En retrospektiv studie utfördes på ALCAPA patienter som diagnostiserats på Skånes universitetssjukhus i Lund. Studien gick ut på att studera den systoliska vänsterkammarfunktionen före och efter operation. Den systoliska funktionen undersöktes genom att utföra mätningar på ekokardiografiska undersökningar som utförts vid in och utskrivning av patienten. De ekokardiografiska mätningarna som användes var bland annan ejektionsfraktion och förkortnings grad i procent. Resultatet från studien visade på att den systoliska vänsterkammarfunktionen hos samtliga barn som kirurgiskt korrigerades efter de blivit diagnostiserade med ALCAPA förbättrades. / A retrospective study performed on ALCAPA patients who were diagnosed at Skåne University Hospital in Lund. The aim of the study was to evaluate the systolic left ventricular function pre- and post-surgical correction. The systolic function was studied using echocardiography which was performed at both enrolment and discharged of the patient. The echocardiographic measurements that was used were amongst other ejection fraction and fractioning shortening in percent. The result of the study was that the systolic function was improved in all children who were surgical corrected after being diagnosed with ALCAPA.

No description available.

Bakgrund: Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien, aseptik och infektionsförebyggande åtgärder. Preoperativ handdesinfektion genomförs inför operativa procedurer med anledning att förebygga och förhindra operationsrelaterade infektioner, vilket är ett globalt problem. Syfte: Syfte var att beskriva hur operationssjuksköterskors preoperativa handdesinfektion genomförs.Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes med observationsstudie som metod vilken analyserades enligt Grounded Theory. De operationssjuksköterskor som var på plats under observationerna och hade tackat ja till att delta i studien inkluderades. Totalt utfördes tretton observationer. Både nyutbildande och erfarna operationssjuksköterskor inkluderades för att få maximal variation. Efter varje observation skrevs fältanteckningar. Analys och tolkning skedde parallellt med observationerna genom komparativ analys. Koderna som uppkom sattes ihop till kluster för att kunna skapa kategorier och sedan en kärnkategori.Resultat: Kärnkategorin kompetens med underkategorierna anpassning, infektionsprevention och prestation framkom utifrån de resultat som författarna analyserat fram. Det framkommer tydligt att operationssjuksköterskor ansvarar för hur och att handtvätten genomförs för att minska risken för infektion. Resultatet visar även att operationssjuksköterskor genomför preoperativ handdesinfektion på liknande sätt. Konklusion: Resultatet i studien bidrar till en ökad kunskap kring den preoperativa handdesinfektionen. En operationsavdelning kan upplevas stressfull, men inga genvägar kan tas utan att äventyra patientsäkerheten. Operationssjuksköterskor måste jobba infektionspreventivt genom att utföra korrekt preoperativ handdesinfektion.

Abstrakt Bakgrund: Kirurgi utgör en riskfaktor för patienter att drabbas av vårdskada så som postoperativ sårinfektion. Draperingsmaterial som används på operationsenheter kan ha betydelse för uppkomsten av postoperativa sårinfektioner vid flera sorters kirurgiska ingrepp. Operationssjuksköterskan har både en skyldighet och ett ansvar i operationsteamet att se till så att infektionsförebyggande åtgärder och aseptik följs. För att minska risken för postoperativa sårinfektioner kan drapering med incisionsfilm användas. Tidigare studier har undersökt incisionsfilm effektivitet, men resultatet om dess verkan gentemot postoperativa sårinfektioner är tudelad. Syfte: Att undersöka om drapering med incisionsfilm över operationsåret är ett effektivt sätt för att skydda patienten från en postoperativ sårinfektion. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats med tillvägagångssätt utifrån Bettany-Saltikov & McSherry (2016). 15 kvantitativa artiklar inkluderades i studien från databaserna PubMed och Cinahl.   Resultat: Resultatet kring incisionsfilmens effektivitet i att skydda patienten mot postoperativ sårinfektion var tudelad. Resultatet delades in utifrån "Incisonsfilm som prevention mot postoperativa sårinfektioner" där 7 studier ingick och "Incisionsfilm som en ogynnsam faktor för att undvika postoperativa sårinfektioner" där åtta studier ingick. Slutsats: Forskningsfrågan kunde inte besvaras på ett entydigt sätt och mot bakgrund av detta anser författaren att fler studier behövs för att bringa klarhet kring detta. Korrekt sterildrapering av en patient inför ett kirurgiskt ingrepp är högst väsentligt för att arbeta utifrån en säker vård och minska risken för lidande. Drapering syftar till att skydda patienten och därigenom bidra till att undvika en postoperativ sårinfektion.

