Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor där tillvägagångssättet kirurgi är den främst förekommande behandlingsformen. Kroppen utformas av flera dimensioner och samhällets syn på kvinnlighet kan påverka hennes upplevelse av hälsa. Begreppet hälsa är individuellt och kan ses utifrån ett livsvärldsperspektiv. Kroppsbilden är något som vårdpersonal kan sakna kunskap om, därför är det av vikt att belysa den för att främja hälsa och välbefinnande. Därför kommer kvinnors upplevelse av sin kroppsbild efter kirurgisk bröstcancerbehandling belysas genom en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning. Litteratursammanställningen belyser en känslomässig påverkan då kvinnan upplever kroppsbilden som förändrad där det var en process att acceptera kroppen. Även en förändrad kvinnlighet och sexualitet framkom. Slutligen belyses de livsförändringar som uppkom i samband med den förändrade kroppsbilden efter bröstcancerbehandlingen. Genom stöttning kring kroppsbilden och upplevelsen kan sjuksköterskan bidra till hälsa och välbefinnande för kvinnan, vilket kan medföra en hållbar utveckling då riskerna som social isolering minskas. Vidare kan sjuksköterskan försöka förstå kvinnans upplevelse utifrån livsvärlden då en acceptans kring sin kropp kunde uppnås om känslorna stod i balans i relation till kroppsbilden. Fortsatt forskning avseende kvinnans upplevelse av kroppsbilden är betydelsefullt ur ett hållbarhetsperspektiv, då vårdandet kan utvecklas i samband med kirurgisk bröstcancerbehandling.

Bakgrund: År 2015 infördes Patientlagen (SFS 2014:821) som slår fast att hälso- och sjukvården ska ge patienterna möjlighet att bli delaktiga i sin vård. Studier visar att patientdelaktighet kan förbättra kvaliteten på vården och har en betydelsefull del i att uppnå en säker vård för patienterna. På kirurgisk vårdavdelning inkommer patienter dygnet runt och är beroende av sjuksköterskan för att göras delaktiga i sin vård. Syfte: Att beskriva hur patienter som skrivs in akut upplever delaktighet gällande information och planering i samband med inskrivning av sjuksköterska på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer (15 deltagare). Datan analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Huvudresultat: Patienter upplevde att det var viktigt att få information om sin vård och planering vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Både positiva och negativa upplevelser vid inskrivningen framkom och orsaken till detta grundades i sjuksköterskans bemötande. Vårdrelationen var viktig för att känna sig trygg i en utsatt situation och var förutsättning för att uppleva delaktighet. Patienterna berättade att delaktighet vid inskrivningen var att bli lyssnad på och att få en individuellt anpassad information. Slutsats: Patientdelaktighet vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning förutsätter att sjuksköterskan bjuder in patienten till delaktighet samt ger information på ett individanpassat sätt. Delaktighet är viktigt för att minska fel i vården, bedriva en lagstadgad vård och för tryggheten hos patienterna. För att klara lagkraven på vården behöver både patienter och vårdpersonal utbildning inom ämnet för att skapa en gemensam syn på vad delaktighet i vården innebär. / Background: In 2015 a new patient-law was launched in Sweden. It states that  healthcare should give the patients possibility to participate in their own care. Studies have shown that patient participation can improve the quality of care and reduce adverse events in healthcare. In surgical wards patients are admitted every hour of the day and they are dependent on the registered nurse to get involved in their care. Aim: To describe how patients admitted from the emergency department experience their participation during the enrollment with the nurse in the surgical ward with a specific focus on information and planning of the care. Methods: A qualitative study based on semi-structured interviews (n=15 participants). Data was analysed with content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Results: The study showed that during the enrollment at the surgical ward patients experienced information about the care and the plan as important. Both positive and negative experiences during the enrollment were shown in the result. The reason was based on the nurses caring or uncaring relationship with the patient. The nurse-patient relationship was important for the patient to feel safe in an exposed situation and was a prerequiesite for participation. Patients talked about participation at the enrollment and pointed out that being listened to and personalized information as the most important. Conclusion: Patient participation at enrollment at the surgical ward requires the nurse to invite the patient to take part and gives information in a personalized manner. Participation is important to reduce errors in care, carry on a statutory care and to the safety for patients.  To manage the requirements of the patientlaw, both patients and staff needs education about the subject to create a mutual vision of what participation in care is.

