Att drabbas av en demenssjukdom påverkar den kognitiva förmågan negativt och personer med demenssjukdomar är oftast i behov av mycket stöd och omvårdnad. På grund av den fysiska miljön och tidsbristen i en sjukhusavdelning kan det bli en utmaning att skapa bra vård. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens på en sjukhusavdelning. En systematisk litteratursökning genomfördes inom området och tretton vetenskapliga artiklar valdes ut som svarade på syftet. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.  Analysen resulterade i fyra kategorier: Att kommunicera och skapa en relation är viktigt, att hamna i svåra etiska situationer, att miljön begränsar vårdandet och mer tid önskas och att mer kunskap behövs. Resultat visade att en god kommunikation är en förutsättning för att skapa en god relation till personer med demens och deras anhöriga. Sjuksköterskorna hamnade ofta i svåra etiska situationer vid vård av personer med demens. Den fysiska miljön på en sjukhusavdelning upplevdes ha en överstimulerande påverkan hos personer med demens, även tidsbrist på avdelningen gjorde att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde ge en bra vård. Sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap i att hantera personer med demenssjukdomar och önskade mer utbildning för att kunna ge en bättre vård. Slutsatsen är att personcentrerad omvårdnad kan ge en ökad livskvalité hos personer med demens. Förslagen till vidare forskning inom detta område är att studera vilka andra åtgärder som kan förbättra vården för personer med demenssjukdomar på en sjukhusavdelning.

Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket. Stress kan ha en betydande inverkan på enskilda sjuksköterskors hälsa och deras förmåga att utföra uppgifter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad sjuksköterskor upplever som arbetsrelaterade stressfaktorer. Totalt inkluderades 11 artiklar från två databaser som svarade mot syftet, vilka sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt resulterade det i fyra slutkategorier: krävande arbetsförhållanden, bristande samarbete och kommunikation, att inte kunna påverka och inte bli respekterad i yrkeskunnandet samt obalans mellan ansvar och förmåga. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde hög arbetsbelastning, tidsbrist, bristande kommunikation mellan vårdpersonal och otillräckligt ledarskap som faktorer till stress och något som i sin tur kan påverka vårdkvaliteten. Resultatet ger kunskap om sjuksköterskors upplevelser av stressfaktorer på arbetet. Fynden visar att omvårdnadsarbete och organisationer behöver omstruktureras för att sjuksköterskor ska få en bättre arbetsmiljö.

Möjligheten att få barn kan av många tas för givet. I nutid rankas infertilitet som den femte allvarligaste funktionsnedsättningen hos kvinnor under 60 år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva ofrivilligt barnlösa kvinnors upplevelser av infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där tio vetenskapliga studier granskades och resulterade i fem kategorier; Att känna sig ofullständig som kvinna när kroppen sviker, Att känna sig utanför, Att känna skuld till sin partner men komma närmare varandra emotionellt, Att pendla mellan hopp och förtvivlan vid behandling, Att försöka acceptera och föreställa sig en meningsfull framtid utan barn. Resultatet visade att infertiliteten och den ofrivilliga barnlösheten påverkade kvinnornas liv och självbild negativt. Kvinnorna var i behov av information och stöd för att hantera sin livssituation. I mötet med ofrivilligt barnlösa kvinnor som lider av infertilitet bör sjuksköterskor tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt och arbeta för att stärka kvinnornas känsla av sammanhang och främja till upplevelsen av hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Palliativ omvårdnad inriktar sig på att öka livskvalitet hos patienter och deras anhöriga när en sjukdom inte längre går att bota. Syftet med palliativ omvårdnad är att lindra smärta oavsett om den är fysisk, psykisk eller andlig. I den palliativa omvårdnaden i hemmet har sjuksköterskan en viktig uppgift i att möta patienten för att det ska bli en god omvårdnad. Därför kan det vara av intresse att få en fördjupad kunskap om sjuksköterskors upplevelse av att ge palliativ omvårdnad i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ omvårdnad i hemmet. Metod: En