Bakgrund: Patienter på kirurgisk vårdavdelning uttrycker ett stort informationsbehov vid utskrivning och upplever att väsentlig information saknas. Enligt patientlagen har patienter rätt till individanpassad information och delaktighet i sin vård. Högt flöde av patienter på kirurgiska vårdavdelningar och förkortade vårdtider kan medföra att patienter behöver klara av många delar av sin egenvård i hemmet efter en operation Syfte: Att undersöka hur patienter som skrivits ut från kirurgisk vårdavdelning upplever att deras informationsbehov har tillgodosetts för att klara av den första tiden i hemmet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med ett bekvämlighetsurval. Åtta patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning inkluderades. Intervjuerna analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Det framkom tre teman som beskriver patienternas upplevelser av hur deras informationsbehov blev tillgodosett. Patienterna beskrev upplevelser av oro och rädsla på grund av bristande information om kroppens återhämtning efter kirurgi. En kunskapsbrist hos patienter efter utskrivning bidrog till upplevelser av osäkerhet kring egenvård. Anpassad information och möjlighet att ställa frågor ansågs vara viktigt. Slutsats: Trots att patienter på kirurgisk vårdavdelning upplever att de får välanpassad och användbar information inför hemgång är det inte tillräckligt för att de ska känna sig trygga i hemmet. Avsaknad av viktig information och kunskap skapade känslor av oro och rädsla. Det är viktigt att utforma utskrivningssamtalet med fokus på patientdelaktighet och patientens individuella behov. Här finns ett område för specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård med sin kompetens att förbättra. / Background: Patients treated in surgical wards require self-care information at discharge. They demand information that suits their needs and express a lack of essential information. Swedish regulation states that patients have the right to get individualized information and to be able to participate in their care. Due to the large volume of patients in surgical wards and shortened length of stay, patients may be required to handle more aspects of self-care at home. Aim: The aim is to understand how surgical patients feel their information needs have been met, in order for them to confidently take care of themselves after discharge. Method: Qualitative interview study with a convenience sample of eight patients treated in surgical wards, analyzed using systematic text condensation. Findings: Three themes emerged which explained how patients felt their information needs were met. Patients describe a sense of anxiety and fear at home due to lack of information concerning recovery after surgery. A lack of knowledge after discharge led to insecurities related to self-care. Adapted information and possibilities to ask questions were perceived as important. Conclusion: Patients treated in surgical wards perceive discharge information as well-adapted and useful. However, it is perceived as not being extensive enough. A lack of essential information, coupled with a lack of knowledge led to feelings of anxiety and fear. With these results in mind, it is important to individualize the information given to patients at discharge, and to improve the patient participation during this process. This is an area that registered nurses, specialized in surgical care, have potential to improve.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter upplever att de inte får tillräckligt med information vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning vilket påverkar patientens återhämtning i hemmet. Bristande utskrivningsinformation leder till otrygghet och ger upphov till onödigt lidande. Sjuksköterskan upplever sin roll vid utskrivningen som oklar, och patienterna uttrycker behov av personcentrerad utskrivning.  Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur patienter beskriver sin utskrivning från kirurgisk vårdavdelning och sin upplevelse av hur fysiska, psykosociala och relationella omvårdnadsbehov blev tillgodosedda.  Metod: Kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats, med utgångspunkt i ramverket Fundamentals of Care’s andra dimension. Tio patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning deltog.  Resultat: Informanterna beskrev merparten av sina fysiska, psykosociala och relationella behov som tillgodosedda. De berättade också om upplevelser av icke tillgodosedda behov. Icke tillgodosedda fysiska behov handlade ofta om smärta och trötthet samt osäkerhet kring egenvård. Planerad uppföljning förknippades med trygghet och att träffa fysioterapeut och dietist bidrog till tillgodosedda fysiska behov. Inom de psykosociala behoven framkom ett tillgodosett informationsbehov, trots att mängden information varierade. Skriftlig information uppskattades. Informanterna beskrev personalen som närvarande, engagerade och empatiska, vilket bidrog till tillgodosedda relationella behov. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patienter som skrivs ut från kirurgisk vårdavdelning har i huvudsak fått sina behov tillgodosedda. Det framkom dock också brister i de fysiska, psykosociala och relationella behoven. Tydliga och förbättrade rutiner kring utskrivning behövs. Specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård ska leda förbättringsarbete och har ansvar för att vården av patienterna är evidensbaserad och är således lämpad att arbeta fram rutiner kring utskrivning.

