År 2009 genomfördes de första nationella proven i årskurs 3 med visionen om att höja lågstadieelevers baskunskaper. Proven var ett verktyg för att genomföra en ny skolpolitik som syftade till att upptäcka elevers möjliga behov och svagheter redan under tidiga år, genom att utvärdera elevernas uppfyllande av kunskapskraven.  Tidigare forskning har visat att liknande prov kan stärka ämnespedagogiken, men även vara ogynnsamma för vissa elever. Dock är forskningen kring provens inverkan på undervisning och bedömning i grundskolans tidigare åldrar knapp, varvid denna studie tar vid.  Frågan som ställs i föreliggande studie är hur lågstadielärares arbete påverkas av de nationella proven. För att undersöka detta har fem intervjuer med behöriga lågstadielärare genomförts, för att därefter analyseras och presenteras i relation till tidigare forskning och teoretiska utgångpunkter som berör summativa prov samt bedömnings, - och undervisningspraxis.  Studiens resultat visar på en nyanserad bild av provens inverkan på lågstadiets verksamhet, men även på den professionella yrkesrollen som sådan. Lärarna vittnar om en verklighet där proven kan ingå i en övergripande planering, men även stå för sig själva. Lärarnas yrkesroll visar sig på så vis vara en övervägning i var lärares undervisningsfilosofi som ingår i begreppet om lärarkompetens. Resultaten indikerar att lågstadielärare anpassar sin undervisning i förhållande till proven, dels genom förberedelser, dels i förebyggande syfte, då proven framställs som relativt omfattande och tidskrävande. Studien visar även att lågstadielärare använder de nationella proven snarare som funktionella än summativa underlag för kunskapsmätningar.

Missfall sker i ca 10-15 % av alla bekräftade graviditeter. Det är en plötslig och känslomässig händelse som innebär en förlust av ett barn/foster. Sorg och lidande är centralt vid en förlust. Hur mycket kvinnan påverkas är individuellt och ofta beroende på vilka förutsättningar som finns. Som vårdpersonal behövs större kunskap för att kunna bemöta de som fått missfall. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att få ett missfall. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys vilket resulterade i fyra slutkategorier; att det händer plötsligt och blir en livskris, att söka förklaring och lägga skulden på sig själv, att vara i behov av information och stöd samt att det tar tid att bearbeta ett missfall. Kvinnor hamnade i en livskris och kände ofta skuld efter missfallet. De behövde en förklaring för att bearbeta händelsen. Informationen och stödet från vården var bristfällig samt att vårdpersonal använde sig av medicinska termer som upplevdes kränkande. Kvinnor ansåg att det behövdes bättre uppföljning för att hantera förlusten. Ett tillvägagångssätt för att minska psykisk ohälsa kan vara uppföljning via återbesök, telefonkontakt eller enkäter

Inledning:Lätt sedering hos invasivt ventilerade patienter är en ökande trend inom intensivvården. Minskade nivåer av sedering motverkar komplikationer som exempelvis delirium, samt ger patienten möjlighet att aktivt kunna delta i sin omvårdnad. Detta kräver att vårdpersonalen måste vara mer närvarande och aktiv hos patienterna. Syfte:Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att vara lätt sederad vid invasiv ventilation. Metod & Design:Datainsamling gjordes genom systematisk litteraturöversikt. Innehållet analyserades genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; Att vara i en dysfunktionell kropp, vilket belyser patienternas upplevelse av smärta, obehag, fysiska begränsningar och overkliga intryck. Att överleva som människa åskådliggör patienternas upplevelse av delaktighet samt strategier för att uppnå acceptans i situationen, och beskriver patienternas upplevelse av maktlöshet och beroendeställning till vårdpersonalen. Konklusion:Patienternas upplevelse av lätt sedering vid invasiv ventilation präglas av smärta och psykiska påfrestningar. Vårdpersonalen måste sträva efter en individuellt optimerad sederingsnivå för att minimera komplikationer och samtidigt skapa möjlighet till delaktighet och interaktion i omvårdnaden.

Bakgrund: Hotfulla situationer har blivit en del av sjuksköterskors vardag på somatiska akutmottagningar. Detta medför risk för att utveckla ett nedsatt psykiskt välbefinnande och att arbetsförmågan påverkas, vilket i sin tur kan påverka omvårdnaden av patienter. För att patienterna ska kunna erbjudas en patientsäker och god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan mår bra och att arbetsplatsen är trygg. Sjuksköterskors upplevelser vid hotfulla situationer varierar och behovet av stöd är stort. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer på en somatisk akutmottagning. Metod: En intervjustudie användes för att besvara syftet. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier: Otrygghet, frustration och trygghet. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av hotfulla situationer kan påverka deras välbefinnande och arbetsförmåga. Detta kan i sin tur leda till att de brister i sitt omvårdnadsarbete och sin kärnkompetens säker vård. Sjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i hur de ska agera i hotfulla situationer och kollegorna ansågs som den mest värdefulla tryggheten.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ II ökar i alla delar av världen. Ökningen beror på att människor framförallt i västvärlden har valt att leva med en alltmer bekväm livsstil. Sjukdomen har inget bot utan behandlas med livsstilsförändringar. Att förändra sin livsstil görs inte över en dag utan bör genomföras dagligen med kostförändringar och fysisk aktivitet. Diabetes typ II påverkar patientens fysiologiska kropp med t.ex. symtom och komplikationer, men även upplevelsen av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelse leva med diabetes typ II. Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien visade att patienter upplevde att det var svårt att integrera behandlingen d.v.s. tränings- och kostvanor i vardagen. För att lyckas hantera sjukdomen behövdes stöd både från hälso- och sjukvården och närstående. Dessutom upplevdes en känsla av att vara annorlunda och utanförskap bland människor, framförallt sina närstående. Slutsats: Studien visade att patienterna upplevde en svårighet i hanteringen av sjukdomen. Med hjälp av stöd, kunskap och inspiration av allmänsjuksköterskan så underlättades den dagliga kampen mot diabetes typ II.

