Undersökningens syfte är att försöka fånga förskolans personals och lednings förståelse och uppfattning om vad kvalitet i förskolan är och vilka faktorer som indikerar att en förskola har god kvalitet. Syftet är även att se hur arbetet i förskolan ser ut när det gäller kvalitetsarbete och vad som skulle behöva utvecklas vidare. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en barnskötare verksamma i förskolor samt två rektorer. Resultatet som framkommit i undersökningen visar att de yttre förutsättningar som finns för förskolor, exempelvis lokalers utformning och barngruppens storlek, inte har avgörande betydelse för hur god kvalitet en förskola har. Det som är mest avgörande för en förskolas kvalitet är vilka personer som arbetar där och vad de har för engagemang och kompetens för sitt arbete samt vilket förhållningssätt som personalen har mot barnen. Undersökningen avslutas med en diskussion där det presenteras förslag till fortsatt arbete med att förbättra förskolors kvalitet. / The purpose of this investigation is to capture the understanding and perception of preschool personnel and management of what quality in preschool is and what factors indicate that at preschool possesses good quality. The purpose is, futhermore, to examine what quality efforts are deployed in preschools and what needs to be developed further. The investigation is performed through qualitative interviews with three preschool teacers and one child minder who are employed in preschools and with two principles. The result of the investigation reveal that external conditions for preschools, for example the layout of the premises and the size of the group, are not deciding factors for good quality in a preschool. The most deciding factors for a preschools quality are the people who work there, their engagement and competence, and their attitude to and interaction whit the children. The investigation concludes with a discussion in which suggestions for continued research on improving the quality of preschools are presented.

Lagen om offentlig upphandling reglerar sedan 1994 hur upphandlingar i offentliga sammanhang ska genomföras. Syftet med lagen är att konkurrensutsätta marknader och förhindra att skattemedel används på ett otillbörligt sätt. En konsekvens av lagen är att offentligt upphandlande myndigheter tenderar att lägga stor vikt vid priset och kostnader istället för att väga in faktorer som till exempel kvalitet. Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur olika delar i upphandlingsprocessen påverkar kvaliteten på de tjänster som upphandlas. Undersökningen har genomförts som en fallstudie av en kommunal förvaltning i Sverige. Den viktigaste informationskällan i undersökningen har varit intervjuer vilka har skett med anställda på enheten, leverantörer i anslutning till studerade verksamhetsområden samt även med ett antal personer från liknande kommunala verksamheter. I undersökningen har ett flödesschema tagits fram i vilken upphandlingsprocessens olika aktiviteter synliggörs. Utifrån den litteraturstudie som ligger till grund för undersökningen har fyra av dessa aktiviteter; bakgrundsarbete, framtagning av förfrågningsunderlag, uppföljning och utvärdering, identifierats som de aktiviteter där det finns störst möjlighet att påverka kvaliteten på det som upphandlas. Utifrån de intervjuer som genomförts har olika problem och aspekter identifierats som utgör ett hinder för att beställaren inte erhåller god kvalitet på det som upphandlas. Undersökningen synliggör därmed vanliga problem som finns hos upphandlande myndigheter och ger rekommendationer för hur en beställare kan hantera och förhindra dessa. Första rekommendationen som undersökningen leder fram till är att beställaren bör investera i rätt kompetens. Det har visat sig att det finns en osäkerhet i hur beställaren i vissa avseenden ska formulera sig i förfrågningsunderlaget vilket leder till kvalitetsbristkostnader. Att investera i rätt kompetens lönar sig därför i längden i form av minskade kvalitetsbrist-kostnader. Nästa rekommendation är att införa ett system för avtalshantering som ser till att framtagning av förfrågningsunderlag påbörjas i tid. Den tidsbrist som annars uppstår leder till att krav och formuleringar inte hinner arbetas igenom ordentligt vilket också leder till kvalitetsbristkostnader. Det är också viktigt att formulera tydliga krav efter kundens behov. Dels för att inte lämna utrymme åt leverantören för egna tolkningar som de kan vända till sin fördel och beställarens nackdel men också för att få så nöjda medborgare som möjligt. Detta skulle kunna göras genom att ha så kallade samrådsmöten med medborgarna. Avsätta resurser för uppföljning är något beställaren måste göra för att säkerställa att de får det de betalar för. Att inte följa upp avtalen innebär att LOU undermineras och att oseriösa aktörer gynnas. Att införa mål- och bonusrelaterade ersättningssystem för leverantören är ett sätt att öka incitamenten för denne att leverera en högre kvalitet. Det är också viktigt att beställaren har en god dialog med leverantören för att skapa en ansvarskänsla och bygga upp en respekt för varandras verksamheter. Slutligen rekommenderas beställaren att arbeta enligt ett kvalitetsledningssystem för att integrera och strukturera upp rutiner och kvalitetsarbete i organisationen.

