Bakgrund: Insomni är ett vanligt förekommande tillstånd hos olika patientgrupper med besvärliga symtom exempelvis svårigheter att upprätthålla och initiera sömn. Sjuksköterskor möter patienter med dessa besvär dagligen. En utökad förståelse kan bidra till att utveckla sjuksköterskors arbete att främja patienters hälsa vid insomni. Syfte: Beskriva upplevelser av insomni hos vuxna patienter med olika sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningen gjordes systematiskt och tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet har kategoriserats i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. I resultatet framgick hur patienter med olika grundsjukdomar, men också de som i övrigt var friska, upplever insomni. Upplevelser som förekom var bl. a. depression, ökad psykisk ohälsa och oro & rädsla över såväl framtiden som sjukdomen. Slutsats: Insomni har visat sig vara ett tillstånd som påverkar hela patientens livssituation. Patienten med insomni påverkades exempelvis med försämrad ork för dagliga aktiviteter, psykisk ohälsa, sjukdomar & sjukdomssymtom förvärrades eller orsakade insomni och mellanmänskliga relationer blev svagare. Det i sin tur kan tänkas leda till andra negativa psykiska tillstånd som ökad risk för depression. Sjuksköterskor bör uppmärksamma insomni mer inom vården på grund av sin utbredning bland olika patientgrupper och oklara etiologi.

Bakgrund: En behandlingsmetod för patienter med allvarlig hjärtproblematik eller överlevt hjärtstopp är att operera in en implanterbar defibrillator. En behandling som påverkar patientens liv ur flera olika perspektiv. För att kunna ge god vård och stöd till dessa patienter är det viktigt att förstå deras upplevelser av att leva med en implanterbar defibrillator. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av att leva med en implanterbar defibrillator. Metod: En kvalitativ litteraturstudie inkluderat tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier tog form under studiens analys, “Psykisk dimension av att leva med en ICD”, “Påverkan i det dagliga livet”, “ICD-chockens inverkan”, “Stöd och information från hälso- och sjukvården”. Slutsatser: Studien kom fram till att patienter upplever tacksamhet och trygghet men också oro och rädslor i livet med en implanterbar defibrillator. Den största rädslan är att få en elchock av defibrillatorn. ICD-behandlingen har en stor inverkan på patienternas liv, då det kan innebära betydande omställningar när det kommer till fritidsaktiviteter, karriär samt till patientens relationer. Stöd från vården och information är viktigt för patienten, samtidigt som patienter upplever att det finns kunskapsbrister kring deras behandling i hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Klagomål är en indikator på kvaliteten och säkerheten på hälso- och sjukvården. Klagomål som inkommer till patientnämnderna ökar och 26 procent av dessa är riktade mot primärvården. Klagomål riktade mot sjuksköterskor handlar om deras icke-vårdande attityder. Teoretisk referensram: Lidande är en del av människans liv. Det finns lidande som inte kan elimineras och sedan finns det onödigt lidande. Vårdlidande är ett exempel på onödigt lidande. Vårdlidande är lidande kopplat till vårdsituationen. Vårdlidande är inte fullständigt klarlagt och ämnet behöver studeras vidare. Syfte: Syftet var att utforska och beskriva orsaker till patientnämndsärenden från kategorin ”kommunikation”. Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt. Patientnämndsärenden inrapporterade av både patienter och närstående som gällde den offentliga primärvården (n=71), vilka av patientnämndens handläggare hade sammanfattats och sorterats in under kategorin ”kommunikation” bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Orsakerna till klagomålen delades in i fem kategorier. Dessa kategorier var: ”att vara avvisad”, ”att vara obekräftad”, ”att vara oviss”, ”att vara eller inte vara ansvarig” samt ”att uppleva felaktigheter”. Slutsats: Klagomål på den offentliga primärvården handlade om brister i hälso- och sjukvårdspersonalens vårdande. Vårdpersonalen behöver hänvisa istället för att avvisa patienter och närstående. Dessutom behöver vårdpersonalen bli bättre på att lyssna och undvika att ifrågasätta. Patienter och närstående är beroende av vårdpersonalens befogenheter och vill vara delaktiga i vården. Patienter och närstående vill få vård på ett respektfullt sätt och vill inte känna sig osäkra.

