<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring.</p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer.</p><p><strong> </strong><strong>Teori: </strong>“Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs miljöstrategier”, ”The Green Marketing Strategy Matrix”, ”Grön marknadsförings grundläggande aspekter.”<strong></strong></p><p><strong> </strong><strong>Slutsats: </strong>Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt. Integrering av miljöarbetet i marknadsföringen är omfattande för alla undersökta företag, vilket innebär att inget av dessa har ägnat sig åt greenwashing. I all extern kommunikation finns miljöbudskapet närvarande för att förstärka företagets profil, vilket främst sker genom olika typer av miljömärkningar. Marknadsföringen innehåller oftast någon form av informativt budskap om miljöförhållanden. Detta används för att förstärka företagets trovärdighet och rykte, men även för att öka kunskapen hos konsumenterna om ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Metoderna för att marknadsföra sig är kreativa, bland annat beror det på en vilja att kommunicera en nytänkande syn på företagande. För mikroföretag är det också betydelsefullt att begränsa kostnaderna vilket en kreativ kommunikation kan bidra med. Det råder delade meningar om den svenska klädesmarknaden idag kräver en miljöprofilering eller inte, enligt de undersökta företagen. Dock råder samstämmighet i att detta kommer att fordras av företag på lång sikt. Den gröna marknadsföringen ses främst som en metod att differentiera sig från andra företag och därmed erhålla komparativa fördelar. Genom att förmedla sitt miljöbudskap till kunderna förväntar sig företagen att få ett förbättrat rykte. Kravet från kunderna att tillhandahålla och kommunicera gröna attribut är en betydande anledning till att företagens anser sig ha en skyldighet att utföra och meddela om miljöarbetet. Mikroföretag använder, enligt denna studie, inte grön marknadsföring för att hantera miljörisker.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose is to describe and analyze how micro-clothing companies manage green marketing.</p><p><strong> </strong><strong>Method:</strong> Qualitative method<strong> </strong>based on four interviews.</p><p><strong> </strong><strong>Theory: </strong>“Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs’ enviromental stratergies”, “The Green Marketing Strategy Matrix”, “Green marketing fundamental feature”.</p><p><strong>Conclusions: </strong>The micro-companies included in this study share a common interest and commitment to environmental issues, though the extent of their efforts varies significantly. The companies who do not produce garments themselves follow the guidelines of environmental organisations. As many companies have different views regarding what “environmental friendly” really implies, the true value of such concepts is relatively arbitrary. The integration of environmental work into the marketing is essential for all of the companies studied. In order to enhance the image of the company, all marketing comprises environmental friendly values, mainly through the usage of environmental friendly labels. Marketing campaigns often make use of concrete environmental information in order to communicate the company’s credibility and reputation, as well as to inform consumers of the importance of environmental issues and need for a sustainable society. The methods of doing this are ingenious as one wishes to express a sense of creativity and a new approach of doing business. Marketing of this kind is also cost-effective, which often is of considerable importance for micro-companies. Opinions differ concerning the need for environment targeted marketing on the Swedish market today, though there is a unanimous view that this will be necessary and even unavoidable in the long run. Green marketing is generally viewed as a strategy for diversifying oneself from the crowd to receive competitive benefits on the market. Companies expect an improved reputation amongst consumers by using green marketing as a tool for communication; not to deal with potential environmental risks.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring.  Metod: Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer.  Teori: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs miljöstrategier”, ”The Green Marketing Strategy Matrix”, ”Grön marknadsförings grundläggande aspekter.”  Slutsats: Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt. Integrering av miljöarbetet i marknadsföringen är omfattande för alla undersökta företag, vilket innebär att inget av dessa har ägnat sig åt greenwashing. I all extern kommunikation finns miljöbudskapet närvarande för att förstärka företagets profil, vilket främst sker genom olika typer av miljömärkningar. Marknadsföringen innehåller oftast någon form av informativt budskap om miljöförhållanden. Detta används för att förstärka företagets trovärdighet och rykte, men även för att öka kunskapen hos konsumenterna om ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Metoderna för att marknadsföra sig är kreativa, bland annat beror det på en vilja att kommunicera en nytänkande syn på företagande. För mikroföretag är det också betydelsefullt att begränsa kostnaderna vilket en kreativ kommunikation kan bidra med. Det råder delade meningar om den svenska klädesmarknaden idag kräver en miljöprofilering eller inte, enligt de undersökta företagen. Dock råder samstämmighet i att detta kommer att fordras av företag på lång sikt. Den gröna marknadsföringen ses främst som en metod att differentiera sig från andra företag och därmed erhålla komparativa fördelar. Genom att förmedla sitt miljöbudskap till kunderna förväntar sig företagen att få ett förbättrat rykte. Kravet från kunderna att tillhandahålla och kommunicera gröna attribut är en betydande anledning till att företagens anser sig ha en skyldighet att utföra och meddela om miljöarbetet. Mikroföretag använder, enligt denna studie, inte grön marknadsföring för att hantera miljörisker. / Purpose: The purpose is to describe and analyze how micro-clothing companies manage green marketing.  