No description available.

Det pågår en förändring på världsmarknaden då nya förutsättningar bidragit till enallt mer dynamisk arbetsmarknad. Det skapar goda möjligheter till en internationell karriär förframtida examinerade studenter. Marknaden kommer att kräva nya typer av erkännande av desom är examinerade av utländska universitet vilket en extern ackreditering kan vara ett svar på. AACSB är en extern ackreditering verksam för att främja och förbättra högre utbildning inomföretagsekonomi. Tidigare studier har endast sett till hur en extern ackreditering påverkarorganisationen på en makronivå och inte studeranden ur ett mikroperspektiv. Organisationerbör arbeta efter det som ger mest mervärde för slutkunden, därmed är det utav egenintresse förutbildningssätet att förstå vilka behov och krav studenterna har på utbildning. Studien ämnar attundersöka om den extern ackreditering AACSB tillför mervärde för studenter och om dettamervärde utav vikt för dem. Via inledande intervjuer skapades en intervjuguide till fokusgruppermed studenter som ansåg att AACSB bidrog till följande mervärden utav vikt: universitetetsstatus, universitetets legitimitet, studenternas anställningsbarhet, internationella partners,extern kvalitetskontroll och transparens. Studenternas egna anställningsbarhet utifrånutbildningen var i fokus nära samtliga mervärdens vikt analyserades, dock var studenternaosäkra kring vad arbetsmarknaden efterfrågade

Förskolans läroplan reviderades år 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar två yrkesgrupper, förskollärare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollärare i Lärarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstå bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nå kunskap om fackförbundens synsätt på förskolans verksamhet och dess personal. Genom textanalytisk metod har vi analyserat och jämfört hur förskolans uppdrag, personal och kvalitet framställs av respektive förbund. Textmaterialet i studien utgörs av remissyttranden som är skrivna mellan år 2007-2009. Texterna har analyserats i tre steg; den kontextuella strukturen visade på texternas sammanhang, i den textuella strukturen undersöktes läsbarheten och i den ideationella strukturen analyserades innehållet i texterna. Resultatet av den kontextuella nivån visade att maktrelationen mellan fackförbunden och Utbildningsdepartementet är asymmetrisk men att yttranden möjliggör för förbunden att delta i politiska beslutsprocesser. I den textuella nivån framkom det att texterna är svårlästa och innehöll många långord. Den ideationella analysen visade att Lärarförbundet betonade förskolans utbildningspolitiska uppdrag och vikten av att ha utbildad personal. Kommunal lyfte istället fram förskolans kompensatoriska uppdrag och framhöll betydelsen av reell kompetensen, snarare än formell utbildning. Kommunal menade att förskolläraren ska ha det övergripande ansvaret, men att fördelningen av arbetsuppgifter bör ske utifrån lust och kompetens. Lärarförbundet ansåg att vissa uppgifter ska endast behöriga förskollärare ansvara för. Båda förbunden kopplade samman begreppet kvalitet med personaltäthet och ekonomiska resurser men Lärarförbundet lyfte också fram barns lärande som en aspekt av kvalitet.

GKN Aerospace Engine Systems i Trollhättan tillverkar bland annat en low-pressure turbine (LPT) case till flygplansmotorer. I slutet av produktionsprocessen av komponenten genomfördes en manuell rengöring som syftade till att tvätta bort smuts som uppkommit under tillverkningen, inte minst från kantbrytning, aktiviteten precis innan rengöringen. För operatörerna, vars uppgift var att manuellt tvätta bort denna smuts, var rengöringen fysiskt krävande och frambringade belastningsskador i armbågar, axlar och rygg. Syftet med detta examensarbete var att empiriskt utreda om DMAIC kan användas för att förbättra både arbetsmiljö och lönsamhet inom samma projekt vid en tillverkningsprocess som har problem med ergonomi. Därför genomfördes en fallstudie på GKN med målet att genom DMAIC definiera och beskriva arbetsmiljöproblemet vid rengöringen av LPT case, samt att ge förslag på ett koncept som skulle förbättra arbetsmiljön vid rengöringen och som samtidigt var ekonomiskt lönsam genom att minska kostnader och öka effektiviteten i tillverkningsprocessen på GKN. Resultatet av att använda DMAIC var ett nytt koncept där rengöring automatiseras i samma aktivitet som våtgradning. Konceptet döptes till våtgradning och robotrengöring (VOR). Våtgradning innebär att mer kylvätska används vid kantbrytning. Därefter genomför samma robot en tvättoperation genom att byta verktyg och vätska. VOR skulle ersätta både kantbrytning och manuell rengöring i produktionsprocessen. Effekterna av VOR blev ej verifierade. Men den tilltänka fördelen med konceptet är framförallt att arbetsmiljöproblemet försvinner eftersom det inte längre skulle finnas behov för manuell rengöring. Utöver det skulle konceptet även ge upphov till eventuella kostnadsbesparingar genom att: Rengöringen kunde genomföras snabbare och mer förutsägbart. Flödeseffektiviteten i produktionsprocessen kunde öka då produkter i arbete (PIA) skulle minska som i sin tur skulle minska kapitalbindningen. Våtgradning är en effektivare form av kantbrytning som skulle minska operationstiden och verktygsförbrukningen. För att implementera VOR behövde en ny robotcell köpas in som kunde hantera kyl- och rengöringsvätska. En sådan cell skulle kosta flera miljoner SEK, men potentiella kostnadsbesparingar skulle återbetala investeringen på 3 år, enligt en grov kostnadskalkyl. Därför indikerar detta att DMAIC kan användas för att förbättra både arbetsmiljö och lönsamhet. Dock behöver VOR implementeras i produktionen för att säkerställa effekterna och med säkerhet kunna påstå att DMAIC verkligen kan användas för att förbättra både arbetsmiljö och lönsamhet inom samma projekt vid en tillverkningsprocess som har problem med ergonomi.