Syftet med studien var att kartlägga universitetsstudenter uppfattningar och upplevelser kring delaktighet och inflytande i sin utbildning. Metoden som användes var kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom tematisk analys. Urvalet bestod av fyra deltagare på Karlstads universitet och valdes ut genom bekvämlighetsurval. Slutsatsen som kunde dras av resultatet var att det finns en mängd faktorer som sammanfattar studenters syn och erfarenheter av delaktighet och inflytande inom utbildning. De viktigaste punkterna bland dessa är möjligheten att aktivt visa delaktighet i den direkta undervisningen, att visa missnöje genom att ta kontakt med kursansvariga eller andra utomstående parter, samt att Coronapandemin har påverkat möjligheterna för delaktighet och inflytande. / The purpose of the study was to examine university students views and experiences on participation and influence in their education. The method that was chosen was qualitative method in the form of semi-structured interviews which was analyzed with thematic analysis. The sample consisted of four participants from Karlstad University and was chosen through convenience sampling. The conclusion that could be drawn was that there is a large variety of factors that implicate students views and experiences of participation and influence in education. The most important of these are the opportunity to actively show involvement in the direct education, to show dissatisfaction by contacting course coordinators or other external parties, and lastly that the Corona pandemic has affected the opportunities for participation and influence.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare arbetar med lässtrategier, vilka lässtrategier de använder och hur de följer upp elevers läsutveckling. Lärarna har den huvudsakliga rollen att lära elever hur de ska utveckla sin läsförståelse. Studiens utgångspunkt är en kvalitativ forskning vilket baseras på intervjuer och vi har valt att intervjua åtta lärare.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser men erfars svår att bedriva inom rättspsykiatrisk slutenvård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskors och patienters erfarenheter av personcentrerad vård består av en kombination av olika faktorer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in med semistrukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor verksamma på rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningar på en klinik i Sverige deltog. Analysen skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat och både möjligheter och utmaningar framkom. Resultatet utmynnade i fem kategorier med totalt sju subkategorier. Ett övergripande tema framkom och beskrivs som Att överlåta kompassen och navigera mot samma hamn. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att forma vården utifrån den person som vårdas och vill utgå från personens individuella behov, resurser och mål. Däremot försvåras det personcentrerade vårdandet av begränsningar inom den rättspsykiatriska vårdkontexten och av varierande kunskaper inom teamet gällande innebörden av personcentrerad vård och dess syfte. Sjuksköterskor önskade en gemensam förståelse för vikten av personcentrerad vård inom teamet då det skulle underlätta personens vårdprocess.

Hjärttransplantation är ett kirurgiskt ingrepp som utförs som en sista åtgärd vid svår hjärtsjukdom. Efter hjärttransplantationen finns risk för komplikationer och transplantationen kräver en livslång behandling med läkemedel. Patienternas upplevelser är därför viktiga att ta hänsyn till. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom metoden kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats, där innehåll från artiklarna analyserades och kategoriserades i fem steg. Resultat: Denna studie resulterade i sex slutkategorier, Att vara tacksam för en ny början; Att stöd och samhörighet ärviktigt; Att vilja leva normalt men begränsas; Att känna ovisshet och oro kring sin hälsa; Att förändras som person; Att relationer förändras. Slutsats: Att ha genomgått en hjärttransplantation innebär en förändring som kan ge en ny chans ilivet. Studien kan bidra till ökad kunskap om personers upplevelse av att leva med ett transplanterat hjärta, vilket kan stötta sjuksköterskor i deras arbete att främja återhämtning och stötta personer som genomgått hjärttransplantation.

Bakgrund: Det är sedan tidigare känt att familj till en person med psykisk ohälsa upplever en börda. Detta är inget undantag när det kommer till familjer till personer diagnostiserade med OCD. Det är däremot inte känt vilka erfarenheter som ligger bakom bördan som familjen känner. Det är av värde att ta reda på dessa erfarenheter för att kunna ge den sjuke adekvat vård och behandling samt stöd till familjen. Syfte: Att belysa familjens erfarenheter av att leva med en person diagnostiserad med OCD. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av sex studier med kvalitativ ansats och en studie med mixad metod. Resultatet analyserades enligt en modell för metasyntes inspirerad av Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Metasyntesen resulterade i ett tredje nivåns tema; minskad livsglädje och fyra andra nivåns teman; Brist på kunskap, Erfarenheter av hur sjukdomen påverkar vardagslivet, Brist på adaptiva copingstrategier samt Erfarenheter av att vara utsatt för stigmatisering. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån bland annat systemteori, Expressed Emotion och Goffmans teori om stigmatisering. Slutsats: Familj till personer diagnostiserade med OCD är i behov av ett ökat stöd från vården. Fler studier behöver dock göras kring vilka erfarenheter familjerna har för att säkerställa att stödet som ges är baserat på familjens behov. Familjens erfarenheter kan även underlätta vårdandet av den sjuke och hjälpa sjuksköterskan att ta välgrundade beslut för att den sjukes lidande ska minska och hälsan främjas.

