Med globalt ökat klimathot och ett ökat användande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vår motorpark och värma våra hus kommer även ett krav på ökat produktion av utsläppsreducerande (koldioxid CO2) material så som biobränsle. För att kunna reducera utsläppen krävs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart ämnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbränningssystem de används till optimalt kräver. Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen är biobränsle, framställt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrån avverkningstillfället tills in- transport till förbränningen har varit kärnan i detta arbete. De två grundfrågorna som har varit själva motorn i arbetet har kretsat kring; o Vem äger vad i olika hanteringssteg? o Vem vet vad i olika hanteringssteg? Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka få reda på svaren på frågorna ovan men även att väcka ett ökat intresse och förståelse kring hanteringen av biobränslet från avverkningstillfället fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen. Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning på Internet. Enkäten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkäten utan att skriva ut den. Svaren från Skåne i söder upp till Mälardalen i norr vilket gör att man kan säga att denna undersökning gäller för södra Sverige.

Konsumenter vill gärna tro att de fattar rationella beslut utifrån en produkts faktiska egenskaper. Det har däremot visat sig att konsumenter inte alltid är helt rationella utan ofta influeras av en produkts yttre stimuli, som exempelvis pris och varumärke. Vetskapen om hur yttre stimuli faktiskt påverkar konsumenters upplevda kvalitet beroende på produkt är ytterst vital och kan bistå marknadsförare med värdefull information i sitt dagliga arbete. Syftet med uppsatsen att undersöka till vilken grad yttre stimuli i form av pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg påverkar konsumentens upplevda kvalitet för en dagligvara respektive en sällanköpsvara. För att besvara syftet har fem hypoteser sammanställts utifrån vald teori. För att undersöka detta har en experimentell undersökning genomförts där respondenterna fick bedöma kvaliteten på två produkter med olika yttre stimuli närvarande. Produkterna var en dagligvara respektive en sällanköpsvara. Yttre stimuli utgjordes av olika experimentvariabler inom kategorierna pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg för att undersöka hur konsumenter upplever testprodukternas kvalitet baserat på dessa. Undersökningen indikerar att konsumenter beaktar yttre stimuli när de bedömer kvaliteten på en produkt både för undersökningens dagligvara som sällanköpsvara. Det visade sig även att olika stimuli gav olika stor effekt för hur kvaliteten upplevdes. Det yttre stimuli som visade på störst påverkan för upplevd kvalitet var produktbetyg.

<p>Denna uppsats är ett examensarbete baserad på en intervjuundersökning om hur personal i förskolan uppfattar kvaliteten i barnomsorgen. Vi har intervjuat 8 barnskötare och 8 förskollärare, som vid intervjutillfällena arbetade i flera olika kommuner och vid olika arbetsplatser. Med åtta frågor försökte vi att få svar på våra frågeställningar.</p><p>Huvudsyftet med denna undersökning är således att få klarhet i hur personalen upplever kvalitetsbegreppet i förskolan. Metoden för uppsatsen är kvalitativ och intervjufrågorna har givit möjlighet till fördjupning i frågorna och uppföljning under samtalets gång.</p><p>Vid sammanställningen av svaren ser vi att vi fått nästan identiska svar från de båda yrkesgrupperna. Detta gör att man kan hävda att skillnaderna i kvalitetsuppfattning inte är så stor mellan yrkesgrupperna. Svagheter som framkommer är att läroplanen inte har höjt förskolans status och att respondenterna inte känner till vad arbetsgivaren definierar som kvalitet. Kvalitetsbegreppet är svårt att beskriva positivt, då det ofta är brist på kvalitet som beskrivs i svaren. Införandet av läroplanen 1998 uppfattas genomgående mycket positivt och man anger att detta är en styrka för verksamheten.</p>