Abstrakt Bakgrund: Vid all kirurgi finns en risk att patienten drabbas av en postoperativ infektion, vilket orsakar ohälsa, ofta ett försämrat operationsresultat och ett ökat lidande för patienten. Operationssköterskan måste i sitt arbete ha kunskap om vilka metoder och åtgärder som minskar risken för postoperativ infektion. Inom detta område utgör arbetsdräkten en faktor som kan ha betydelse för att minska smittspridning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka betydelsen av operationspersonalens arbetsdräkt i arbetet med att förebygga postoperativa sårinfektioner. Metod: En kvantitativ systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat:14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2007 och 2019 valdes ut och analyserades. .Inga studier identifierades där man funnit att arbetsdräkten direkt kunde minska risken för postoperativ infektion. Efter analys av artiklarna delades de in i två huvudkategorier: arbetsdräkten som skydd mot luftburen smitta och kontaminering av arbetsdräkten som kan leda till kontaktsmitta och sex underkategorier. Slutsats: Evidensen är fortsatt bristfällig avseende huruvida operationspersonalens arbetsdräkt kan påverka risken för postoperativ sårinfektion som leder till ett ökat vårdlidande för patienten. Studier med större patienturval och längre uppföljningstid kommer att behövas för att kunna påvisa skillnader mellan olika arbetsdräkter och risken för postoperativa sårinfektioner.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Trots att abort är ett vanligt förekommande fenomen, är antalet utförda aborter väldigt varierande världen över. Det redovisas att i genomsnitt ett av fem havandeskap avbryts samt att infektioner av varierande grad kan uppstå vid indicerad abort. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva förekomsten av postoperativa infektioner samt nyttan av antibiotikaprofylax i samband med en kirurgisk abort. Metod: Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar av kvantitativ ansats (randomiserade kontrollerade studier). Artiklarna analyserades, redovisades, granskades och sammanfogades till denna studies resultat. Resultat: De vanligaste förekommande postoperativa infektionerna efter kirurgisk abort var klamydia, gonorré och bakteriell vaginos vilka förekom i genomsnitt till 9,2 %. Doxycyklin visade sig vara den bästa kostnadseffektiva och profylaktiska behandlingen i jämförelse med andra antibiotikaläkemedel som ingår i studierna. Slutsats: Denna litteraturöversikt bekräftar resultatet från tidigare forskning att profylaktisk antibiotikabehandling vid kirurgisk abort eventuellt kan minska förekomsten av postoperativa infektioner.   Nyckelord: kirurgisk abort, antibiotikaprofylax, infektion, omvårdnad, vårdlidande. / ABSTRACT Background: Abortion is a recurring phenomenon; the total number of performed procedures varies greatly around the world. The statistics show that about one in five pregnancies is terminated. It is reported that infections of different degree will occur with induced abortion. Purpose: The purpose of this review is to study the frequency of postoperative infections and the usefulness of antibiotic prophylaxis when surgical abortion is performed. Methods: The literature review is based on 16 original scientific articles of randomized controlled trials in quantitative studies. The articles were analysed, reported, reviewed and merged into this study result. Results: The most common post-operative infections after surgical abortion were chlamydia, gonorrhoea and bacterial vaginosis, which averaged to 9,2 %. Doxycycline proved to be the best cost-effective and prophylactic treatment in comparison to other antibiotic drugs included in the studies. Conclusion: This review confirms the results of earlier research showing that antibiotic prophylaxis can possibly reduce the number of postoperative infections.   Keywords: abortion, abortion induced, antibiotic prophylaxis, infection.