Method: Qualitative method based on four interviews.  Theory: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs’ enviromental stratergies”, “The Green Marketing Strategy Matrix”, “Green marketing fundamental feature”. Conclusions: The micro-companies included in this study share a common interest and commitment to environmental issues, though the extent of their efforts varies significantly. The companies who do not produce garments themselves follow the guidelines of environmental organisations. As many companies have different views regarding what “environmental friendly” really implies, the true value of such concepts is relatively arbitrary. The integration of environmental work into the marketing is essential for all of the companies studied. In order to enhance the image of the company, all marketing comprises environmental friendly values, mainly through the usage of environmental friendly labels. Marketing campaigns often make use of concrete environmental information in order to communicate the company’s credibility and reputation, as well as to inform consumers of the importance of environmental issues and need for a sustainable society. The methods of doing this are ingenious as one wishes to express a sense of creativity and a new approach of doing business. Marketing of this kind is also cost-effective, which often is of considerable importance for micro-companies. Opinions differ concerning the need for environment targeted marketing on the Swedish market today, though there is a unanimous view that this will be necessary and even unavoidable in the long run. Green marketing is generally viewed as a strategy for diversifying oneself from the crowd to receive competitive benefits on the market. Companies expect an improved reputation amongst consumers by using green marketing as a tool for communication; not to deal with potential environmental risks.

This paper focuses on traditional clothing enterprise IT strategies. The purpose was to investigate the correlation between traditional clothing companies IT strategies and their brand.  In a market where the competition is high it has become more important that the company targets a customer segment. To reach their targeted customers the company builds their brand with different corporate strategies. This segmentation is necessary because of the high exposure to competition, and a well-established brand could be a prerequisite for profitability.   In today’s market, IT has a major impact on the clothing business. This has led to the market becoming more global and made the competition tougher. Most apparel companies have chosen to implement IT in their organization, but these strategies differ. It is of importance that the IT strategy does not harm the brand, and it is also of importance that the choice of the IT strategy supports the main corporate strategy.   The study was conducted using interviews with companies, analysis of websites, surveys and interviews of customers. The responses of these have been analyzed from a transaction marketing perspective.   The data suggests that the strength of the brand has to be taken into account when selecting an IT strategy, the gap between identity and image ought to be small. Conveying a distinct position to the customers also has to be taken into account. When the brand is of an exclusive nature the involvement degree of the respondents tended to be high. It turned out that purchases in an exclusive shop were an experience in itself which customers are willing to pay for. This experience is something that cannot be created in an e-store. That is why one should refrain from supplementing with an online store if the corporate strategy is to position the brand as exclusive. If the brand is of low-cost nature the respondents tended to be less involved. These customers sense a lower risk in their purchases and therefore an online store can be preferable as a complement, since the corporate strategy is to position as a low-cost brand and where increased capacity is desirable. / Denna uppsats handlar om traditionella klädföretags it-strategier och syftar till att undersöka samvariationen mellan traditionella klädföretags it-strategier och deras varumärke.  I en hårt konkurrensutsatt marknad blir det allt viktigare för företag att rikta sig mot ett specifikt kundsegment. För att nå sitt kundsegment bygger företaget upp sitt varumärke med olika företagsstrategier som skiljer företagen åt. Segmenteringen är nödvändig då konkurrensen ständigt ökar och ett väletablerat varumärke kan bli en förutsättning för att nå lönsamhet.  It har idag en stor påverkan på klädföretagen, Internet har förändrat kundens informationssökning, därav har företagens it-strategi blivit av stor betydelse. De flesta klädföretag har valt att implementera it i sin organisation men dessa strategier skiljer sig åt.  Det är viktigt att strategierna inte skadar företagets varumärke och att valet av it-strategi stödjer de huvudsakliga företagsstrategierna.  Undersökningen utfördes med hjälp av intervjuer med företag, analyser av hemsidor, enkätundersökningar och djupintervjuer med kunder. Svaren från dessa har sedan analyserats utifrån ett transaktionsmarknadsföringsperspektiv.  Data tydde på att styrka i varumärket är att ta hänsyn till vid val av it-strategi, gapet mellan identitet och image skall alltså inte vara stort. Det är därför viktigt att företagen har en klar och tydlig positionering som har förmedlats till kunderna. Är varumärket av exklusiv karaktär tenderade involveringsgraden hos respondenterna att vara högt, det visade sig att själva köpen i lyxbutiker är upplevelser som gärna betalas för. Dessa upplevelser är något som inte kan skapas i en e-butik. Därför bör man avstå från att komplettera med en e-butik när den traditionella strategin är att positionera varumärket som exklusivt. Är varumärket av lågpriskaraktär tenderade respondenterna att vara låginvolverade. Dessa kunder känner en lägre risk i sitt köp och därför kan en e-butik som komplement vara att föredra, då den traditionella strategin är att positionera varumärket som lågpris där ökad volym är önskvärt.