<p>Med globalt ökat klimathot och ett ökat användande av biologiskt nedbrytbara material för att bland annat driva vår motorpark och värma våra hus kommer även ett krav på ökat produktion av utsläppsreducerande (koldioxid CO2) material så som biobränsle.</p><p>För att kunna reducera utsläppen krävs inte bara att vi ökar produktionen av biologiskt nedbrytbart ämnen utan att dessa material har de egenskaperna som de förbränningssystem de används till optimalt kräver.</p><p>Ett av de biologiskt nedbrytbara materialen är biobränsle, framställt av skogsavfall (grot). Dess hantering ifrån avverkningstillfället tills in- transport till förbränningen har varit kärnan i detta arbete. De två grundfrågorna som har varit själva motorn i arbetet har kretsat kring;</p><p>o Vem äger vad i olika hanteringssteg?</p><p>o Vem vet vad i olika hanteringssteg?</p><p>Syftet med denna undersökning var att bland annat försöka få reda på svaren på frågorna ovan men även att väcka ett ökat intresse och förståelse kring hanteringen av biobränslet från avverkningstillfället fram till in- transport till en terminal alternativt direkt in till panncentralen.</p><p>Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning på Internet. Enkäten skickades ut till berörda parter i Sverige per e-post och adressaterna kunde svara direkt i datorn och skicka tillbaka enkäten utan att skriva ut den. Svaren från Skåne i söder upp till Mälardalen i norr vilket gör att man kan säga att denna undersökning gäller för södra Sverige.</p>

Aim The aim of this study is to through managers in eldercares deskriptions of the systematic qualityleadingsystem examine the implementation process of this system in the eldercare in the municipality of Halmstad.    Background In this paper the background explains elderly care and social work context, leadership in change and implementation processes. The theoretical frame illustrates Vedungs implementation theory and Webers model of bureaucracy   Method To collect empirical data for this study, a qualitative research design was used in which eleven managers within Halmstads municipality home care management stood as respondents.   Result The respondents highlighted a variety in the use of the systematic quality management system tool. The result describes that several obstacles were experienced in the use of the systematic quality system.   Conclusion Based on the descriptions the respondents gives of the implementation process of the systematic quality management of Halmstad municipality home care management, the conclusion can be drawn that the implementation process has not resulted in the employees making use of systematic quality management in practice. The systematic quality management system that will ensure the quality of the care work is thus used to a limited extent.

Kvalitet är ett begrepp som inte låter sig definieras på ett enkelt sätt. Syftet med denna studie är att undersöka svenska och finska rektorers uppfattningar av begreppet kvalitet. Datainsamlingen har skett genom intervjuer av svenska och finska grundskole- och gymnasierektorer. En fenomenografisk metod kombinerat med en kontextuell analys har använts vid bearbetningen av materialet. Undersökningens resultat består av en kategorisering av rektorernas uppfattningar. Kategoriseringen har skett i tre omgångar. I den tredje och sista analysen kunde två huvudkategorier av uppfattningar redovisas: resultat- och resursoptimering samt optimala arbetsprocesser. Empirin har även tolkats genom ett antal perspektiv som till exempel näringslivs- och forskningsorienterade perspektiv. Rektorernas uppfattningar är förhållandevis homogena inom de nationella grupperna, men en relativt tydlig skillnad presenteras mellan de finska och svenska rektorernas uppfattningar. I denna undersökning lyfter de finska rektorerna i högre grad fram resultat- och resursoptimeringen medan de svenska rektorerna är mer inriktade mot optimala arbetsprocesser.