Background: Patients undergoing cytoreductive surgery with hyperthermic intraperitoneal chemotherapy may have extensive and complicated nursing needs with risk of complications. However, there is no research on the postoperative care at the surgical ward. Aim: The purpose was to describe, from the nurse's perspective, which nursing needs patients who had undergone CRS with HIPEC expressed and whether they received the nursing care they needed. Method: A descriptive qualitative interview study with semi-structured interviews with nurses (n = 12) was conducted on two surgical wards. Data was analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: Physical nursing needs - complex to remedy and common with setbacks, To get the care adapted to individual needs and Psychosocial nursing needs are not met. The result showed that the most distinctive nursing needs in the patients were nausea, pain/anxiety and mobilization. During the care period, it was important that the nurse was responsive and that a good relationship between the healthcare staff and the patient was developed. The nurses described that patients had a need for more information and mental support. Conclusion: The results show that patients undergoing CRS with HIPEC have many nursing problems and the nursing care needs to be improved in several areas. A more structured and person-centered nursing could meet several nursing needs. This complex patient group should be cared for by nurses with professional experience and higher education, eg specialist nurses (surgical care). Further research should be conducted with patients who have undergone CRS with HIPEC as informants.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över vilket påverkar flertal varje år då överlevnadsprognosen förbättras. Den primära behandlingen vid bröstcancer består av kirurgi vilket kan innebära att antingen en del av bröstet eller att hela bröstet opereras bort. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser efter kirurgisk behandling av bröstcancer. Metod:En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats där 12 artiklar genomgick dataanalysen som gav tre kategorier: ”en förlorad identitet”, ”strävan efter normalitet” och ”stöd och förståelse”. Resultat:Kvinnor upplevde att något fattades från dem och känslan av en skild identitet framkom, även skada på feminitet och sexualitet. En längtan att få återgå till det liv som ansågs vara normalt uppkom varav rekonstruktion oftast upplevdes vara en nödvändighet för att bli återställd som person,  men några framförallt äldre kvinnor ansåg att upplevd hälsa var viktigare. Kvinnor upplevde även att stödet försvann för tidigt samtidigt som känslan av övergivenhet uppkom. Slutsats: Kvinnor som behandlats kirurgiskt för bröstcancer påverkas i olika grad och på flertal skilda plan. Upplevelsen är individuell och kan vara fluktuerande över tid. Stödgrupper är en viktig del varav nyttan är stor. Rekonstruktion är något som upplevelsen skiljer sig kring, vilket dels kan kopplas till ålder. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women worldwide which effects multiple every year as the prognosis of survival improves. The primary treatment for breast cancer is surgery which can imply either a part of the breast or the whole breast gets removed.Aim: To describe women’s experiences after surgical treatment of breast cancer. Method: A literature review with qualitative method and a inductive approach  where 12 articles went throughthe data analysis that gave three categories: “a lost identity”, “the pursuit of normality” and “support and understanding”. Results:Women felt that something was taken from them and the feeling of a disconnected identity emerged, even damage to femininity and sexuality. A desire to return to the life that was considered to be normal emerged, of which reconstruction was most often perceived as a necessity for being restored as a person, but some especially older women felt that perceived health was more important. Women also felt that the support disappeared prematurely and the feeling of abandonment arose.Conclusion:Women who has been surgically treated for breast cancer are affected to varying degrees and in several different areas. The experience is individual and can be fluctuating over time. Support groups are an important part of which the benefit is substantial. Reconstruction is something where the experience differs, which can partly be linked to age.

Based on dialogical theory and empirical exploration of surgical operations in a Swedish hospital, this text contributes to the study of critical work practice. In empirical detail, ethnographic investigation and video analysis show that ‘everyday interactivity’, i.e. technical development beyond the control of individual participants, is a ubiquitous phenomenon of surgical work. This research interest can be contrasted to models of human-machine interaction, which describe how a given technology affords or impedes an intended outcome. Conclusions are that there may be fundamentally different ways of describing the regular course of surgery. From so-called ‘designer-oriented‘ perspectives, creative or unexpected results would be seen as emergent signs of design failure. According to dialogical theory, unfolding and multifunctional technical outcomes are necessary in working life. The latter is everything but trivial for research and development. As concrete products of collective practice, workplace technology cannot support individual ‘user experiences’ or workflows. Instead, we may recognise already present, parallel, and ongoing design changes. Thus, the thesis problematise the meaning of teamwork and technology in everyday practice. / Utifrån dialogisk teori, interaktionsanalyser och etnografiska undersökningar av kirurgiska operationer inom olika kirurgiska specialiteter, problematiserar avhandlingen betydelsen av vardagliga och kritiska verksamheter. I empirisk detalj av några fallstudier, tagna ur ett omfattande material av inspelningar och etnografiska data om arbetsplatsen, visar avhandlingens videoanalys att “vardaglig interkreativitet”, det vill säga teknisk utveckling inom och mellan arbetslag, är ett ständigt närvarande fenomen i kirurgisk praktik. Detta ska ses i förhållande till gängse beskrivningar av kritiska verksamheter, vilka i huvudsak handlar om hur givna instruktioner och verktyg stödjer, eller inte stödjer, planerade delmål. Slutsatsen är att det är möjligt att ge helt olika empiriskt grundade beskrivningar av kirurgi. Utifrån så kallade “designerorienterade” ansatser förklaras varje oväntad teknisk användning som tecken på underliggande designproblem. Enligt dialogisk teori framstår istället teknisk pluralism och förändring som nödvändiga delar av verksamheten. Det senare är allt annat än självklart inom området verksamhetsutveckling. Med föränderliga tekniker och tekniska system som grund, blir det inte längre prioriterat att undersöka eller stödja situerade “användarupplevelser”. Istället bör redan befintliga interkreativa design processer och konkreta samkonstruktioner lyftas fram som tekniska förutsättningar för forskning och utveckling. Avhandlingen problematiserar således både hur teamarbete kan förstås och hur teknologi gestaltas i vardagen.