På sociala medier publiceras idag ett flertal olika typer av innehåll, vilket skapar olika känslor hos mottagaren och påverkar mottagarens handlingar. Detta kan visa sig genom kundengagemang i form av likes eller kommentarer vilket idag har visat sig ha en effekt på exempelvis kundnöjdhet och förtroende samt ger förståelse för hur konsumenter interagerar med produkter och varumärken. Ett negativt engagemang kan bidra till en negativ uppfattning av företaget hos konsumenter. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap och förståelse för vilken typ av innehåll på Instagram som kan ge svenska klädföretag ett högt och positivt kundengagemang. Metoderna som har använts är netnografi och en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka inlägg som publicerats under 4 veckor från 10 olika svenska klädföretag. Dessa samlades in och delades upp efter motiv, bild eller video samt informativ eller känslomässig text där likes och kommentarer studerades. Slutsatsen visar att informativt innehåll ger högst kundengagemang i form av likes och kommentarer för svenska klädföretag på Instagram. För högt antal kommentarer rekommenderas videoinnehåll tillsammans med informativ text medans bild med person/er eller bild med annat motiv än det som företaget säljer, båda tillsammans med en informativ text, ger högt engagemang i form av likes.

Miljö och hållbarhet är något som kommit att uppmärksammas allt mer sedan startskottet på 70-talet i samband med ökat fokus från regeringshåll och grundande av miljöorganisationer. I takt med konsumenters ökade medvetenhet har kraven höjts på svenska klädföretag och deras arbete med hållbar utveckling och hållbara produkter. Problematiken ligger i att svenska klädföretag utför sitt arbete på olika sätt och därav finns olika tolkningar av hur en hållbar produkt är framställd och vad denna ska innehålla. Det är även svårt för kunder att få ett grepp av en hållbar produkt, då de inte finns någon konkret definition.Den övergripande problemformuleringen i arbetet har berört hur olika svenska klädföretag och miljöorganisationer definierar en hållbar produkt. I uppsatsen presenteras olika definitioner av hållbar utveckling och den lagstiftning som ligger till grund för de produkter som produceras och säljs på den svenska marknaden. Uppsatsen innehåller en undersökning ur kvalitativ karaktär. I undersökningen har fyra svenska klädföretag och två miljöorganisationer intervjuats angående deras syn och arbete inom hållbar utveckling. Vi har ur analysen kommit fram till att företagen arbetar med hållbara produkter på olika sätt, med hänsyn till vilka förutsättningar företaget har. Vidare delar varken företagen eller miljöorganisationer en gemensam definition, utifrån vilket ger oss en slutsats är att det i dagsläget saknas en allmängiltig definition.Environment and sustainability have been very much focused since beginning of 1970´s in connection with increased focus from the governments and the founding of environmental organizations. As a result of the increased consumer awareness the requirements on Swedish clothing companies and their work with sustainability and sustainable products have increase as well. The problem is that the Swedish clothing companies perform their work in different ways and therefore have various interpretations of how a sustainable product is produced and what it should contain, which further on makes it difficult for the consumer to make purchases of these productsOverall has the formulation of the problems affected how Swedish clothing companies and environmental organizations define a sustainable product. The essay presents different interpretations of sustainable development and the regulations that are under laying the products that are produced and sold on the Swedish market. The essay contains a survey that has a qualitative character. In the survey four Swedish clothing companies and two environmental organizations have been interviewed regarding their views and work with sustainable development.We have from the analysis concluded that the companies are working with sustainable products in different ways, much depending on what conditions the company has. Furthermore neither the companies nor the environmental organizations have a common interpretation, from which a conclusion is drawn that today there is no general definition to be found. / Program: Butikschefsutbildningen

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv. Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.

Konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) och varför företag väljer att arbeta med det debatteras av många, inom akademin såväl som utanför. Dock finns det en oenighet i vad som inkluderas i ett företags arbete med CSR. Denna studie hävdar att nuvarande teorier som används är oförmögna att förklara den komplexa omgivning som företag verkar inom och därmed inte lyckas ge ett bra svar på denna studies syfte, om hur CSR är konstruerat. Studien nyttjar teorin om institutionell logik som verktyg för att kunna utforska företags arbete med CSR i en komplex omgivning och diskursteori för att åskådliggöra innebörden av CSR och dess konstruktion. Trots mycket forskning inom institutionella logiker, skiljer sig denna studie genom sin användning av CSR-rapporter, insamlade från företag i den uppmärksammade klädbranschen, som källor till data.Studien konstaterar att ett klädföretags arbete med CSR utgår från flera parallella, ofta motstridiga, institutionella logiker som formas genom en komplex omgivnings många olika påtryckningar. Studiens resultat beskriver dessutom ett CSR som inkluderar en moralisk ställning där företagen utför filantropiska handlingar, bortom behovet för deras egen verksamhet. Härigenom illustreras en diskursiv konstruktion av CSR som är lika komplex som den omgivningen där företagen verkar, med flera parallella logiker som influerar. Genom svarandet av syftet, gör studien två bidrag till teorin om institutionell logik. I identifieringen av institutionella logiker blir en helt ny institutionell ordning bekräftad. Slutligen, i användningen av CSR-rapporter för analys, uppvisar studien även hur organisationers egna texter kan användas för att identifiera institutionella logiker.Två implikationer kan göras, där den första rör den makt som företagets olika intressenter har i att influera vad CSR innebär och på så sätt också driva påverkan, som betydande komponenter av en omgivning som företagen visar stor följsamhet till. Den andra implikationen berör nödvändigheten i företags beaktande av en CSR-diskurs som inkluderar en moralisk dimension, med ett åtagande som går bortom intresset för den egna verksamheten. / The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) and why companies choose to engage in such task is debated by many, both within the academy as well as outside it. There is however a disagreement in what is included in a company’s engagement in CSR activities. This study argues that current theories in use, are unable to explain the complex environment in which companies operate and therefore incapable of providing good answers to this study’s purpose, concerning how CSR is constructed. This study draws on the theory of institutional logics as a tool in exploring a company’s engagement in CSR in a complex environment and discourse theory in visualizing the meaning of CSR as well as its construction. Despite a great amount of research in institutional logics, this study departs from previous research in its exclusive use of CSR-reports, gathered from companies in the remarkable apparel industry, as sources of data.This study concludes that an apparel company´s engagement in CSR activities emanates from several, often contradictive, institutional logics that take form through numerous different pressures in the environment. The result of the study calls for a CSR that includes a moral stance where the companies perform philanthropic deeds, beyond the needs of their own business. Hereby, the study displays a discursive construction of CSR that is equally complex as the environments in which the companies operate, with numerous different yet parallel logics influencing. In answering the purpose, the study makes two contributions to the theory of institutional logics. In identifying the institutional logics, an entirely new institutional order is acknowledged. Lastly, in using CSR-reports in the analysis, this study shows how texts of organisation´s own making can be used in identifying institutional logics.Two implications can be made, the first being the power that different stakeholder of the company has in influencing the meaning of CSR and how they themselves are part of the process. Thus being able to drive change, as important components in an environment to which companies show great compliance. The second implication concerns the necessity in company’s consideration to a discourse of CSR that includes a moral dimension, comprising a commitment that goes beyond a vested interest for the business.

