Att drabbas av en sjukdom som leder till döden tidigare än förväntat kan göra att livsvärlden raseras. Syftet med studien var att belysa de resurser som har betydelse för kvinnor som drabbats av en obotlig cancersjukdom. En narrativ studie med en kvalitativ ansats genomfördes med bloggar som datamaterial. Som analysmetod användes en innehållsanalys. Urvalet var fem kvinnor i åldrarna 25-40 år med olika cancerdiagnoser. Resultatet presenteras utifrån teman; resurser i relationer med kärlek och stöd, copingresurser för att orka leva med sjukdomen, resurser i må-bra-saker samt positiv inställning till livet. Fynden framkom i form av resurserna föräldrar, förmågan att förtränga sjukdomen, bry sig om sitt utseende samt att kunna leva i nuet. Denna studie ger inblick i vilka resurser som fanns hos cancerdrabbade kvinnor och vad som är viktigt för vårdpersonal att uppmärksamma. Resurserna är viktiga att uppmärksamma för att kunna individanpassa vården och därmed främja till ökat välbefinnande för varje enskild patient.

Vårt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om läsning och skrivning, där vi utgick från frågeställningarna varför, hur och när. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i årskurs två i en skola i Kalmarområdet. Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lära sig läsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de läste och skrev både hemma och i skolan, dock skiljde det sig åt vad gäller mängden läsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde även ses i vad de skrev om, beroende på om de var hemma eller i skolan. Barnens uppfattningar kring hur man lär sig läsa och skriva bestod mestadels av att man skulle öva men de såg också läraren och föräldrarna som en samspelande aktör.

Sverige räknas idag som ett mångkulturellt land då var femte svensk invånare räknas som invandrare. Detta resulterar i att många kulturer ska mötas och samspela tillsammans. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv då syftet var att skapa kunskap om hur fritidslärare beskrev att de arbetade för att skapa interkulturella möten i fritidshemmets praktik. Detta ville vi ta reda på genom forskningsfrågorna: Hur talar fritidslärare om interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka förutsättningar, beskriver lärarna, krävs för att kunna arbeta med interkulturalitet i fritidshemmets praktik? Vilka framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter finns i arbetet med mångkultur? Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att interkulturalitet är ett okänt begrepp för fritidslärarna och kunskapen kring tillvaratagandet av olika kulturer är varierande. Vidare lyftes förutsättningarna för ett lyckat arbete med interkulturalitet där tid för diskussionsgrupper sågs som en avgörande faktor. Studien fokuserade även på framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter för ett lyckat arbete med interkulturalitet.

Bakgrund: En fjärdedel av Sveriges befolkning vårdar en närstående i hemmet. Insatserna kan bestå av olika komponenter som sjukvårdande uppgifter, övervakning, känslomässigt stöd och personlig omvårdnad. Upplevelsen av det informella vårdandet är högst individuellt beroende på omfattning, personlighet, synen på hälsa och ohälsa, våra föreställningar, möjligheter till stöd samt den närståendes eventuella sjukdom. Syfte: Att belysa de anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer. En manifest innehållsanalys genomfördes för att analysera de transkriberade intervjuerna och finna likheter och skillnader i texterna. Resultat: Anhöriga upplever blandande känslor i det informella vårdandet, negativa som stress, dåligt samvete och oro men också positiva som glädje, tillfredsställelse, en fördjupad relation med den närstående samt en upplevelse av att växa som människa. Ett aktivt lyssnande, att bli sedd som unik individ med personligt anpassat stöd, var viktiga aspekter i vårdandet för upplevelsen av trygghet och delaktighet samt för bibehållen livsrytm och hälsa. Slutsats: Anhörigas upplevelser grundar sig i deras unika livsvärld, som de delar med sina närstående. Det nya ansvaret och upplevelsen av vad detta bär med sig, föreställningar om vårdande samt relationen med den närstående, övriga familjemedlemmar och vårdpersonalen, men också avståndet, har betydelse för upplevelsen av det informella vårdandet.

