Bakgrund: Demenssjukdom är en kronisk försämring av personens kognitiva funktioner och ökar till följd av den åldrande befolkningen. Det finns inget botemedel mot sjukdomen och sjuksköterskans omvårdnad är en betydande del för personens känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Litteraturöversikten utformade två huvudteman: En känsla av förlust och En känsla av meningsfullhet. Personer med demenssjukdom upplever negativa känslor till följd av förluster av förmågor men med strategier och stöttning från sjukvården kan de leva ett meningsfullt liv trots sin sjukdom. Slutsats: Genom att få förståelse om de olika demenssjukdomarna och komplettera med personens subjektiva upplevelse av sin sjukdom kan sjuksköterskan bidra till en god och anpassad omvårdnad.

Prostatacancer är en mycket vanlig cancerform hos män. Sjukdomen kan behandlas med strålning, operation, läkemedel eller aktiv monitorering. Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att leva med prostatacancer. Metoden var en litteraturöversikt där sju artiklar med kvalitativ ansats analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultatet gav två huvudkategorier; förändringar för individen och omgivningens betydelse, med fem subkategorier; emotionell påverkan, en förändrad kropp, en förändrad vardag, behov av stöd och behov av information. Slutsatsen var att prostatacancer påverkar män både psykiskt, fysiskt och socialt. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om diagnos, behandling och biverkningar för att kunna ge patienten det stöd och den information som den enskilde individen behöver så att patientens lidande lindras.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10% av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen medför en mängd olika symtom och kan i värsta fall leda till att kvinnor blir infertila. Att bli diagnostiserad och behandlad i tid är därför väsentligt. I många fall tar det flera år innan kvinnorna får en diagnos då symtomen ofta blir normaliserade av sjukvården.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt att undersöka hur kvinnor med endometrios upplever vårdpersonalens kunskap och bemötande.Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där 11 originalartiklar med en kvalitativ metod från databaserna PubMed och Cinahl använts.Resultat: Resultatet delades in i fyra teman; upplevelser av fysisk påverkan, upplevelser av psykisk påverkan, påverkan på sociala relationer och upplevelser av sjukvården. Att leva med endometrios påverkade många områden av kvinnors liv och bidrog till en sämre livskvalitet. De fysiska upplevelser som framkom var smärta, infertilitet samt blödningar och kroppsliga förändringar. De psykiska upplevelserna som framkom var emotionellt välbefinnande, upplevelser av att få en diagnos och känslor kring framtiden. I resultatet visade det sig även att endometrios påverkade kvinnors sociala liv, vilket innefattade arbete, parrelationer och socialt umgänge. Resultatet kring kvinnors upplevelser av sjukvården bestod av kvinnors uppfattning om vårdens kunskap om sjukdomen och om vårdens bemötande, vilket bestod av både positiva och negativa erfarenheter.Slutsats: Endometrios är en sjukdom som påverkar många områden i kvinnors liv, vilket ofta bidrar till en försämrad livskvalité. Sjukdomen påverkar kvinnor både fysiskt och psykiskt vilket i sin tur drabbar deras sociala liv och relationer. Trots att sjukdomen är relativt vanligt förekommande finns en kunskapsbrist inom sjukvården, vilket medför både en fördröjd diagnostik, behandling och ett onödigt lidande för kvinnorna. Eftersom ett gott bemötande från vårdens sida kan ha en positiv inverkan på kvinnornas självförtroende och tillit till vården, bör detta ses som grundläggande för all vårdpersonal.

Sammanfattning  Bakgrund: Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kultur är högst aktuellt inom hälso- och sjukvården. Vi lever i ett föränderligt samhälle och sjuksköterskan kommer troligtvis att behöva mer kunskap om kommunikation då denna har en stor betydelse inom omvårdnad. Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund ger därför bättre förutsättningar för en fungerande kommunikation och risken för att missförstånd uppstår minskar.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund.  Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har genomförts enligt Graneheim och Lundman. Innehållsanalysen var manifest och beskriver det synliga i texten.  Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. Kategorierna beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund. Här framkommer sjuksköterskors erfarenheter av behovet av att använda strategier för att kommunicera, utmaningar i kommunikationen språk samt sjuksköterskans behov av att ta hjälp av andra för att kommunicera. Sjuksköterskorna erfor att både verbal och icke-verbal kommunikation spelade stor roll i mötet med patienten för att kunna bidra med en god omvårdnad.  Slutsats: Studien kan ge sjuksköterskor redskap till att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund eftersom problemet tydliggörs och lyfts fram. Strategier som den verbala och icke-verbala kommunikationen kompletterar varandra för att bidra till en god kommunikation och därmed en god omvårdnad.  Nyckelord: erfarenhet, kommunikation, kultur, kvalitativ, sjuksköterska