Syftet med studien är att undersöka vilka kvaliteter föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker att förskolan besitter. Studien har inspirerats av ett   postmodernt perspektiv. Detta innebär att vi utgår från att förskoleinstitutioner blir vad vi som samhällsaktörer gör dem till. De bär inte på några inneboende kvaliteter, naturgivna syften eller egenskaper (Dahlberg, Moss &amp; Pence, 2001).   För att besvara frågeställningen hur föräldralediga och icke förvärvsarbetande föräldrar till barn på förskolan uttrycker förskolans roll har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. I studien ingår sex föräldrar från fem olika förskolor. Efter analys av intervjuerna kunde vi urskilja tre områden vilka presenteras i resultatet. Områdena är: förskolan - ett   komplement till hemmet, förskolan - en plats för lärande samt förskolan - en del av livet.   Resultatet visar på en komplexitet i föräldrarnas uppfattningar och inom områdena fokuseras på skillnader, motsägelser och nyanser.

Idag lever vi svenskar bekvämt och väljer att inte alltid sopsortera. Detta gäller även på större byggarbetsplatser där man slänger mycket stora mängder avfall. Mycket kan återvinnas men på grund av slarv uppstår en del oanvändbart avfall. I följande rapport studerades två fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjälp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten. Fotografier togs på plats för att styrka det som skrivits i arbetet. Bilderna visar bristande sortering och märkning av containrarna. Här anser vi att förbättringsmöjligheter finns och att det stora hindret är motivation och tidsbrist. Inom detta område finns lagar och förordningar som reglerar hanteringen av byggavfallet. EU har tagit fram olika steg som avfall bör gå igenom innan det klassas som oanvändbart och hamnar på deponi. Självklart är det bästa att undvika uppkomsten av överflödigt material. För att avfall skall kunna återvinnas till så stor grad som möjligt är det viktigt att sortera det i många grupper. Det bästa alternativet är såklart att produkten återanvänds utan att genomgå bearbetning. Vissa produkter som inte är direkt byggmaterial glöms lätt bort, däribland emballage som genereras i samband med leveranser. Kvalitetsarbete är viktigt för att kunna identifiera alla bidragande orsaker. Om platsledningen förstår vikten av policy och mål så kan man lättare förmedla sitt ställningstagande. På de undersökta byggarbetsplatserna framgick att detta var positivt för att förbättra och driva miljöarbetet. Det är också viktigt att underentreprenörerna tar del av samma information. Stora förbättringar har skett i byggsektorn men det finns fortfarande arbete kvar. Till exempel behöver statistik föras till en högre grad än idag bland annat för att byggföretagen ska veta om de uppfyller kraven i EU:s nya miljömål. Det är idag svårt att hitta exakt statistik från byggbranschen. Prissättningen av fraktioner bestäms efter kostnaden för återvinningsprocesserna. Ibland är kostnadsskillnaden så liten att den inte motiverar byggföretagen att själva sköta sorteringen på plats. Istället går de blandade fraktionerna till eftersortering hos återvinningsföretaget. Detta är inte bra då vissa material måste sorteras direkt för att inte förstöras. Förstört material kan inte återvinnas vilket ger en negativ effekt på miljön.

I Sverige pågår en omfattande yrkeslegitimationsreform inom skolan. Legitimation har presenterats som en kvalitetssäkring av skolan, som ett bevis på att den som arbetar har rätt kompetens till att utföra det pedagogiska arbetet. Fritidspedagogen har rätt till en legitimation som lärare i skolämne, men inte som fritidspedagog i fritidspedagogiken. Genom den här undersökningen kartläggs fritidshemmets kvalitetsdiskurs, som visar sig vara beroende av hur fritidspedagogen förhåller sig till sitt lärandeuppdrag. Undersökningen tar avstamp i ett kommunövergripande arbete som genomförts för att stärka fritidshemmens kvalitet. Resultateten visar att de två viktigaste aspekterna ligger i att synliggöra och tydliggöra fritidshemmet och dess pedagogiska roll i skolan. Genom analysen framträder bilden av att fritidshemmet numera såväl skrivs fram, som talar om sin egen verksamhet med ett språk som känns igen av skolan. Det här är en undersökning av när kvalitet blev en fråga om uppfattningen om kunskap. Om att bjudas in men inte hela vägen fram.

No description available.