Bakgrund: Behovet av sjukvård ökar internationellt och allt fler av de vårdsökande är personer med långvarig sjukdom. Detta ökar kravet på vården och vårdpersonalen men även på de vårdsökande personerna. Egenvård är ett sätt att hantera detta och tas fram tillsammans med den enskilda personen och sjukvårdspersonalen. Ett nytt verktyg inom egenvård är m-hälsa där appar används som loggbok, övervakning och ett sätt att kommunicera med personer i samma situation och med vårdpersonal. Syfte: Beskriva hur personer med långvarig sjukdom upplever användandet av m- hälsa vid egenvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på 14 kvalitativa artiklar funna i databaserna Pubmed, Cinahl, och Medline. Resultat: Deltagarna såg m- hälsa som ett hjälpmedel vid hanteringen av sin långvariga sjukdom. Motivationen till användningen under en längre tid minskade dock och även ökad stress och ångest var förekommande bland användarna. Diskussion: M-hälsa uppfattades till stora delar som en positiv upplevelse då personerna med långvarig sjukdom fick en bättre överblick av sitt tillstånd. De kunde lättare se hur övningar gav resultat i mätvärden och se tidiga varningstecken på en försämring av sitt tillstånd. Det fanns även de som upplevde att m-hälsa skapade ett beroende av tekniken och därmed minskade själv- ständigheten i sin sjukdom. / Background: The need of healthcare is growing all over the world and the amount of people with chronic diseases increases. This causes more pressure on the healthcare and the personnel, but also on the patients. Self-care is a growing phe- nomenon in healthcare; the way to manage self-care is different for everyone and is developed with healthcare personnel and the patient. A new tool used is m-health; in the m-health applications diaries, monitoring, and a way to communicate with other people in the same situation and with healthcare personnel. Aim: Describe how peo- ple with chronic deceases experience m-health during self-care. Method: Literature review based on fourteen articles from the databases; PubMed, Cinahl, and Medline. Result: The attendants saw m-health as a tool for self-care. The motivation was though decreasing during a long-term use and increased feelings of anxiety and stress was describes from some of the users. Discussion: M-health was mostly a positive experience for the attendants and they got a better overview of their disease and early warning signs if the illness was aggra- vating. The downside of m-health was the feeling of being addicted to the technology and that was lowering the feeling of independents.

Bakgrund: Människor emigrerar till andra länder på grund av olika orsaker. Det kan vara till följd av krig, fattigdom eller av andra skäl. I samband med den ökade migrationen uppstår även behovet av vård för flera människor som anlänt till ett nytt land. Det leder till kompetensen hos sjuksköterskan ställs mot högre krav för att bemöta denna patientgrupp. Sjuksköterskans roll är att ge en god och patientsäker omvårdnad till alla människor som söker vård. Syfte: Syftet var att undersöka de faktorer som påverkar sjuksköterskan i mötet med människor som flytt till västerländska länder. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med tio vetenskapliga originalartiklar som analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier: Kommunikationsbarriärer i mötet med patienten, Sjuksköterskans kompetens och Konflikter i samarbetet mellan hälso- och sjukvård, organisationer och myndigheter. Slutsats: Mer utbildning och utveckling av kulturell kompetens behövs för sjuksköterskor men också för övrig vårdpersonal. De riktlinjer och lagar som finns idag i samband med vård av flyktingar och asylsökande behöver förtydligas.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanligt förekommande kronisk sjukdom. Att leva med diabetes typ 1 innebär att alltid behöva planera sin vardag. Sjuksköterskans roll handlar om att ge personcentrerad omvårdnad och uppmärksamma personen som lever med diabetes typ 1. Empowerment är ett centralt begrepp i diabetesvården som handlar om att personen ska uppleva egenmakt i sin livssituation. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 utifrån ökad egenkontroll. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Sökningarna resulterade i sju artiklar som analyserades induktivt utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Att leva med diabetes typ 1 innebar noggrann planering och rutiner i vardagen. Genom att acceptera sjukdomen och uppleva kontroll i sin situation ökade hanterbarheten. Att leva med diabetes typ 1 kunde innebära en ständig oro och rädsla för hypoglykemins följder samt långsiktiga komplikationer orsakade av hyperglykemi. Närstående hade en betydelsefull roll i att motivera och hjälpa personen med diabetes. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 upplever sin vardag på olika sätt, det framkommer både upplevelser av hanterbarhet och upplevelser av begränsningar. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera och bekräfta dessa upplevelser hos personen som lever med diabetes typ 1. / Background: Diabetes type 1 is a common and chronic disease. Living with type 1 diabetes can be a big adjustment in a person's everyday life. The nurse’s responsibilty lies within a personcentred care and it is important to see the person behind the disease. The person living with diabetes need to experience empowerment in their lives and therefore empowerment is a key concept in diabetes care. Aim: To describe a person’s experience of living with diabetes type 1 by enhanced empowerment. Method: A literature review with qualitative articles. 7 articles  from the search was found, which was analyzed inductively by the five step model of Fribergs. Results: Living with type 1 diabetes meant careful planning and routines of the everyday life. By accepting the disease, it would also be manageable and it indicated the feeling of superiority in life. Living with the disease could cause a constant anxiety and fear of the complications of hypoglycaemia and the long-term complications of hyperglycaemia. Relatives had an important role and contributed with a feeling of safety in those who had diabetes type 1. Conclusion: The daily life of people with type 1 diabetes is experienced in many different ways. The nurse has an important role to identify and acknowledge the feelings that the person with diabetes type 1 is experiencing.