Bakgrund: Årligen amputeras cirka 3000 personer i Sverige på nedre extremiteter. Orsaken till amputation är till största delen (90 %) dålig blodcirkulation men kan även bero på sepsis eller olycksfall. Sedan 1950 talet har antalet amputationer femdubblats då fler personer drabbats av diabetes, befolkningen har ökat och fler personer röker. Efter en amputation kan en persons existens förändras. Genom att utgå från personens egna tankar kan få sjuksköterskan veta hur personen upplever livet efter en amputation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av livet efter en amputation Metod: Metoden var en innehållsanalys av narrativa texter i form av bloggar. Texterna analyserades utifrån Lundman och Graneheims beskrivning av innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier. Ur kategorin Förändrad hälsa framkom det att personerna upplevde smärtproblematik och drabbades av psykiskt lidande i efterförloppet. Förändringar i vardagen beskriver hur personerna kan uppleva ett beroende av stöd och hjälp från andra. Personer kan uppleva rädsla för hur andra ska reagera på deras utseende. Ur kategorin Förändrad syn på livet saknade personerna sitt tidigare liv och kropp men de kunde också uppleva förbättrat välbefinnande efter amputationen. Slutsats: Upplevelsen av livet efter en amputation skiljde sig åt beroende på om denna var planerad eller utfördes akut. Varje person har en unik upplevelse utifrån hans/hennes erfarenheter. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård behövs mer kunskap om hur personer upplever livet efter en amputation.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket tillhör en egen profession som bygger på en vetenskaplig grund inom området omvårdnad. Sjuksköterskans arbetsområden är omvårdnad, forskning, utveckling och utbildning samt ledarskap. Yrket kan upplevas stressigt och det kan ha negativa följder på hur sjuksköterskan utför sitt arbete. Det blir vanligare att människan utsätts för långvarig stress som kan resultera i utmattning. Coping är en strategi för att hantera stressiga situationer och syftar till att minska på stressen i dessa sammanhang. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta och prestera under stress. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ metod innefattande tio kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom sex kategorier: Hög arbetsbelastning påverkar erfarenheten av stress; Brist på kontroll bidrar till stress; Kollegor påverkar förmågan att utföra arbetet; Stress inverkar på relationen till patienten; Copingstrategier minskar stress och Arbetsrelaterad stress inverkar på privatlivet. Konklusion: Studien visar att stress påverkar sjuksköterskans prestation negativt och att en hög arbetsbelastning bidrar till en ökad upplevelse av stress. Relationen till patienten blir lidande på grund av den tidsbrist som sjuksköterskan upplever och påverkar även patientsäkerheten negativt. I studien framkommer det att ett gott samarbete med kollegor och olika copingstrategier påverkar sjuksköterskan positivt och underlättar hanteringen av stress.

Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande arytmin och förekomsten förväntas öka i samband med en åldrande befolkning. Förmaksflimmer påverkar patienten både psykiskt och fysiskt, vården bör utgå från patientens egna upplevelser för att bli personcentrerad. Syftet med studien var därför att beskriva vad patienters upplevelse är av förmaksflimmer. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Via en systematiskt strukturerad litteratursökning anträffades sju vetenskapliga artiklar som användes i litteraturstudiens resultat. Genom en innehållsanalys framkom tre huvudkategorier: Osäkerhet och rädsla, förändringar i vardagen och mötet med vården. Resultatet visar att patienter upplevde ångest, oro, rädsla och osäkerhet relaterat till förmaksflimmer och medicinsk behandling. Fysisk och psykisk påverkan samt medicinsk behandling orsakade livsstilsförändringar och begränsningar i patienters vardag. Ett gott bemötande från sjukvårdspersonal medförde en minskning av den rädsla, oro och ångest som patienter med förmaksflimmer upplevde. Framtida forskning bör fortsatt undersöka och utöka kunskapen om patienters upplevelser och känslor i relation till förmaksflimmer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka stressorer som påverkar trafikledarna vid Trafikverket och hur de upplevs samt vilka åtgärder som togs för att förebygga stress. Data samlades in med en enkät som besvarades av 21 trafikledare och intervjuer där fyra trafikledare deltog. Resultaten visar på hög mental arbetsbelastning och hög tidspress. Deltagarna ansåg sig inte ha tid för reflektion eller utnyttjande av raster på ett bra sätt, men de visste vad som krävs av dem i arbetet och kan lägga tankar på arbetet åt sidan på sin lediga tid. De åtgärder ledningen vidtar är att digitalisera arbetsrutinerna och genomföra årliga prov av säkerhetsregler så att de som arbetar med trafikledning har rätt kompetens och ledningen erbjuder samtalsstöd för de som vill ha det stödet.

