Rectal cancer is a common malignancy treated with surgical resection and curative intent in the majority of cases. One treatment option is low anterior resection (LAR) with preserved bowel continuity, often involving the formation of a temporary defunctioning stoma (DS). The general aim of this thesis was to improve understanding of the role of DS in rectal cancer surgery with regard to timing of stoma reversal and development of anastomotic leakage (AL), impact on long-term anorectal function (AF), as well as aspects of cost-effectiveness. Study I addressed the timing of stoma reversal following LAR. We found that 19% of reversed patients were reversed within 4 months of LAR, while 81% of reversals were delayed. In 58% of delayed reversals the delay was due to low priority on surgical waiting lists. Studies II-IV were based on 234 patients randomized to receive a DS or no DS following LAR. Study II compared patients with AL following LAR diagnosed during the initial hospital stay (early leakage, EL) with patients diagnosed after hospital discharge (late leakage, LL). LL was more common in females, and originated more frequently from the transverse stapler line. EL was more common in males, and originated more frequently from the circular stapler line. Study III assessed AF 5 years after LAR with regard to whether patients initially had a DS or no DS. We found no difference in AF between the two randomized groups. When comparing with a 1-year follow-up in the same patient cohort, there were no further changes in AF over time. Study III assessed necessary healthcare resources and cost within 5 years of LAR, depending on whether patients initially had a DS or no DS. The overall cost analysis revealed a higher cost for patients randomized to DS, regardless of the cost-savings associated with a reduced frequency of anastomotic leakage.

Brachytherapy (BT) with continuous low dose rate (LDR) has been used for 100 years and is considered as the radiotherapy method able to deliver a dose in the shortest time with high efficacy and low risk of side effects. The drawbacks are need for patient isolation and radiation exposure of the staff during the treatment. Brenner and Hall published the radiobiology concept for pulsed dose rate (PDR) in 1991.  Short (10-20 minutes), hourly pulses of high dose rate (HDR) given to the same dose, with same overall treatment time will virtually simulate continuous LDR. At the same time new afterloading machine technology became available, where a single millimetre sized radiation 192Iridium source sequentially moves through the applicator in small individually timed steps. The advantages are that the radiation dose can be optimized along the applicator and with no radiation exposure of the staff and no need for patient isolation more than during the pulse. This work deals with four different aspects of PDR BT An experimental comparison of measured absorbed doses outside a left sided breast target on a body equivalent Alderson phantom was made.  Five external beam radiotherapy (EBRT) whole breast treatments to 50 Gy versus five accelerated partial breast irradiations (APBI) by PDR BT to 50 Gy were studied. The absorbed doses were measured in 67 different positions inside the body phantom by thermoluminescence dosimeters. The result shows that dose points distant to the left breast will have 1-1.4 % of the prescribed dose with no difference between EBRT and PDR BT. Organs at risk in short distance (<5 cm) to the target (such as parts of the left lung, heart muscle and the right breast) will have significantly less dose by PDR BT. In conclusion PDR BT has dosimetric advantages close to the target compared to EBRT and cannot do more damage to remote organs. PDR APBI as the adjuvant RT treatment to breast conserving surgery after early breast cancer was studied. Between 1994-2004 we treated 50 women and 51 breasts. The median age of the population was 53 (40-72) years. The cases were radically resected, unifocal T1-2N0-1M0 tumours. PDR BT was given to a dose of 50 Gy for 5 days directed to the operated sector of the breast. The median treated volume was 160 cm3, constituting in median 31 % of the breast volume. The treatment is called accelerated because total treatment time is 5 days compared to 5 weeks for EBRT. After a median follow-up of 130 months (>10 years) we noted 5 (10 %) local recurrences in the treated breast. Four of these recurrences were outside the treated volume. Three women (6 %) developed cancers in the other breast. Early side effects were mild and less than with EBRT. As late side effects we found mild to moderate local fibroses in the treated volume. A cosmetic evaluation was done by both the patient and a nurse and was found to be lower than in other published data (56 % = good to excellent). The 10 years local failure rate is similar to the result from a large Swedish randomized study on whole