Syftet med föreliggande studie är att, utifrån barns och förskollärares perspektiv, undersöka hur förskollärare arbetar med barns inflytande samt hur barn ser på sin egen möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Följande frågeställningar fungera som utgångspunkt för studien; Vilken syn har barn respektive förskollärare på barns inflytande i förskolan? Vilka aspekter anser barn respektive förskollärare reducerar barns möjlighet till inflytande? Vilka pedagogiska strategier anser barn respektive förskollärare främjar barns inflytande? För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes 9 kvalitativa intervjuer på två kommunala förskolor belägna i Mellansverige, 5 parintervjuer med barn samt 4 intervjuer med förskollärare. Empirin som de kvalitativa intervjuerna genererat utgör studiens resultat, ett resultat som indikerar att barns och förskollärares tankar och upplevelser av barns inflytande i flera avseenden varierar. Förskollärarnas bild är att inflytande är en demokratisk process som ska inkludera alla parter i förskolan medan barnen ser sin roll att påverka förskolans olika delar som begränsad. De hinder som orsakar dessa begränsningar anses vara förskolans regler, rutiner, resurser samt den asymmetriska relation som existerar mellan barn och vuxna. För att främja arbetet med barns inflytande presenteras strategier som samtal, dokumentation, temaarbete och konstruktion av den pedagogiska miljön.

Bakgrund: Idag visar forskningen att en ytlig sederingsnivå är positivt för patienten på lång sikt. Intensivvårdssjuksköterskan har i sin roll som omvårdnadsansvarig en betydelsefull del i vården av ytligt sederade intuberade patienten. Det finns idag få studier om vad intensivvårdssjuksköterskor har för erfarenhet av denna vård. Syfte: Att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av att vårda intuberade patienter med ytlig sederingsnivå. Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom tre fokusgruppsintervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer fem kategorier som belyser intensivvårds-sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter. Konklusion: Vården av en ytligt sederad intuberad patient kräver mer tid, engagemang och arbete från intensivvårdssjuksköterskan. Trots detta finns en vilja att genomföra denna vård, då intensivvårdssjuksköterskan är väl medveten om de positiva effekterna en ytlig sederingsnivå kan ha på den intuberade patienten och för den respons patienten ger. Implikation: En ökad medvetenhet om intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda ytligt sederade intuberade patienter kan komma till nytta för patient, anhöriga och intensivvårdssjuksköterskor då ökad förståelse i ämnet kan påverka arbetsgivaren att se vilka resurser som behövs för att bedriva denna vård.