Introduktion: Drop in är en mottagningsform som allt fler vårdcentraler erbjuder, och innebär att patienterna kommer utan att ha bokat tid. Begreppen direct access, open access, advanced access och walk in centres används på engelska. Tidigare studier har visat att direct access är kostnadseffektivt och att patienterna är nöjda med mottagningsformen samt att det ökar tillgänglighet. Det finns däremot få studier som undersökt vårdpersonalens perspektiv avseende drop in som mottagningsform. Syfte: var att beskriva hur fysioterapeuter inom primärvården upplever drop in som mottagningsform. Metod: Denna studie har en kvalitativ studiedesign. Totalt genomfördes 19 semistrukturerade intervjuer med fysioterapeuter från olika regioner i mellersta Sverige. Dessa analyserades sedan enligt kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Individuella skillnader i hur drop in upplevs och Drop in är en effektiv mottganingsform men ställer krav på kompetens samt tre underkategorier till varje huvudkategori. I första huvudkategorin gav fysioterapeuterna uttryck för både positiva och negativa känsloaspekter av drop in som mottagningsform. I den andra huvudkategorin framkom det att drop in innebär en variation av patienter och ställer krav på fysioterapeuternas kompetens.  Konklusion: Drop in kan utvecklas som modell utifrån de upplevelser som framkommer. Det är viktigt att fysioterapeuten har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att arbeta enligt denna modell och att tillräckligt med tid finns för varje besök. Fysioterapeuterna upplever att vårdmodellen drop in är effektiv och varierar dagen men ställer krav på kompetens hos fysioterapeuten.

Bakgrund: Dödshjälp tillämpas aktivt i Nederländerna, Kanada, Spanien, Belgien, Luxemburg, Österrike, Colombia, Schweiz, Victoria (Australien), samt Washington och Oregon (USA). Dödshjälp är i nuläget olagligt i Sverige, trots detta är det en ytterst relevant fråga som lyfts flitigt i dagens samhälle. Sjuksköterskor innehar en central roll både före, under och efter dödshjälpsprocessen, därför vilar ett stort ansvar på sjuksköterskan och dess kompetenser. Patienten vill ha kontroll över beslut gällande livet och döden, något som sjuksköterskan ska främja möjligheten till inom professionen. Att lindra lidande, främja autonomi och bevara värdigheten är enligt ICN:s etiska kod centralt för sjuksköterskor i samband med all vård även under dödshjälpsprocessen. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors upplevelser i samband med dödshjälp.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt baserad på sju kvalitativa artiklar från Cinahl och PubMed, med ett tidsfönster från 2010 - 2021. Artiklarna sammanställdes och analysen resulterade i tre teman och sju subteman. Resultat: I resultatet framkom olika känslor och problem som sjuksköterskorna upplevt i samband med dödshjälp. Både fysisk och psykisk påverkan framkom, känslor som otillräcklighet, ångest och ensamhet uppstod till följd av en intensiv och komplex dödshjälpsprocess. För att skapa en så god upplevelse som möjligt för sjuksköterskorna och patienterna krävdes en god kommunikation, samt ett väl etablerat tvärprofessionellt samarbete. Det gjordes även klart att dödshjälp fortsatt ansågs vara ett komplext ämne som får sjuksköterskor att reflektera kring moraliska såväl som etiska aspekter. Slutsatser: Sjuksköterskor som medverkat under dödshjälpsprocessen upplevde en ständig närvaro av en inre etisk och moralisk konflikt. Det bidrog till känslor av otillräcklighet och ensamhet. Eftersom sjuksköterskorna vill lindra lidande och uppnå patientens önskan om dödshjälp, uppstod en konflikt av intresse mellan valen. För att underlätta inför framtiden upplevdes ett gott teamarbete och en god kommunikation vara lösningen. Kommunikation och teamarbete visade sig ha en betydande roll både för patienten och sjuksköterskornas välmående under processen. Om sjuksköterskan är medveten om vad som behöver göras för att förbättra upplevelsen kring dödshjälp, kan framtida vård förbättras och en mer hållbar situation uppstår.