Background: The purpose of end-of-life care is to relieve suffering and optimize quality of life. Important tasks for healthcare professionals are symptom alleviation and facilitate well-being. It is common for patients, who are treated palliative, to die within the surgical wards. The environment can be stressful and it is not always optimal for these patients to be cared for there. Aim: The aim was to describe how end-of-life care was delivered for patients in surgical wards, according to the nurses, with specific focus on the fundamentals of care. Method: Semi-structured interviews with 12 registered nurses in two surgical wards. The interviews were analysed using a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: The nursing needs of patients at the end-of-life, The organization's negative impact on patient care and Adapted care based on the patient and relative’s needs. The results showed that organizational factors such as lack of time and resources, but also lack of knowledge among the healthcare professionals, could lead to difficulties to fulfill both the physical and psychosocial needs of the patient. When a person-centered care was used the needs of the patients were easier to fulfill and the nursing care functioned in a better way. Conclusion: Person-centered care is an important part of end-of-life care. The healthcare professionals at surgical wards care for this patient-group in a dedicated way, and nursing around them usually operate well, except when there is a lack of time and more acute situations must be prioritized. There is a need to increase the knowledge of palliative care among the healthcare professionals. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede ska lindra lidande och främja livskvaliteten. Viktiga uppgifter för sjukvårdspersonalen som vårdar patienter i livets slutskede är att ge symtomlindring och underlätta välbefinnandet. Det är vanligt att patienter som vårdas palliativt i livets slutskede avlider inom slutenvården och på kirurgiska vårdavdelningar. På dessa avdelningar kan miljön vara stressig och det är inte alltid optimalt att denna patientgrupp vårdas där.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor ansåg att omvårdnaden genomfördes för patienten som vårdats i livets slutskede på en akutkirurgisk vårdavdelning, med specifikt fokus på de fundamentala delarna av vården. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 12 sjuksköterskor från två kirurgiska vårdavdelningar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Omvårdnadsbehoven hos patienten i livets slutskede, Organisationens negativa inverkan på patientens omvårdnad och Anpassad vård utifrån patienten och dennes anhöriga. Resultatet visade att organisatoriska faktorer som tids- och resursbrist, men även kunskapsbrist hos sjukvårdspersonalen, gjorde att patienternas fysiska och psykosociala omvårdnadsbehov inte alltid blev tillgodosedda. När vården var personcentrerad och patienterna delaktiga ansåg sjuksköterskorna att omvårdnaden genomfördes på ett bättre sätt. Slutsats: En personcentrerad vård är viktigt för både patienter, som befinner sig i livets slutskede, och deras anhöriga. Sjukvårdspersonalen på akutkirurgiska vårdavdelningar är engagerade i denna patientgrupp och omvårdnaden kring dem fungerar oftast bra. Det händer dock att tiden inte räcker till för patientgruppens komplexa omvårdnadsbehov och andra akuta situationer prioriteras ibland före. Det finns ett behov av att öka kunskapen om palliativ vård hos personalen som vårdar dessa patienter.

<p>Abstrakt</p><p>Bakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan på</p><p>smittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbeta</p><p>förebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggande</p><p>vården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådan</p><p>åtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökat</p><p>postoperativt lidande.</p><p>Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativ</p><p>förberedelse hos ortopedpatienter.</p><p>Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där alla</p><p>ortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifest</p><p>innehållsanalys av materialet.</p><p>Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är av</p><p>stor vikt. Trots faktorer som stress, personalbrist och hög arbetsbelastning kände personalen att de</p><p>ville vara noggrann i sitt arbete och göra det bästa för patienten, även genomföra en bra förberedelse</p><p>innan operation. Den största orsaken till att de frångick de skrivna rutinerna var att patienterna hade</p><p>ont, samt vid akuta situationer då det var svårt att planera sitt arbete.</p><p>Diskussion: Trots att personalen visste om förberedelsens betydelse för frekvensen av SSI och att de</p><p>tyckte att riktlinjerna inte förändrats på många år, valde de medvetet att vissa gånger frångå de rutiner</p><p>som finns och de tog inget eget ansvar för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning.</p> / <p>Abstract</p><p>Background: Long has one been aware about the importance of good hygiene and its effect on</p><p>infection control. The most effective way to decrease surgical site infections (SSI) is to work</p><p>preventive and to have a good hygiene. The frequency of SSI increases and as a part of the preventive</p><p>care the hygienic preoperative preparation is included. To not have knowledge and aids to carrying out</p><p>such a measure correct is a big deficiency and can lead to patients being hit of SSI and with that</p><p>increased postoperative suffering</p><p>Aim: The study's aim was to describe the care personnel's view on the importance of hygiene</p><p>preoperative preparation at orthopaedic patients.</p><p>Method: The study was implemented on a county hospital in the north central part of Sweden during</p><p>the spring of 2008, where all orthopaedic departments on the hospital participated. A qualitative</p><p>interview method was used with a manifest content analysis of the material.</p><p>Results: All personnel as been included in the study were unanimous that hygienic preoperative</p><p>preparation was of big importance. Despite factors like stress, lack of personnel and high workload,</p><p>they wanted to be accurate in their work and do what’s best for the patient. That also implemented a</p><p>good preparation before operation. The major reason to not follow the guidelines where that the</p><p>patients was in acute pain, and in emergency situations when it were impossible to plan its work.</p><p>Discussion: Despite the knowledge about the importance of preparation for the frequency of SSI and</p><p>they thought that the guideline not been changed on many years, they sometimes deliberately chose</p><p>not to follow the guideline. The nurses took no responsibility in order to keep updated around new</p><p>research.</p>