breast radiotherapy to 50 Gy. The study indicates that PDR BT is highly effective. A combination of EBRT (40.8 Gy) and PDR boost (35 Gy) to T1-4N0-3M0, base of tongue (BOT) cancer, treated during 1994-2007 was analyzed. The study is the first with PDR and second largest with BT worldwide. A number of 83 patients with a median age of 60 (38-82) years were included. BT was given to a mean volume of 58 ccm 2 days after the neck dissection. Median follow-up was 54 months. At 5 years we found 89 % local tumour control, 95 % neck control, 80 % disease free survival and an overall survival of 65 %. Late side effects were 13 % minor transient soft tissue necrosis and 12 % long lasting or permanent soft tissue- or osteoradio-necrosis. The results are among the best published worldwide. An extensive quality of life analysis was done on 45 patients at last follow-up and showed limited, persistent xerostomia and dysphagia. The global quality of life was rated good in 75 % of the patients. The last study presented was PDR mono-brachytherapy (55-60 Gy) to cancer of the lip (T1-3N0M0). The study included 43 patients with a median age of 74 (37-92) years. The treatment time was 5.5-6 days and the mean treated volume was 15 ccm. The median follow-up time was 54 (1-158) months. Five year Kaplan-Meier data showed, local control 94 %, disease free survival 86 % and overall survival 59 %. An early side effect was a strong radiation mucositis and dermatitis, which healed in 1 month. Late side effects were uncommon and the cosmetic appearance and the lip function were found to be normal. Our data in total and per T-stage was compared to a European survey from 1993 on 2794 patients treated by LDR BT. The results are similar and are a strong indication of equal efficacy between PDR and LDR.

Sammanfattning Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk och riskfylld miljö, där patienten ofta befinner sig i ett utsatt läge. I operationssjuksköterskans profession ingår att ge en säker vård till patienten vilket bland annat innebär att göra riskanalyser och arbeta aktivt för att förebygga patientskador. Trots att verktyg för att säkerställa patientsäkerheten finns, såsom WHO:s checklista för säker kirurgi, kan oväntade händelser uppstå. Oväntade händelser kan innebära uppkomna fel och komplikationer vilket kan äventyra patientens säkerhet. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av oväntade händelser på operationssalen. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med semistrukturerade frågor. Totalt åtta operationssjuksköterskor intervjuades på två sjukhus i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analysen framträdde tre teman som beskrev hur operationssjuksköterskan upplever oväntade händelser på operationssalen; Tryggheten i sig själv och hos andra, Upplevelsen av att bevara eller förlora kontrollen och Känslomässiga aspekter av oväntade händelser. Hur välfungerande teamet var och graden av yrkeserfarenhet upplevdes vara faktorer som påverkade hur operationssjuksköterskan kunde hantera en oväntad händelse. Blandade känslor som otillräcklighet och stimulans i yrket framkom. Slutsats: Operationssjuksköterskor känner generellt en trygghet när oväntade händelser sker. Studien visar på både positiva och negativa upplevelser i samband med en oväntad händelse. / Abstract Background: The operating room is a high-tech and risky environment, where the patient is often in a vulnerable position. The operation nurse’s profession includes providing safe care to the patient which means, among other things, doing risk analyzes and working actively to prevent patient injuries. Although there are tools to ensure patient safety, such as the WHO Safe Surgery Checklist, unexpected events can occur. Unexpected events can involve arised errors and complications which can jeopardize the patient's safety. Aim: To investigate the operation theater nurse's experience of unexpected events in the operating room. Method: The study was a qualitative interview study conducted with semi-structured questions. A total of eight operating theater nurse’s were interviewed at two hospitals in southern Sweden. The interviews were analyzed with qualitative content analysis Result: Following the analysis three themes emerged that described how operating theatre nurses’ experienced unexpected events in the operating room; Feeling confident in oneself and others. The experience of preserving and losing control and Emotional aspects of unexpected events. How well-functioning the team is and the degree of professional experience are perceived to be key factors the influence how to handle an unexpected event. Mixed feelings such as inadequacy and stimulation in the profession emerged.  Conclusion: Operating theatre nurses generally feel secure when unexpected events occur. The study shows both positive and negative experiences in connection with an unexpected event.