Introduction: Balance between the essential nutritive substances is important for a person to maintain health. The surgical patient can be stricken with conditions, which have a negative impact on this balance and can lead to malnutrition. Working as a nurse it is important to identify patients that are malnourished or is in the risk zone of malnourishment since 30 % of all patients in hospitals are malnourished. Aim: The aim of this study was to examine the compliance to the guidelines for nutritional assessment and parenteral nutrition on a surgical ward. Also whether the nutritional treatment/-support was reported to the next caregivers if the patient was malnourished or was in the risk zone of malnourishment at the time of discharge. Method: 80 patients enrolled on the ward in the beginning of year 2011 were included. Audit of patient records was made according to the hospital guidelines for nutrition and parenteral nutrition and followed a study specific protocol. Results: The examination of the case records showed that the guidelines for nutrition were partly complied with. Nutritional treatment/-support was reported to the next caregivers when needed. Compliance to the guidelines for parenteral nutrition was deficient. Conclusion: The guidelines for nutritional assessment and parenteral nutrition are not used adequately. / Introduktion: En stadig balans mellan de livsviktiga näringsämnena krävs för att en person ska kunna hålla sig frisk och för att kroppen ska fungera. Den kirurgiska patienten kan drabbas av tillstånd som har en negativ inverkan på denna balans och kan riskera att drabbas av malnutrition. Det är viktigt att som sjuksköterska identifiera de patienter som är malnutrierade eller är i riskzonen för att drabbas av malnutrition då 30 % av alla patienter som vårdas på sjukhus är malnutrierade. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om de riktlinjer som finns för nutritionsbedömning och parenteral nutrition följs på en kirurgisk vårdavdelning samt om nutritionsbehandlingen/-stödet rapporteras vidare till nästa vårdform då en malnutrierad patient/riskpatient för malnutrition skrivs ut. Metod: 70 patienter som var inskrivna på den aktuella avdelningen i början av år 2011 inkluderades i studien. En journalgranskning gjordes utifrån ett journalgranskningsprotokoll, där innehållet utgick från de nutritionsriktlinjer som finns för verksamhetsområdet för kirurgi samt riktlinjerna för parenteral nutrition. Resultat: Journalgranskningen visade att de riktlinjer som finns för nutrition följs till viss del. Vad gäller rapportering av nutritionsbehandling/-stöd till nästa vårdgivarform görs detta då det är aktuellt. Följsamheten till riktlinjerna för parenteral nutrition var det som var mest bristfälligt. Slutsats: Riktlinjerna för nutritionsbedömning och parenteral nutrition följs inte i den utsträckning som det borde.