Digitaliseringen fortsätter att ta en större plats i vårt samhälle. Detta ställer högre krav på olika sektorer till att anpassa sig till utvecklingen och erbjuda sina kunder de senaste digitala tjänsterna. Banksektorn är en sådan som har utvecklats i takt med digitaliseringen för att kunna effektivisera arbetssätt och erbjuda sina kunder ökat flexibilitet där kunden inte längre behöver besöka ett bankkontor utan kan sköta sina bankärenden via t.ex. en mobiltelefon. En minskning av antalet bankkontor har observerats i Sverige med 266 stycken mellan år 2005–2015, som kan vara en konsekvens av digitaliseringen. Den digitala utvecklingen kan påverka medarbetarna på olika vis. Medarbetare kan t.ex. uppleva osäkerhet kring sin kompetens i samband med nya digitala arbetsuppgifter. Vidare kan medarbetare uppleva ett hot mot att förlora jobbet på grund av den digitala utvecklingen.  Studien utgår från medarbetare på Handelsbanken. Syftet är att beskriva, undersöka och skapa förståelse för attityder till digitalisering bland medarbetarna på Handelsbanken, samt undersöka effekten av digitaliseringen på arbetsuppgifter, kundrelationer och drivkrafter. I studien har sex intervjuer genomförts varav en testintervju, med medarbetare inom olika arbetsbefattningar som använder sig av digitalisering. Respondenterna visade på positiva och negativa attityder till digitaliseringen. En tredjedel av respondenterna upplever digitaliseringen som en utvecklingsmöjlighet, som har effektiviserat deras arbetssätt. Medan hälften har en negativ attityd gentemot digitaliseringen då det blir svårare att skapa en personlig kundkontakt samt upplever två respondenter en oro inför att förlora jobbet pga. digitala lösningar. Alla respondenter upplever däremot förtroende för ledningen och beskriver gott kommunikationsutbyte mellan ledning och medarbetare, där medarbetare känner engagemang. Detta kan ses som ett sätt att minska motstånd till digitalisering genom att involvera medarbetare vid förändring för att få dem att känna delaktighet. En rekommendation till Handelsbanken är att förse medarbetarna med bakgrundsinformation i syfte att motverka negativitet kring det ökade administrationsarbetet och pappersarbetet. Vidare är det viktigt med kontinuerlig utvärdering av den digitala utvecklingen i organisationen, för att upptäcka utvecklingsområden. Detta kan även vara ett sätt att arbeta förebyggande av negativa attityder. Attityderna gentemot digitaliseringen på Handelsbanken är till mesta del positiva, vilket kan utgöra ett gott exempel för vidare forskning av medarbetarnas attityder till digitaliseringen.

Från att lärare i Sverige haft en negativ uppfattning av grupparbete, har det på senare år skett en ökad användning av arbetsformen i exempelvis matematikämnet. Lärares uppfattningar kan ha påverkan på grupparbetes process och resultat, trots det är forskningsfältet kring detta begränsat. Studien görs utifrån ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att öka kunskapen om lärares uppfattningar och erfarenheter av grupparbete i matematikämnet. Frågeställningarna berör lärarnas definition av grupparbete, vad de ser för möjligheter och svårigheter, samt vad de anser är syftet med arbetsformen i matematikämnet. Kvalitativa intervjuer användes vid datainsamling. Resultatet visade att majoriteten av lärarna definierade grupparbete som att två eller fler elever samarbetar med en arbetsuppgift. Lärarnas uttalanden indikerade att de hade en överlag positiv uppfattning av grupparbete, trots att några av lärarna problematiserade arbetsformen. Den positiva uppfattningen grundade sig främst på positiva erfarenheter, såsom att eleverna fick möjlighet att fördjupa matematisk kunskap. Matematiklyftet framkom även som en faktor som påverkat lärarnas uppfattningar. Vidare ansåg flest av lärarna att huvudsyftet med grupparbete var att låta eleverna kommunicera matematik. De lärare som problematiserade arbetsformen utgick från negativa erfarenheter, där svårigheter vid gruppsammansättning och bedömning framstod som några faktorer som påverkat lärarnas uppfattningar av arbetsformen.