This bachelor thesis discusses the subject training quality in the context of corporate education. The purpose of this paper was to find out what this means for customers and vendors on the commercial training market. To answer the purpose the question formulation is - What is the quality of education for the customers and vendors of training? Based on a qualitative method, semistructured interviews were used to collect the results which are based on responses from six informants, including three vendors of training and three training customers. The result demonstrates that fulfillment of expectations and demand is critical to the perception of training quality. It is also clear that quality emerges when training leads to a use within the customer organization and when training content is specifically related to customers daily work. This requires a state of readiness within the customer organization to absorb new knowledge. If quality is to be achieved, the entire process, from planning to evaluation, must be considered. Quality is created from an interaction between education vendors and their customers. Without active participation and information from customer, training vendors will never be able to deliver training quality.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av företaget Stegia AB, som vid examenarbetets uppstart behövde hjälp med kvalitetssäkringen av deras projektprocess. Det som först och främst saknades var en dokumenterad riskanalys. Valet gjordes att införa en riskanalys i form av en FMEA som skulle passa till Stegias projekt som ofta skiljer från varandra i storlek och omfattning. FMEAn har utvecklats med hänsyn till den version av Stegias projektmodell, APQP, som användes vid examenarbetets uppstart och är uppbyggd med denna som grund. FMEAn är också utvecklad för att vara så flexibel som möjligt och därför gå att anpassa till flera olikatyper av riskanalyser inom olika branscher. Arbetet har genomförts som en produktutvecklingsprocess och det har varit flera produktutvecklingsverktyg inblandade i processen. Detta dels för att skapa en förståelse för produkten som skulle utvecklas men även för att visa på att studenten lärt sig dessa och behärskar dem tack vare sin utbildning. Resultatet av arbetet är flera dokument som är framtagna för att komplettera och förbättra Stegias projektprocess. Det specifika resultatet som efterfrågades av studenten under examensarbetet resulterade i ett mall-dokument i Excel bestående av två flikar, en med FMEA och en med ett hjälpavsnitt. Förbättringsarbetet med Stegias projektprocess är tänkt att fortsätta efter examenarbetets slut, då de framtagna dokumenten ska testas på flera olika projekt. Syftet och målet med examensarbetet anses ha uppnåtts och vidare utveckling av produkten är möjlig.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt. I ett av företagen sker viss delegering av ansvar och medarbetare ges viss kontroll över arbetssituationen. Resultatet visar också på metoder, beteenden och faktorer som är hinder till delaktighet. Organisationerna har byråkratisk styrning och förtroende och tillit är ingen självklarhet. De möter inte medarbetarnas individuella behov och det ges ingen eller begränsad möjlighet till att delta i beslut. I ett av företagen sker ansvarsfördelning enbart vid anställning och ledare ges inte stöd eller utbildning till att leda.     Nyckelord: Delaktighet, ledarskap, kvalitet, organisation

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad kunderna upplever som kvalitet i Amidas tjänster. Även vad företaget kan göra för att öka det totala värdet för kunden.