Bakgrund: Regional anestesi är en metod som blivit allt vanligare inom sjukvården. Metoden innebär att alla sinnesintryck temporärt elimineras från den valda kroppsdelen där kirurgin ska genomföras, detta görs genom att anlägga en nervblockad. Metoden möjliggör att patienten kan vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp. Den högteknologiska operationsmiljön beskrivs många gånger som opersonlig, distanserad och kall, vilket kan medföra att patienterna upplever osäkerhet och sårbarhet. Således är det av vikt att undersöka patienters upplevelser för att anestesisjuksköterskan bättre ska kunna bemöta, vårda och stödja dem genom kirurgin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ design, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har analyserades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys dataextraktion. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Miljöns och kirurgins påverkan, Upplevelser av att överlämna sin kropp och Vårdpersonalens betydelse. Upplevelsen av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi kan upplevas både positivt och negativt. Vissa patienter upplevde delaktighet och kontroll medan andra upplevde motsatsen. Vidare kunde de uppleva smärta, rädsla, oro och obehag i samband med det kirurgiska ingreppet, trots detta var de generellt nöjda genom interaktionen de hade med vårdpersonalen. Slutsats: Anestesisjuksköterskan har en avgörande roll för patientens upplevelse av att vara vaken under kirurgi. Stöd, tröst och omtanke från anestesisjuksköterskan hjälpte patienten att överkomma sin oro och rädsla. En god kommunikation, information och närhet från vårdpersonalen kan stärka patientens välbefinnande och delaktighet.

Att genomgå ett kirurgiskt ingrepp är förenat med risk för komplikationer. WHO har utarbetat en checklista för säker kirurgi som används av operationspersonal för att minska risken för komplikationer. Patientsäkerhet finns med som en av grundpelarna i kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor, och i enlighet med denna ska anestesisjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och uppmärksamma arbetsrelaterade risker. Syftet med studien var att undersöka anestesisjuksköterskors upplevelser av att använda ”Checklista för säker kirurgi” i sitt dagliga arbete. En kvalitativ studie genomfördes där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med sju anestesisjuksköterskor. Analys av data gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: Att vården blir tryggare genom en heltäckande bild, Att praktiska skäl medför att anestesisjuksköterskor tar stort ansvar för genomförandet av checklistan, Att göra avsteg men med checklistan i huvudet och Att alla i teamet måste vara delaktiga och ta ansvar. Slutsatser som kan dras är att mer fokus på utbildning av checklistan för samtliga berörda professioner skulle kunna generera ökad följsamhet vid användning av checklistan, ökad förståelse för varandras yrkesområden samt ökad sammanhållningen i teamet. Det bör läggas mer fokus på såväl modifiering av checklistan som kan användas vid akuta situationer som på åtgärder som främjar kommunikationen och kulturen på operationssalen. Vidare studier bör göras om varför avsteg görs och hur detta kan motverkas så att patientsäkerheten kan upprätthållas. / Having a surgical procedure is associated with risk of complications. WHO has prepared a checklist for safe surgery used by surgical staff to reduce the risk of complications. Patient safety is included as one of the cornerstones in the competence description for anesthesia nurses, and in accordance with this, the anesthesia nurse should work in a patient-safe manner and pay attention to work-related risks. The aim of the study was to examine anesthesia nurses' experiences of using the "Safe Surgery Checklist" in their daily work.A qualitative study was conducted in which seven anesthesia nurses participated. Data was analyzed using qualitative content analysis, which resulted in four categories: Care becomes safer through a comprehensive picture; Anesthesia nurses take great responsibility for the implementation of the checklist due to practical reasons; Making deviations but with the checklist in mind; and Everyone in the team must be involved and take responsibility. Conclusions that can be drawn are that more focus are needed on the education of all professions involved, which could generate increased compliance when using the checklist, increased understanding of each other’s occupations and increase cohesion in the team. Also, there should be more focus on modification of the checklist that can be used in emergency situations and on measures that promote communication and culture in the operating room. Further studies should be done on why deviations are made and how this can be counteracted so that patient safety can be maintained.

Bakgrund: Varje år drabbas patienter av infektioner efter en operation och det har visat sig leda till stort lidande för den drabbade. Trafikflöde in och ut ur operationssalen har visat sig kunna leda till postoperativa infektioner samt störningsmoment för operatörerna vilket kan utgöra en risk för att patientsäkerheten påverkas negativt. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av personalens trafikflöde in och ut ur operationssalen. Metod: Intervjustudie där data samlades in via tio intervjuer av operationssjuksköterskor. En beskrivande design användes med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier och sju subkategorier. Dessa betonade vikten av att ta sitt ansvar, behov av bättre kommunikation, mer utbildning krävdes och bättre planering samt tydliga regler och rutiner för att trafikflödet skulle kunna minskas in och ut ur en operationssal. Slutsats: Bättre strategier krävs för att minska antalet dörröppningar och därmed öka patientsäkerheten. Mer information och utbildning behövs för att förstå riskerna med ett stort trafikflöde och många onödiga dörröppningar in och ut ur en operationssal. Operationssjuksköterskorna i vår studie upplevde ett behov av en bättre kommunikation samt att hjälpmedel för att minska trafikflödet behöver införas. Ett hjälpmedel som skulle kunna införas för att minska antalet onödiga dörröppningar är en automatisk dörr-räknare som påminner personalen om detta.