Background & aims: Gallstone disease is common, costly and its complications are sometimes life threatening. The aim of this thesis is to determine the prevalence and incidence in relation to putative risk factors in the general population. Furthermore, to identify individuals with asymptomatic gallstones who are at risk of developing complications and, finally, to identify those who are at risk of an unsatisfactory outcome after cholecystectomy. Material & methods: A sample of the adult (35-85 y.) general population was screened with ultrasound examination, blood tests and a questionnaire regarding digestive symptoms, life-style and quality of life. After excluding 115 subjects, who previously had a cholecystectomy, 739 participated. The examination was repeated after a minimum of five years. The individuals who were shown to have gallstones were followed in order to identify risk factors for developing complications. 200 consecutive symptomatic patients were operated with cholecystectomy on defined indications. They completed a questionnaire regarding digestive symptoms, life-style and quality of life before and three and twelve months after surgery. Results: The crude prevalence of gallstone disease was 17.2 % for women and 12.4% for men. It increased with age and was higher among women. Symptoms did not differ between subjects with and without gallstones, but those previously operated with cholecystectomy did worse both regarding symptoms and quality of life. The estimated crude annual gallstone incidence was 1.5%. This increased with age, but did not differ between the sexes. Gallstone development was positively related to elevated blood lipids and negatively related to alcohol consumption. Fourteen of 120 subjects with gallstones at the primary screening developed a complication demanding treatment during a follow-up interval of 87 (3-146) months. In the patient series operated on strict indications, 91.3 % of those who had reported typical gallstone related pain preoperatively, experienced total or partial pain relief 3 months postoperatively. With atypical pain preoperatively, the corresponding figure was 77.1 %. The findings 12 months postoperatively were similar. In the logistic regression analysis, young age, frequency of pain episodes, atypical pain, specific food intolerance and disturbing abdominal gas were positively related to the frequency of abdominal pain 12 months after surgery. Conclusion: The prevalence of gallstones was positively related to age and female gender. Previous cholecystectomy was associated with more symptoms and worse quality of life. The annual gallstone incidence of 1.5 % was high in comparison with other studies, but our population was older. In general, neither prevalent nor incident gallstones in the general population were associated with specific symptoms. The cumulative risk of developing a complication to gallstone disease during a 5-year followup interval was 7.6 % with no tendency to level off. Patients with typical pain had a better outcome after cholecystectomy. Young age, atypical pain and frequent pain episodes before surgery were major risk factors for a worse outcome in terms of persistent pain.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen är kirurgi, vilken innefattar mastektomi där hela bröstvävnaden tas bort eller lumpektomi där endast en del av bröstvävnaden avlägsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan även påverka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser på sig själva.  Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling där hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer.  Metod: En litteraturöversikt innehållande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanställdes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet.  Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: känsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rädsla. Dessa föll in under de tre huvudkategorierna: kvinnans kroppsuppfattning i relation till jaget, till andra och den sociala omgivningen. Slutsats: Kvinnorna upplevde en negativt förändrad kroppsuppfattning sompåverkade identiteten samt feminiteten. Utöver kirurgins inverkan på kvinnan själv påvisades även att kvinnans relationer till närstående samt den sociala omgivningen hade påverkats till följd av den upplevda förändrade kroppen. Klinisk relevans: Denna litteraturöversikt kan leda till en ökad medvetenhet och förståelse av kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling hos sjuksköterskor. Detta kan i sin tur leda till att kvinnorna upplever bättre stöd och omvårdnad efter genomförd kirurgi efter bröstcancer. / Background: Breast cancer is the most occurring cancer form among women worldwide. The most common treatment of breast cancer is surgical treatment, which involves mastectomy where the whole breast tissue is removed or lumpectomy where only a part of the breast tissue is removed. The surgical operation can imply negative consequences for the woman in a physical, emotional and social perspective. It can also affect women´s body image as well as how they look upon themselves. Aim: To describe women’s body image after surgical treatment following breast cancer. Method: A literature review of 12 qualitative articles that illustrate woman’s body image after completed surgical treatment. All articles where assessed regarding quality and was profoundly searched through for similarities and differences, which compiled into subcategories and main categories presented in the results. Result: Eight different subcategories were found: feeling, an attack against the body image, identity and femininity, attraction, decreased femininity, the external facade, social norms and ideals and fear. These were divided into the three main categories: the woman’s body image in relation to myself, others and the social surroundings. Conclusion: The women experienced a negative change in their body image that influenced their identity and femininity. In addition to the impact of the surgery on the woman herself, the result also showed an impact on the relationships to people those who are close to them as well as the interactions within the society. Clinical Implication: This literature review can lead to an increased awareness and understanding of women’s body image after surgical treatment amongst nurses. In turn this can further lead to women feeling better support and care after surgical treatment following breast cancer.