This bachelor thesis is a study of how librarians from five public libraries are working and perceive their role in the integration process. The purpose is to gain a deeper understanding of how librarians discusses about working with refugees. Qualitative interviews are used as a method to answer my questions and the theoretical framework was based on Jochumsen, Hvenegaard & Skot-Hansen´s "The four space" model, which sees the library as a meeting space, inspiration space, learning space and performative space. Five categories emerged from the empirical data about the librarians view of the library as a meeting place, the librarians supporting role in the integration process, the interaction between internal and external actors, media supplies and integrative activities. The analysis showed that especially three of the four categories based on The four spaces model were prominent; library as an inspiration space, learning space and meeting space. These three were discussed on the basis of an overall concept of the library as a living room. The least prominent category was library as a performative space. Respondents see their role in the integration process as a part of a democratic society, which means that the library is an open, public meeting place where people have access to information, learning and culture. Librarians highlighted three obstacles in their efforts in the integration process, which was about the lack of time, lack of resources and language skills.

Andelen äldre i befolkningen förväntas öka därför behöver hälso- och sjukvården använda befintliga resurser inom sjukvården på ett effektivt sätt. Hälso- och sjukvården är komplex och består av olika systemnivåer (mikro-/meso- och makrosystem) där krav på effektivitet kan konkurrera med medarbetares etiska värden. För att få styrsystemen integrerade i verksamheten krävs att kommunikationen mellan ledning och medarbetare fungerar väl så att medarbetarna trivs, vill arbeta kvar och förblir motiverade att bidra till värdebaserad vård på en hälsofrämjande arbetsplats. Syftet med denna studie är att ta reda på hur sjuksköterskor och undersköterskor i mikrosystemet inom öppen respektive sluten sjukhusvård upplever att de är delaktiga i kapacitets- och produktionsstyrning (KPS). Detta är en intervjustudie med kvalitativ ansats genomförd med hjälp av intervjuer med åtta informanter vid en opererande sjukhusklinik. Intervjuerna bandades, transkriberades varpå en induktiv innehållsanalys genomfördes. De resultat vi bland annat kommit fram till är att i nämnda verksamhet har medarbetarna en förståelse för delar, de kan se att det finns faktorer som påverkar vad och hur arbetsuppgifter utförs. KPS med inslag av Lean tillsammans med ett fokus på värdebaserad vård borde kunna ge medarbetarna möjlighet att ta ställning till nyttan av förändring och styrning av delar i en helhet efter behov.

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem och människor med psykisk ohälsa drabbas ofta av samhällets stigmatiserande attityder. Detta innebär att individen tillskrivs tillhörighet till en grupp och bemöts med stereotypa och nedvärderande attityder. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av stigmatisering hos personer med psykisk ohälsa, varför en kvalitativ metod antogs. Analysen genomfördes med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, där 16 vetenskapliga studier med kvalitativt innehåll ingick. Analysen resulterade i sex kategorier: -att känna sig maktlös, förminskad och misstrodd, -att känna sig stämplad och att bli bemött med stereotypa fördomar, -att bli exkluderad och känna sig socialt isolerad, -att vilja dra sig undan och undvika att söka vård, -att bli utsatt för våld och kränkning och att påverkas känslomässigt samt -att nedvärdera, skuldbelägga och tvivla på sig själv. Upplevelsen av stigmatisering genererade olika negativa känsloupplevelser för personer. Stigmatisering sågs som ett hinder för att tillfriskna och påverkade människors hälsa. Därför förespråkar författarna till denna studie implementering av personcentrerad omvårdnad, vilket kan generera effekter som minskar den upplevda stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och ökar i antal. Detta innebär att det blir allt vanligare med palliativ vård i ordinärt boende. Distriktssköterskors kunskaper beträffande en god palliativ vård är av betydelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors uppfattning av vad en god palliativ vård är i ordinärt boende. Metod: Tio distriktsköterskor från två kommuner intervjuades utifrån semistrukturerade frågor beträffande deras uppfattning om god palliativ vård i hemsjukvården. Manifest och latent innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fem huvudkategorier. Distriktssköterskorna ansåg att det var viktigt med symtomlindring, främja livskvalité samt stöd i form av att skapa en trygg och tillitsfull relation till de döende och dennes närstående samt övrig personal. De önskade utveckla sina kunskaper inom palliativ vård samt att samarbetet mellan olika verksamheter och yrkesprofessioner skulle förbättras. Tydligare rutiner och riktlinjer, mer resurser i form av personal och tid samt möjligheter till kontinuerlig vidareutbildning ansåg distriktssköterskorna skulle kunna förbättra kvalitén på palliativ vård. Konklusion: Distriktssköterskorna önskar tydliga rutiner och vidareutbildning som syftar till att utöka deras kunskap om önskemål och behov bland personer i palliativt skede samt deras närstående. Ett gott samarbete och en god kommunikation med andra yrkesgrupper såsom primärvårdsläkare och hemtjänstpersonal är en förutsättning för en god palliativ vård.