litteraturstudie som baserades på nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse, upplevelsen av att vara i patientens hem, stödets betydelse och upplevelser kring döendet. Slutsats: Relationen var en viktig del i omvårdnaden eftersom den bidrar till att sjuksköterskorna inte känner sig ensamma. Relationen kan bidra till att sjuksköterskorna tänker på sina patienter på fritiden då de blir påverkade av deras patienters lidande. Som det framkom i resultatet så upplevde vissa sjuksköterskor att det fanns en bristande kunskap inom palliativ omvårdnad vilket kan förbättras med olika former av stöd då en tillräcklig kunskap och stöd kan ses som en trygghet. Även fast sjuksköterskorna arbetade med döendet dagligen så var synen på döendet olika då sjuksköterskornas medvetenhet om döden hade en betydande del. En begränsad tid i arbetet kan vara ett hinder då sjuksköterskorna upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid för varje patient vilket gjorde att arbetet kunde upplevas som stressande. En ökad kunskap och förståelse om sjuksköterskor skulle kunna bidra till att den palliativa omvårdnaden i hemmet blir bättre.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att beskriva hur anställda på en aktivitetsbaserad arbetsplats upplever sitt välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som utgår från semistrukturerade öppna frågor. Två företag rekryterades med fem informanter vardera. Ett avsiktligt urval gjordes med en spridning gällande ålder, kön och hur länge de arbetat på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utefter en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i fem huvudkategorier: ”De anställdas inställning till arbetssättet”, ”Arbetssättet påverkar omtanken mellan kollegor”, ”Positiva upplevelser med arbetssättet”, ”Arbetssättet påverkar arbetet positivt” och ”Arbetssättet påverkar arbetet negativt”. Dessa bestod av totalt 16 underkategorier. Slutsatser: Omtanken mellan kollegor, närmare bestämt gemenskapen, upplevdes både som förbättrad och försämrad med det nya arbetssättet. Arbetssättet påverkade arbetet positivt genom att tillgodose behov och ge valmöjlighet, men det påverkade även negativt genom att distrahera, ineffektivisera och försvåra arbetet. En stor del av de anställda upplevde välbefinnande, men det aktivitetsbaserade arbetssättet passar inte alla individer och arbetsuppgifter.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och en av våra största folksjukdomar. Cirka 30 000 personer drabbas årligen av stroke i Sverige. Stroke kan ge upphov till allvarliga konsekvenser som personerna måste leva med. Att kroppsförmågan försämras på grund av stroke är vanligt och leder till att personerna inte klarar av att utföra sina dagliga aktiviteter. Att inte klara av att utföra dessa aktiviteter leder till försämrad livskvalitet för personerna. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har en insikt i personernas livsvärld. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livet efter stroke.  Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju stycken artiklar med kvalitativ design. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Analys av artiklar genomfördes med Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt tre underkategorier. Kategorierna innefattade Konsekvenser av stroke, Relationella och sociala svårigheter och möjligheter och Motivation till ett bättre liv. Underkategorier som utformades var Att förlora sin identitet, Att vara beroende och förlora självständighet samt Att inte orka och vara oviss. Resultatet visade att stroke hade en negativ inverkan på personernas liv och gav dem en försämrad livskvalitet. Personerna kände att de hade förlorat sin identitet till följd av den förlorade förmågan att utföra de aktiviteter som de klarat av att utföra innan de drabbades av en stroke. På grund av handikappen var personerna tvungna att förlita sig på andra, vilket resulterade i en förlorad självständighet. I resultatet framkom även att de personerna som satte upp mål och hade framsteg i sin rehabilitering använde det som motivation till att bli bättre. Slutsats: Denna studie visar att personerna som drabbats av en stroke får en förändrad livsvärld och upplever en försämrad livskvalitet. Det är viktigt att sjuksköterskan får en inblick i personernas livsvärld för att kunna utveckla vården och förbättra situationen för de strokedrabbade personerna.