Denna studie undersöker digital-marknadsförings inverkan i skapandet av konsumentbaserat varumärkeskapital (KBVK) hos klädföretag. I synnerhet fokuserar studien på att undersöka hur konsumenters attityder till reklam, dess frekvens och grad av personalisering påverkar KBVK och dess dimensioner. Studien prövar även hur konsumenters attityd till att motta reklam via SMS, E-mail och internet påverkar dimensionerna. Baserat på en enkätundersökning på 99 konsumenter, som samtliga var Uppsalastudenter, visade studien att konsumenters attityder till reklam har en stark påverkan på varumärkeskapitalets dimensioner. Slutsatserna var således att konsumenters attityder till reklam liksom frekvent och personaliserad reklam bidrog till att stärka KBVK. Vidare visade resultatet att användning av E-mail som reklamkanal bidrog till att positivt öka varumärkeskapitalets dimensioner, och därmed i förlängningen varumärkeskapital. Ingen slutsats kunde dras om huruvida SMS och internet som reklamkanal kan bidra till att öka varumärkeskapitalet. Studien ger implikationer för hur företag kan optimera byggandet av varumärkeskapital och generera ett ökat värde för konsument och företag genom att ta hänsyn till de marknadsföringsåtgärder som påverkar varumärkeskapitalets dimensioner.

Allt fler konsumenter väljer att göra ekologiska val, detta på grund av en ökad medvetenhet samt ett intresse för miljön. Bomull är en av de fibrer som används mest i kläder, trots detta så är bomullsproduktionen väldigt påfrestande för miljön. Mycket giftiga kemikalier, konstgödsel samt stora mängder vatten används vid dessa odlingar. Då bomullsodlingar är så pass resurskrävande måste alla klädföretag visa sitt engagemang i denna fråga. Detta kan göras på olika sätt, att välja ekologisk bomull framför konventionell bomull är då ett steg i riktning då den ekologiska bomullen är helt befriad från kemikalier och andra farliga medel.Syftet är att denna rapport ska verka som ett underlag för klädföretag som i dagsläget inte använder sig av ekologisk bomull. Utifrån denna problembakgrund samt syfte har en problemformulering gjorts. Huvudfrågan lyder Hur kan klädföretag gå till väga när de vill börja använda sig av ekologisk bomull? och följs av två delfrågor: På vilka sätt kan användning av ekologisk bomull främja ett klädföretags varumärke? och Hur viktigt är det för konsumenter att kläder innehåller ekologisk bomull? Vissa avgränsningar har gjorts. Med ekologisk bomull menas själva fibern, rapporten kommer ej att behandla de förädlingsprocesser som följer. Begrepp som hållbarhet, sociala samt miljöaspekter kommer att beröras då de är förknippade med ekologisk bomull. Även några textila organisationer kommer att nämnas, utan ytterligare fördjupning.Anledningen till varför denna rapport handlar om ekologisk bomull är för att det är välkänt bland konsumenter. Det är också ett material som många klädföretag börjar med när de vill använda mer hållbara material. Det finns andra hållbara alternativ som också används, men ekologisk bomull är som sagt det som flest känner till.Rapporten är skriven utifrån den vetenskapliga huvudinriktningen hermeneutik, med ett abduktivt angreppssätt. Primärdata har samlats in via personliga samt mailintervjuer, även genom enkäter som skickats ut till konsumenter. Dessa har bidragit till både kvalitativ och kvantitativ data. Sekundärdata har insamlats i form av litteratur, rapporter och elektroniska källor.Den teoretiska referensramen behandlar ämnesområdena bomull och textila organisationer, marknadsföring samt medveten konsumtion. Dessa ämnen har valts för att få ett så brett underlag som möjligt. Till empirin har två undersökningar gjorts, först har intervjuer genomförts med fyra svenska klädföretag. Synonymt för alla är att de arbetar med certifierade leverantörer, sedan skiljer sig utbredningen av ekologisk bomull åt samt hur mycket de arbetar med miljöfrågor. Dessutom har en konsumentundersökning gjorts, här konstaterades bland annat att konsumenter är villiga att betala något mer för ett ekologiskt bomullsplagg samt att många tror att de kan påverka klädföretagens val inom användning av ekologisk bomull.De viktigaste slutsatser som framkommit är att klädföretag bör samarbeta med certifierade leverantörer när de vill börja använda sig av ekologisk bomull, samt att det är viktigt att segmentera sin målgrupp för att nå ut till rätt kund.More and more consumers choose to make organic choices; this is because there is a greater awareness and more concern for the environment amongst consumers. Cotton is one of the most used fibers in clothing, even though the cotton production is very stressful for the environment. Toxic chemicals, fertilizers and big amounts of water are used during the cultivation. As the cotton crop is extremely resource intensive all clothing companies must demonstrate their commitment to this issue. This can be done in multiple ways. To choose organic cotton instead of conventional cotton is a better way as the organic cotton is free from toxic chemicals and fertilizers.The purpose of this thesis is to provide information and guidance for clothing companies who do not currently use organic cotton. Based on the problem background and the purpose of the thesis, research questions have been made. The main question is How can clothing