För att undersöka vad kvalitet är för fritidshemmen har åtta kvalitetsredovisningar undersökts i syfte att se hur de beskriver kvalitet samt hur de uttolkar styrdokumenten i sitt kvalitetsarbete. Kvalitetsbegreppet behandlas och beskrivs utifrån olika perspektiv och för att skapa en förståelse för innebörden av begreppet. I resultatet kan man se att fritidshemmen beskriver kvalitet utifrån teman som de arbetar med i verksamheten även att dess tolkning kan förstås i relation till dess verksamhet och vad som för dem är relevant att arbeta med för att uppnå målen.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur standardvårdplaner, kan vara ett instrument som förbättrar omvårdnadskvalitén för patienter och närstående i sen palliativ fas.Artiklarna söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och Falu lasaretts bibliotek. Artiklar från andra referenser ingår också i studien. Totalt har 17 artiklar använts i resultatredovisningen. Resultatet visar att efter införandet av standardvårdplan förbättrades följande områden; symtomkontrollen, anhörigstöd efter dödsfallet, kommunikation, omvårdnadens standard och evidens. Fokus lades på att prioritera viktiga omvårdnadsåtgärder och det visar sig att standardvårdplanen Integrated Care Pathway (ICP) är ett användbart pedagogiskt instrument vid kvalitetsförbättringar i palliativvård. Negativa synpunkter som framkom var att standardvårdplaner är ett oflexibelt, pappersorienterat, generaliserande instrument och outvecklat för andra diagnoser än cancer.

No description available.

Temaet for oppgaven er knyttet til den stadig pågående debatten om de yngste barna i barnehagen, hvor det er blitt stilt kritiske spørsmål om hvorvidt barnehagen er bra eller ikke for de aller yngste barna. Det fremstår ulike oppfatninger om tidlig barnehagestart og hva som er best for de yngste barna og den tidlige start i barnehagen. På grunnlag av dette har det oppstått en kamp om definisjonsmakt. Hensikten med min forskning er å se hvordan tilknytning kan ses som en faktor i forebyggende arbeid i barnehagen. Oppgavens problemstilling er som følger; Hvordan kan man se de yngste barnas behov for tilknytning i sammenheng med barnehagen som forebyggende virksomhet? Studien bygger på en kritisk diskursanalyse basert på et utvalg av barnehagens styringsdokumenter og et utvalg av sentrale avisartikler fra den senere tids debatt om de yngste barna i barnehagen. Ved å benytte meg av Neumanns analysemodell som verktøy for oppgaven, har jeg analysert og forsøkt å trekke fram sannheter ved Kvalitetsmeldingen og Rammeplanen for barnehagen, og hvordan disse har møtt oppslutning eller motstand i sannhetene blant stemmene i debatten. De teoretiske rammefaktorene som er knyttet til oppgaven representerer tidligere forskning om de yngste barna og barnesyn som preger samfunnet i dag. Funnene er analysert i lys av teorier om tilknytning, omsorg, kompetente voksne, kvalitet og barn som subjekt. Disse teoretiske rammefaktorene fungerer som et verktøy i analyse og drøfting, og er relevant for å kunne forstå og tolke problemstillingen. Av analysen har jeg identifisert ulike funn. Det fremstår to hovedposisjoner i diskursen; en pedagogisk og en psykologisk. På den ene siden ses barnet som kompetent, mens på andre ses barnet som sårbart. Diskursen har et forenlig syn på at de yngste barna har behov for små barnegrupper og voksne som er kompetente. Et viktig trekk ved kvalitetsmeldingen og ved rammeplanen er forebygging, hvor barnehagen som institusjon har et særlig ansvar for å forebygge vansker og oppdage behov. Flere av stemmene i debatten problematiserer og utfordrer styringsdokumentene og dens forebyggende hensikter, og stiller seg kritisk til at kvaliteten på barnehagetilbudet er god nok til å møte de yngste barnas behov for tilknytning sett som faktor i forebyggende arbeid.