Bakgrund: Afasi ger patienter nedsatt funktion att tala eller förstå talat eller skrivet ord. Det krävs att sjuksköterskor har färdigheter om kommunikativa interaktioner eftersom patienter med kommunikationssvårigheter är beroende av sjuksköterskors kompetens som kommunikationspartner. Sjuksköterskor upplever detta svårt och ytterligare utbildning i kommunikationssätt kan hjälpa att främja framgångsrika kommunikativa interaktioner med patienter. Joyce Travelbees omvårdnadsteori användes som referensram eftersom mellanmänskliga relationer, kommunikation och individanpassning är centrala delar i teorin. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelse av kommunikativa interaktioner med patienter som har afasi orsakad av stroke. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer. Ett strategiskt urval av deltagare gjordes på ett sjukhus i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys gjordes med inspiration av Graneheim och Lundmans mall av hur det kan genomföras. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde kommunikationen med patienter med afasi svår. Detta gjorde att de inte alltid lyckades nå fram och då uppstod flera negativa känslor. Sjuksköterskorna kunde då anpassa sitt bemötande och använda olika metoder för att underlätta kommunikationen. Innehållsanalysen resulterade därför i de fyra kategorierna: Känslor, Svårigheter i kommunikationen, Bemötande och Metoder för att kommunicera. Slutsats: Förståelsen mellan sjuksköterska och patient upplevdes underlättas under tiden de lärde känna varandra, vilket var problematiskt eftersom sjuksköterskorna upplevde brist på tid i arbetet. Flera tidigare studier har även visat att tidsbrist och för hög arbetsbelastning förekommer inom hälso- och sjukvården och det kan därför vara ett problem som bör uppmärksammas. Eftersom efterfrågan fanns specifikt efter fler tekniska hjälpmedel att ta till för att underlätta den kommunikativa interaktionen med varje patient som enskild individ kan det även vara en relevant inriktning på fortsatt forskning i ämnet.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att många önskar att få vård i sitt egna hem i livets slutskede. Närstående vill vara delaktiga i omvårdnaden och gör en stor del av arbetet men det är mycket krävande och känslofyllt och de är i stort behov av stöd för att inte löpa risk att slita ut sig. Vikten av ett omfattande stöd till de närstående är en av de fyra palliativa hörnstenar som utvecklats för att utgöra verktyg för vårdpersonal att arbeta efter. Syfte: Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal när en person som står denne nära vårdas palliativt i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Analysen är en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull personal ger stöd, Känslomässigt stöd och Avlastning ger stöd följt av tre respektive två underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Denna litteraturstudie gav en inblick i vad närstående i den palliativa vården upplever som stöd från vårdpersonalen. Det visade sig att när kompetens, information samt delaktighet samverkade så ökade det möjligheten för närstående att känna kontroll över situationen.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att många önskar att få vård i sitt egna hem i livets slutskede. Närstående vill vara delaktiga i omvårdnaden och gör en stor del av arbetet men det är mycket krävande och känslofyllt och de är i stort behov av stöd för att inte löpa risk att slita ut sig. Vikten av ett omfattande stöd till de närstående är en av de fyra palliativa hörnstenar som utvecklats för att utgöra verktyg för vårdpersonal att arbeta efter. Syfte: Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser av stöd från vårdpersonal när en person som står denne nära vårdas palliativt i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på elva vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Analysen är en manifest innehållsanalys. Resultat: De tre kategorierna Omsorgsfull personal ger stöd, Känslomässigt stöd och Avlastning ger stöd följt av tre respektive två underkategorier utgjorde resultatet. Slutsats: Denna litteraturstudie gav en inblick i vad närstående i den palliativa vården upplever som stöd från vårdpersonalen. Det visade sig att när kompetens, information samt delaktighet samverkade så ökade det möjligheten för närstående att känna kontroll över situationen.

Bakgrund: I Sverige genomförs cirka 3500 amputationer per år och de flesta utförs på nedre extremitet. Globalt sett utförs amputation främst på grund av trauma och i Sverige är den vanligaste orsaken perifer cirkulationssvikt. Amputation ändrar patienters kroppsuppfattning och sätt att se på världen. Det är via kroppen vi förhåller oss till världen och det innebär att kroppen har betydelse för vår identitet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: Studien var utformad som en systematisk litteraturstudie. Genom sökning i databaserna cinahl, pubmed och psycinfo valde vi ut sju vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades enligt SBU:s granskningsmall. Kvalitativ metod och innehållsanalys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström (2015). Resultat: I analysen identifierades fem kategorier; att sakna vägledning, att isolera sig, att förlora sin självständighet, att få stöd och att acceptera sin situation. Patienter upplevde att vårdpersonal gav otillräcklig information om de förändringar amputation kunde medföra samt att deras roll och självbild förändrades efter ingreppet. Att få stöd och att acceptera sin situation visade sig underlätta patienternas livssituation. Resultatet diskuterades utifrån begreppet levd kropp. Slutsats: Information visade sig ha betydelse för patienternas återhämtning. Amputation av nedre extremitet kunde leda till en förändrad roll och självbild. Därför var det viktigt för patienter att försöka acceptera och anpassa sig till sin nya kropp. Patienter upplevde till viss del kunskapsbrist och otillräcklig information från vårdpersonalens sida. Ett behov av vidare forskning om patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet uppmärksammades.