companies proceed when they want to begin to use organic cotton? and this is followed by two questions: How can the use of organic cotton promote a clothing company’s brand? and How important is it for consumers that clothes contains organic cotton? A few boundaries have been created. Organic cotton means just the fiber itself; the thesis will not process the processing system of the fiber. Concepts like sustainability, social and environmental aspects will be affected as they are associated with organic cotton. Some textile organizations will also be mentioned, without further investigation.The reason why this thesis is about organic cotton is that it is well known amongst consumers. It is also a material that many clothing companies start with when they want to use more sustainable materials. There are other sustainable alternatives which are also used, but organic cotton is however a material that many consumers know.The thesis is written from the scientific area of hermeneutics, with an abductive approach. Primary data has been collected through personal and email interviews, including through questionnaires sent out to consumers. These have contributed to both qualitative and quantitative data. Secondary data was obtained in the form of literature, reports and electronic sources.The theoretical framework deals with the subjects cotton and textile associations, marketing, and conscious consumption. These subjects have been chosen to get as wide a foundation as possible. For empirical data, two studies have been done. Interviews were conducted with four Swedish clothing companies. One thing that all clothing companies has in common is that they work with certified suppliers, then the amount of organic cotton used differs between the clothing companies and also their commitment to environmental questions. A consumer survey has also been done. The result showed that consumers are willing to pay slightly more for organic cotton products, and that many consumers believe they can affect clothing companies work with organic cotton.The final conclusion is that clothing companies should cooperate with certified suppliers when they want to work with organic cotton. It is also important to segment the appropriate target group, to reach out to the right customer. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

<p>Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet. I vår uppsats har vi därför med utgångspunkt ifrån såväl IASB, FAR/SRS och FEE definierat vilka kriterier som rimligen bör ingå i dessa egenskaper. Egenskaperna har även anpassats till att kunna tillämpas på den svenska klädbranschen.</p><p>Studien utfördes genom att vi först undersökte företagens miljöredovisningar varpå dessa analyserades utifrån det vi avser med de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Vidare har vi genomfört intervjuer med de respektive företagens miljöansvarige för att slutligen göra en avstämning mellan miljöredovisningarna, vår analys och det företagen själva har uttalat sig om.</p><p>I undersökningen har vi kommit fram till att ingen av företagens miljöredovisningar kan anses ha god kvalitet då samtliga uppvisar brister i någon av de kvalitativa egenskaperna som vi har utgått ifrån. Begripligheten i de tre miljöredovisningarna kan sägas vara god medan det förekommer bristfälligheter i fråga om relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet.</p> / <p>This dissertation examines three Swedish clothing manufacturer’s  environmental accountancy statements and how these satisfy the qualitative properties: intelligibility, relevance, reliability and comparability. These qualitative properties should, according to the International Accounting Standards Board’s (IASB) framework, be satisfied in the companies’ published financial reports. The three clothing companies we chose to investigate have made public their voluntary environmental accountancy statements. There is currently no law stating how voluntary environmental accountancy statements are to be presented, though there are some recommendations. We consider that IASB’s four qualitative properties can be applied to voluntary environmental accountancy in order to guarantee a certain level of quality. We have therefore in this dissertation defined which criteria should be included in these properties on the basis of IASB, FAR/SRS and FEE. These properties have been modified to enable application within the Swedish clothing industry.</p><p>The study commenced with an investigation of the companies’ environmental accountancy statements. These were then analysed on the basis of what we consider to be the qualitative properties intelligibility, relevance, reliability and comparability. We furthermore conducted interviews with the environmental officer of each company; and finally compared the different environmental accountancy statements, our analyses and information obtained directly from each company.</p><p>In our study we concluded that none of the companies had environmental accountancy statements of good quality, as all had shortfalls in the qualitative properties which our study was based upon. Intelligibility in the three environmental accountancy statements can be described as good; however there were insufficiencies in the case of relevance, reliability and comparability.</p>