Syftet med denna studie är att undersöka förskolepersonals syn på kvalitet samt faktorer som påverkar arbetet med kvalitet. Undersökningen utgår från två förskolechefer och två arbetslag. Till studien har kvalitativforskningsmetod valts och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatdelen visar vad informanterna har för syn på kvalitet och vilka faktorer som enligt dem påverkar arbetet med kvalitet. Centrala faktorer som har framkommit är tidsbrist, samarbete och förskolechefens roll. I vår diskussion diskuteras resultatet på hur kvaliteten påverkas av många olika faktorer men att det i stor del mest beror på förskolechefer och förskolechefers pedagogiska ledning.

Syftet med studien var att belysa vilken betydelse resultatet av en bedömning som utförts med hjälp av ett kvalitetssäkringsverktyg har för det systematiska kvalitetsarbetet på privata förskolor enligt pedagoger och förskolechefer. Studien var en fallstudie, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av flervalsmetod, bestående av en enkät som besvarades av 32 pedagoger och intervju med 6 förskolechefer fördelade på 7 privata förskolor. Varje förskola använde sig av ett kvalitetssäkringsverktyg som i studien kallas för SäkerKval. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. I diskussionen ställdes den teoretiska kunskapsramen i relation till det empiriska materialet. Resultatet visade en gemensam syn mellan pedagoger och förskolechefer på kvalitetssäkringsverktygets mål. Med hjälp av kvalitetssäkringsverktyget bedöms förskolornas kvalitet en gång per år. Det visade sig att det fanns delade meningar avseende bedömningsresultatets inverkan och betydelse för det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens kunskap om och mottagande av bedömningsresultatet, samt förskolechefens sätt att leda verkade vara avgörande för vilken betydelse pedagogerna såg i bedömningsresultatet och dess inverkan på det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetssäkringsverktyget verkade ta tid att lära sig, vilket visade sig påverka graden av kompetens inom verktyget och erfarenhetsutväxling på förskolorna. Resultatet tyder även på skillnad mellan pedagoger och förskolechefer på förskolor som fick låga gentemot höga bedömningsresultat, vilket verkade ha inverkan på vilken riktning det systematiska kvalitetsarbetet tog på förskolan. / <p>Godkännandedatum: 2015-09-01</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Stormwater is defined as rain- and melted water. Ludvika kommun had little knowledgde about the stormwater that reaches a specific recipient Lyviken. Therefore they intended to do an research of the stormwater that leads down to Lyviken. The aim with this study was to assess the quality of the contents in the stormwater based on pH, conductivity, phosphorous, nitrogen, bacterias, oil and one sample that meassured the value of several methals.</p><p> </p><p>Since the population has increased for decades, the area of hard surfaces and asphalts areas also has increased. This can increase the pollutions that finally ends up in the recipient. Depending on what activity that is going on in the nearby area the pollutions that comes with the stormwater is a variety. The catchment area of Lyviken is approxiametely 2 000 000 m2 and the quality of the stormwater differs a lot, depending on where it comes from.</p><p> </p><p>The conclusion of this study is that there were not any chocking values of methals in the water and that the content of oil were pretty good except for three samples. Nitrogen and phosphorous exceeded the limits in most of the samples and in the majority of the samples the content of bacteria were way too much. The contents of bacteria should have been decreasing during the last years since an improvement in the water pipes has been taken place in a lot of places in Sweden, but that doesn’t seem to be the case in Ludvika. The reason why there is a lot of bacteria is probably because the pipes sometimes get filled to the brim with sewagewater.</p><p> </p><p><em>Keywords: stormwater, recipient, Lyviken, stormwater quality, pollutions.</em></p><p><em>Nyckelord: dagvatten, recipient, Lyviken. Kvalitet på dagvatten, föroreningar.</em></p>

Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ”högsta kvalitet”. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för. Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet. Till min hjälp tar jag främst Pierre Bourdieus teorier om kulturproduktionsfältet och de två värdepoler som det kan sägas spänna mellan: Ekonomiska och kulturella. Kulturproduktionsfältet har traditionellt dominerats av kulturella värden. Resultaten visar att de studerade bidragssökarna har ett övervägande högre kulturellt anslag, snarare än kommersiella ambitioner i sina ansökningar. En majoritet av de studerade framför inte några ekonomiska värden som viktiga eller kvalitativa, och i vissa fall motsätter sig de direkt sådana värden. I endast en ansökan, som även representerar den yngsta musikgenren, förs ekonomiska värden fram som kvalitativa. Detta kan ses som att en förändrad uppfattning kring dessa värden kanske håller på att växa fram inom det fria musiklivet.

Syftet med denna studie var att utifrån ett maktperspektiv undersöka hur juridisk, ideologisk och ekonomisk styrning tillsammans med uppföljning och utvärdering påverkar och påverkas av förskolechefens pedagogiska ledarskap i förskolan. Fokus har varit kvalitetsbegreppet, systematiskt kvalitetsarbete och dess eventuella påverkan på förskolans praktik och förskolechefens möjligheter att genomföra sitt pedagogiska ledarskap. De metoder som använts är dokument och litteraturstudier, intervju med några få öppna frågor samt en ytlig form av diskursanalys av enkätsvar från en tidigare av annan forskare genomförd studie. Som analysverktyg har även olika begrepp ur Michel Foucaults maktanalytik använts. Studieobjektet i studien har varit pedagogiskt ledarskap i och styrning av förskolans kvalitetsutvecklande praktik, som del i ett större sammanhang. Kunskapsobjektet var de diskurser om makt (olika former av styrning) och ledarskap och eventuella konflikter mellan dessa perspektiv som finns i förskolechefens praktik. Studiens resultat visade att styrsystemets fyra delsystem alla existerar som parallella dominerande diskurser i Förskolechefens operativa praktik, vilket påverkar dennes möjlighet att fatta beslut och genomföra handlingar. Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att metodvalet för systematiskt kvalitetsarbete har inverkan på Förskolechefens pedagogiska ledarskap och även indirekt på förskolans praktik.

Syftet med denna studie är att skapa fördjupad förståelse för relationen mellandokumentation, pedagogisk dokumentation och det systematiska kvalitetsarbetet i förskolanspraktik. Studien, som är av kvalitativ karaktär, har genomförts i tre olika förskolor somarbetar med dokumentation, pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.Metoden utgjordes av två fokusgrupper och en enskild intervju där ljudinspelning användes.Det empiriska materialet analyserades utifrån ett socialkonstruktionistiskt ochpostmodernistiskt perspektiv, samt med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visar i storadrag att vad som dokumenteras var alla förskollärare samstämmiga om, det handlade i förstahand om att dokumentera projekt och andra aktiviteter. Alla deltagande förskolor menade attsyftet med dokumentationerna var att de ska gynna barnen i deras lärande. Förskolor uppgavatt reflektion och återkoppling var viktiga delar vid arbetet med pedagogiskadokumentationer. Studien visar att det krävs en tillbakablick på vad som tidigare gjorts för attuppnå hög kvalitet i förskolan och att kvalitet kan mätas genom pedagogisk dokumentation.Enligt studien är det viktigaste med systematiskt kvalitetsarbete att det blir någontingproduktivt av det som mäts eller utvärderas och att det sker en förändring i verksamheten.Förståelsen för sambandet mellan dokumentation, pedagogisk dokumentation ochsystematiskt kvalitetsarbete skiljer sig mellan de deltagande förskolorna. Bland annatresonerar de kring sina dokumentationer och hur de får in läroplansmålen i dessa, dereflekterar kring hur de jobbar och vad de behöver förbättra. Resultatet visar att ettsystematiskt kvalitetsarbete inte går att utföra utan dokumentationer och pedagogiskadokumentationer, dessa är grunden till att man får syn på saker.