Consumption of surgical and non-surgical cosmetic procedures are increasing every year and are consumed by women to a far greater extent than by men. To bear the role of an influencer has also become increasingly common. When influencers post on their social media, they reach out to a large audience with the intention of  influencing their followers to consume the goods or services that they share. Since consumption of beauty procedures has increased in Sweden and continues to increase, we want to investigate whether influencers convey messages about consuming beauty procedures. The aim of the study is to analyze Swedish female influencer's opinions and arguments about the consumption of surgical and nonsurgical beauty procedures. To fulfill the aim of the study, the following questions will be answered: what opinions and arguments about the appearance and consumption of beauty procedures do influencers express? and What norms and values are visible in influencer's opinions and arguments? In total, 14 YouTube videos and 10 Swedish female influencers were examined. The women's ages range from 18 to 35 years old. The phenomenon was studied through netnography because influencers are very much active online and do sometimes share their opinions about beauty procedures online. The theories and concepts we analyze and interpret our empirical material with is Bauman’s (2008) theory of consumer society, Bordo’s (1993) view of feminism, western culture and the body and Cooley’s (1902) concept the looking-glass self. The findings showed that there were five values and norms that the influencers in our survey expressed, these were: believing the human being to be autonomous, women need to look a certain way to be accepted as beautiful, beauty procedures lead to happiness, the body should be subjected to examination, evaluation, modification and objectification, that beauty procedures should not be taken very seriously but instead accepted as an everyday practice.

In a way to help doctors and medical students train on performing difficult surgeries before entering the stressful operating room, DevinSense is developing a generic hardware platform for medical simulation. The system is used together with specific simulation software derived from real patient data and optimized towards the user specifications. The hardware platform will enable training for the operator to develop basic surgical skills effectively without the risk of losing the patients and avoiding the hospital daily contrails. The trainee on the simulator sees the scene displayed in real 3D-stereoscopic mode through a semi-transparent mirror and controls the surgery tools with a 6-DOF force feedback device. Thus, the simulated procedure becomes nearly identical to the real surgery. This project aims to develop a conceptual hardware platform for the medical simulator. The proposed solution should be height adjustable to different users. It must also include additional ergonomic functions such as mobility and suitable for use within the working environment. Accordingly, two conceptual prototypes are manufactured and evaluated. The first conceptual prototype is developed to check if the setup provides a good experience for the users, and to dimension the size of the components and to determine their location to set targets for the second prototype. The resulting product of the second prototype is one leg-lifting column with aluminum profile mounted on the top of it. The semi-transparent mirror, secondary monitor, haptic device and additional components are mounted on the setup to deliver the desired functions. The mechanical development is done using Autodesk Inventor. ANSYS is used to simulate the setups’ stresses and vibrational response to ensure that the system will perform optimally. MATLAB is used for mathematical modeling. The test results of the second prototype were promising where the height can be adjusted for users between 155 cm and 200 cm. Furthermore, the prototype provides stable and stiff design while operating on the simulator as well as transporting it. / För att hjälpa läkare och läkarstudenter att träna på att utföra svåra operationer, utvecklar DevinSense en generisk hårdvaruplattform för medicinska kirurgi-simulatorer. Systemet används för specifika simuleringsprogram som kommer ifrån verkliga patientdata och är optimerad med avseende på användarens specifikation. Hårdvaruplattformen möjliggör utbildning för operatören att utveckla grundläggande kirurgiska färdigheter effektivt utan risk för patienterna. Den som utbildas på simulatorn ser operationssimuleringen som en verkligt 3D-stereoskopisk bild genom en halvgenomskinlig spegel och styr kirurgiverktyget med en 6-DOF haptisk-enhet. Simuleringen kommer att kännas som en riktig operation. Syftet med projektet är att utveckla en prototyp av en haptisk plattform för en medicinsk simulator. Prototypen bör vara justerbar i höjdled för att passa olika användare. Den måste också innefatta ytterligare ergonomiska funktioner som till exempel att vara lätt att transportera. Följaktligen har två prototyper tillverkats och utvärderats. Den första prototypen utvecklades för att kontrollera om den ger en bra upplevelse för användaren, för att dimensionera komponenterna och för att bestämma deras platser. Detta för att sätta upp mål för den slutgiltiga prototypen. Den slutgiltiga prototypen har en linjärenhet som är monterad på en bottenplatta och en aluminiumprofil som är monterad ovanpå linjärenheten. Den halvgenomskinliga spegeln, sekundära bildskärmen, haptiska enheten och ytterligare funktionsenheter har även monterats på aluminiumprofilen. Autodesk Inventor användes för att designa prototypen. ANSYS användes för att analysera spänningar och vibrationsbeteende hos prototypen för att säkerställa att systemet kommer att fungera tillfredställande. MATLAB användes för matematisk modellering. Testresultaten för den andra prototypen blev lovande. Höjden kan justeras för användaren, som är mellan 155 och 200 cm lång, den är stabil när användaren använder haptikenheten och den är även stabil när användaren ska förflytta prototypen till ett annat rum.

