadspersonal och deras erfarenheter av tvångsåtgärder och reflektionstid för personal i samband med tvångsåtgärder inom sluten psykiatrisk vård. Studien var deskriptiv och kvalitativ och utfördes på två kliniker i Sverige, en allmänpsykiatrisk och en rättspsykiatrisk. Data samlades in genom narrativa intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att personalens erfarenheter av tvångsåtgärder ofta gav en känsla av ett övergrepp mot patienten även om de på samma gång kände att det var nödvändigt. Deltagarna uppfattade reflektionstid efter tvångsåtgärd som något positivt, lärorikt och något som kunde leda till förbättringar. En reflektionsmodell skulle kunna vara ett redskap för konstruktiva diskussioner under reflektionstiden.

Bakgrund:  Ungdomar som utvecklar depression i tonåren har en ökad risk att utveckla kroniska psykiska sjukdomar i vuxen ålder. Depression karaktäriseras av nedstämdhet och kan visa sig på flertalet sätt beroende på vilken ålder personen befinner sig i. Ungdomstiden och framförallt puberteten är präglad av psykiska, fysiska och kroppsliga omställningar som kan påverka personens mående. Syfte: Belysa barn och ungdomars erfarenhet av depression i åldrarna 12-25 år. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet kategoriserades i fyra teman: copingmekanismer, stigmatisering, behov av stöd och emotionell smärta. Resultatet visade att hos ungdomar som utsätts för icke hanterbara krav och familjeproblematik kunde det generera i psykisk ohälsa och leda till depression. Slutsats: Att utvecklas från att vara tonåring till att bli vuxen kan medföra en känslomässig storm och en psykisk påfrestning för den enskilde och dennes omgivning. Ungdomar söker sällan hjälp i tid. Klinisk betydelse: Litteraturstudien kan bidra med hur hälso- och sjukvårdspersonal bättre kan bemöta barn och ungdomar med depression samt förhindra att sjukdomsprocessen blir längre och orsakar ett större lidande för den drabbade. Nyckelord: depression, erfarenhet, kvalitativ forskning, ungdomar / Background: Young people who suffer from depression in adolescence are at increased risk of developing chronic mental disorders in adulthood. The period of youth and particularly adolescence is characterized by mental, physical and bodily changes that may affect the person's mood. Depression is characterized by depressed mood and can appear in several different ways depending on the people’s age. Aim: Illustrate children's and young people's (aged 12-25 years) experience of depression. Method: Qualitative literature review. Results: The results were categorized into four themes: coping, stigmatization, support needs and emotional pain. The results showed that adolescents who are exposed to non-manageable demands, family problems could generate in mental illness and lead to depression. Conclusion: To evolve from being a teenager to being an adult can cause an emotional storm and psychological distress for the individual and his surroundings. Young people rarely seek help in time. Clinical significance: The literature study can contribute to how health professionals can better respond to children and adolescents with depression and prevent for disease process to become longer and causing greater suffering for the afflicted. Keywords: adolescent, depression, experience, qualitative research

Ett vård- och omsorgsbehov uppstår i många fall plötsligt. Som anhörig tas det ofta för givet att då ställa upp. Kommunen har sedan 2009 skyldighet att ge stöd till anhörigvårdare, men stödet är många gånger ej anpassat. Ca var femte vuxen i Sverige har att vårdansvar gentemot en anhörig. Som anhörigvårdare tas ett stort ansvar gentemot den anhöriga och detta ansvar förväntas öka i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det är därför viktigt att uppmärksamma förvärvsarbetande anhörigvårdares situation för att optimera stödet från den formella vården. Syftet med studien är att belysa hur anhörigvårdare, som förvärvsarbetar, upplever och påverkas av det ansvar de tar på sig angående vården och omsorgen av en familjemedlem. Datainsamlingen skedde med hjälp av halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats vilket resulterade i tre kategorier och tio underkategorier. De tre kategorierna var: Att vilja sin anhörigas bästa, att hantera ansvaret som anhörigvårdare och Att försöka leva som vanligt. I resultatet framkom att anhörigvårdaren upplevde sig ha det yttersta ansvaret för den anhöriga, den formella vården sågs mer som ett komplement. Ansvaret gentemot den anhöriga fanns alltid där och gav således anhörigvårdaren begränsningar i vardagen. Att förvärvsarbeta trots ansvaret som anhörigvårdare beskrevs som en självklarhet, men delade åsikter om arbetet gav stress eller andrum rådde. Anledningen till att en anhörigvårdare ofta tog på sig ett stort ansvar berodde på kärlek och pliktkänslor gentemot den anhöriga.

Abstrakt Syfte. Att belysa distriktssköterskors upplevelser av möten med patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende Bakgrund. Cirka 780 000 personer i Sverige har ett alkoholberoende och det är ofta till hälsocentralerna personer med alkoholberoende söker sig för vård först eller där problemet kan identifieras först. Distriktssköterskor ska arbeta preventivt när det gäller alkoholfrågor och det ställs större krav på och krävs mer kunskaper hos distriktssköterskorna.  Design. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.  Metod. Informationsbrev har under 2015 skickats ut till hälsocentraler och efter insamling av deltagare har vi genomfört intervjuer med elva distriktssköterskor. Vi har spelat in intervjuerna och transkriberat dem till text och sedan analyserat transkriberingen med kvalitativ innehållsanalys och abstraherat meningsbärande enheter ur texterna till kategorier. Resultat. Tre kategorier och åtta underkategorier har vi identifierat: ‘Att inte vilja, få eller kunna hjälpa till’ med underkategorierna Uppgivenhet inför ett svårt uppdrag, Ytliga möten och Brist på kunskap och engagemang. ‘Ett känsloladdat och svårt ämne’ var andra kategorin med underkategorierna Vikten av balansgång och hänsynstagande, Sätt att närma sig känsligt ämne och Rädslor i möte. Sista huvudkategorin var ‘Intresse och förhoppningar om öppenhet’ med underkategorierna Förhoppningar om större öppenhet kring alkohol och Samtalet om alkohol som viktigt och positivt.  Slutsats. Det behövs mer utbildning för distriktssköterskorna och mer samarbete mellan beroendevården, psykiatrin och primärvården. Vi ser ett behov av mer forskning kring hur alkoholberoende patienter själva upplever sig bli bemötta av primärvården.