<p>En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. </p><p>I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga.</p><p>24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning. Resultaten i simulatorn gavs genom en objektiv automatgenererad medicinsk poäng, samt även genom tid, millimeter fel och självskattning av prestation. Studenternas spatial-kognitiva förmågor mättes genom två generella intelligenstest.</p><p>Resultaten visar på positiva effekter på operationspoäng tack vare hjälplinjerna. De som tränar med hjälplinjer presterar lika bra vid alla tillfällen, medan de som tränar utan hjälplinjer har en signifikant försämring över tid. Sambanden mellan poäng, tid och spatial-kognitiva förmågor är över lag stora. </p><p>Implikationerna av studien är att det är kan vara tillrådigt att inkludera pedagogiska hjälpmedel för att öka förståelsen och accelerera inlärningen vid träning i en medicinsk simulator, samt att ifrågasätta de metoder där enbart ett eftertest används för kontroll av inlärning. De i studien tydliga sambanden mellan spatial förmåga och inlärningseffekt vid simulatorträning pekar på att detta är ett område relevant för ytterligare forskning.</p>

Abstrakt Bakgrund: Länge har man varit medveten om vikten av god hygien och dess inverkan på smittspridning. Det mest effektiva sättet att minska postoperativa sårinfektioner (SSI) är att arbeta förebyggande och att ha en god hygien. Frekvensen av SSI ökar, och som en del av den förebyggande vården ingår den preoperativa förberedelsen. Att inte ha kunskap och stöd till att utföra en sådan åtgärd korrekt är en stor brist och kan leda till att patienter drabbas av SSI och därmed ett ökat postoperativt lidande. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens syn på betydelsen av hygienisk preoperativ förberedelse hos ortopedpatienter. Metod: Studien genomfördes på ett länssjukhus i mellersta norrland under våren 2008, där alla ortopedavdelningar på sjukhuset deltog. En kvalitativ intervjumetod användes med manifest innehållsanalys av materialet. Resultat: All personal som ingått i studien anser att den hygieniska preoperativa förberedelsen är av stor vikt. Trots faktorer som stress, personalbrist och hög arbetsbelastning kände personalen att de ville vara noggrann i sitt arbete och göra det bästa för patienten, även genomföra en bra förberedelse innan operation. Den största orsaken till att de frångick de skrivna rutinerna var att patienterna hade ont, samt vid akuta situationer då det var svårt att planera sitt arbete. Diskussion: Trots att personalen visste om förberedelsens betydelse för frekvensen av SSI och att de tyckte att riktlinjerna inte förändrats på många år, valde de medvetet att vissa gånger frångå de rutiner som finns och de tog inget eget ansvar för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning. / Abstract Background: Long has one been aware about the importance of good hygiene and its effect on infection control. The most effective way to decrease surgical site infections (SSI) is to work preventive and to have a good hygiene. The frequency of SSI increases and as a part of the preventive care the hygienic preoperative preparation is included. To not have knowledge and aids to carrying out such a measure correct is a big deficiency and can lead to patients being hit of SSI and with that increased postoperative suffering Aim: The study's aim was to describe the care personnel's view on the importance of hygiene preoperative preparation at orthopaedic patients. Method: The study was implemented on a county hospital in the north central part of Sweden during the spring of 2008, where all orthopaedic departments on the hospital participated. A qualitative interview method was used with a manifest content analysis of the material. Results: All personnel as been included in the study were unanimous that hygienic preoperative preparation was of big importance. Despite factors like stress, lack of personnel and high workload, they wanted to be accurate in their work and do what’s best for the patient. That also implemented a good preparation before operation. The major reason to not follow the guidelines where that the patients was in acute pain, and in emergency situations when it were impossible to plan its work. Discussion: Despite the knowledge about the importance of preparation for the frequency of SSI and they thought that the guideline not been changed on many years, they sometimes deliberately chose not to follow the guideline. The nurses took no responsibility in order to keep updated around new research.