Bakgrund: Urinblåsecancer är den elfte vanligaste cancerformen globalt. Sjukdomen angriper urinblåsans slemhinna och kan växa in i muskellager. Vid muskelinvasiv cancer genomgår patienten cystektomi, och erhåller urostomi. Patients egenvårdsförmåga är av stor betydelse efter operationen. Vårdpersonalen behöver därför arbeta personcentrerat för att stödja patienten att klara sin egenvård. Informationen som ges behöver anpassas för optimal individualisering, så att patienten förstår och blir delaktig.  Syfte: Undersöka upplevelser av informationsbehov hos patienter med urinblåsecancer som genomgår cystektomi.  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med tematisk syntetisering.  Resultat: Resultatet baseras på 14 peer-review och kvalitetsgranskade originalartiklar och presenteras utifrån fyra analytiska teman: Dimensioner av information, känslomässig berg-och dalbana genom sjukdomsförloppet, den förändrade kroppen och egenvårdensbetydelse till ett fortsatt liv. Resultatet visar att patienternas informationsbehov i det perioperativa förloppet inte blir uppfyllt. De upplevde alltför sparsam information om sexuellt- och psykologiskt stöd. Utökad information om fysisk aktivitet efterfrågades även information som underlättade att patienten fördes framåt i sin process för att förstå sitt nya jag saknades.  Konklusion: Information är nödvändigt, men behöver anpassas och personcenteras utifrån patientens önskemål och behov. Om informationsbehoven inte tillgodoses kan detta bidra till missförstånd och otrygghet vilket behöver fångas upp i omvårdnaden. / Background: Worldwide, bladder cancer is the eleventh most common cancer. Tumors that invade the detrusor muscle are referred to as muscle-invasive bladder cancer and are treated with radical cystectomy, the patient gets an urostomy. Self-care is significant after the surgery. The care provider needs a person-centered approach to facilitate self-care. Optimal information needs to be individualized. This will help the patient to understand and become involved.  Aim: To investigate experiences of information needs in patients with bladder cancer undergoing cystectomy. Method: Qualitative literature study with a thematic synthesis. Results: In the result fourteen peer-reviewed and quality-reviewed original articles are included. The review highlighted that patient experienced unmet information needs. Patients also experienced receiving too much information in a limited time. This led to difficulties to understand and process the information. Patients also experienced limited information about sexual and psychological support and requested more information about physical activity. Conclusion: Information is essential but needs to be adapted and based on person-centered care principles related to the patients’ needs and wishes. Unmet needs impacts patients’ life and are associated with misunderstandings and insecurity which need to be considered in nursing.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gastric bypass-opererade individer upplever sin orala hälsa efter kirurgin. En empirisk studie med en kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag. Urvalet bestod av åtta informanter i åldrarna 24–64 och som valdes genom ett snöbollsurval. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet redovisas utifrån temat Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa. Informanterna upplevde att de fått erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem postoperativt. Samtliga informanter upplevde en försämrad allmänhälsa efter operationen och förändrade kostvanor som innebar att de började äta regelbundna måltider med korta tidsintervall. Slutsatsen av studien visar att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem angavs till följd av de förändrade kostvanorna samt den påverkan på den allmänna hälsan som uppstod till följd av operationen.