Byggnadsdelar av hållbara material är viktigt för att uppnå de miljömål som satts upp för Agenda 2030 samt för att skapa ett mer hållbart samhälle. För att bidra till detta analyserades och jämfördes olika uppbyggnader av bjälklag och innerväggar tillverkade av trä. Byggnadsdelarna ska uppnå de tekniska kraven som ställs och hur de olika skiljer sig i kostnad och CO2e-utsläpp vid olika spännvidder och laster. Bjälklagen och innerväggarnas olika materialskikt kontrollerades för att undersöka vilket skikt som bidrar med det högsta utsläppet, för att göra det möjligt att utveckla materialet i framtiden. En jämförelse utfördes för bjälklagen tillverkade av korslamminerat trä och betonghåldäckets kostnad och undersöka om användningen av träbjälklaget blir mer lönsamt.  Arbetet utgick ifrån fyra alternativa typer av bjälklag och två typer av bärande innerväggar till en skolbyggnad som Sweco ansåg intressanta att utvärdera. Utformningen på dessa bjälklag och väggar bestämdes i detalj genom val av materialskikt för att uppfylla de tekniska kraven och dimensionering av de bärande delarna i konstruktionerna. För bjälklagen dimensionerades stommen utifrån spännvidder mellan 4–12 meter och väggarna dimensionerades utifrån antagandet att skolbyggnaden bestod av fyra våningsplan. Efter att detaljutformningen bestämts beräknades materialvolymerna som sedan låg till grund för kostnadsberäkning och klimatpåverkan. Det fyra bjälklagstyperna var baserade på KL-trä, limträ, lättbalk och betonghåldäck som bärande konstruktion för skolbyggnaden medan de två väggtyperna konstruerades av KL-trä och reglar. Resultatet bidrar till att undersöka vilken stomme som är mest effektiv utifrån ett kostnads och klimatperspektiv samt ge ökad kunskap om trästommars egenskaper. Jämförelsen visar att bjälklagen tillverkade i trä är mer gynnsamt ur ett klimatperspektiv för alla träbjälklag medan kostnaden varierar beroende på vilket träbjälklag som kontrollerades. Genom att undersöka kostnaden utifrån ett framtidsperspektiv kan trästommar vara mer lönsamt. För bjälklagen var limträbalken fördelaktigast för kostnaden för alla spännvidder. KL-trät var dock mest gynnsam utifrån utsläppet för spännvidderna 4–8 meter medan lättbalken hade det högsta utsläppet. För innerväggarna var kostnaden högst för KL-trät men hade det lägsta utsläppet upp till tre våningar därefter hade regelstommen ett lägre utsläpp.  De slutsatser som kan dras utifrån arbetet är att trästommar är mer lönsamt ur ett hållbarhetsperspektiv dock har trä en relativt hög kostnad i dagsläget. Limträbjälklaget och regelväggen har en relativ låg kostnad i jämförelse med de andra och ett lågt utsläpp som skulle kunna användas för att bidra till de uppsatta klimatmålen. En minskad kostnad av trä skulle göra att respektive träbjälklag är mer lönsamma utifrån både kostnaden och klimatet i jämförelse med betong.

Den biologiska mångfalden är tillsammans medklimatförändringar en av de mest avgörande frågorna för attstabilisera våra samhällen. Då takmaterial inverkar direkt påomgivningens temperatur, dagvattenhantering, luftkvalitet,biodiversitet och klimatpåverkan undersöks i detta examensarbetetegel-, plåt- och gröna tak ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv.Studien berör endast takets ytskikt, och avgränsades frånunderliggande takkonstruktion. Grunden för empiriinsamlingenutgjordes av en enkätundersökning som syftade till att genererakunskap från olika taktillverkare ur ett branschperspektiv.Resultaten jämfördes sedan med tidigare forskning. Undersökningav de olika takmaterialens klimatpåverkan avgränsades tillundersökning av utsläpp av CO2e i skede A1-A3 och datainhämtades via Boverkets klimatdatabas, samt viaproduktspecifika EPD:er eller värden som tillhandahölls viaenkätundersökningen. Resultaten utifrån studien visar attproduktion av tegeltak utgör lägst klimatavtryck, gröna tak utgörnågot högre klimatavtryck, medan plåttak utgör högstklimatavtryck. Det visas även att gröna tak bidrar till biologiskmångfald, men i olika omfattning beroende på dess utformning.Sammanfattningsvis anses det mest lämpade takmaterialet för enekologiskt hållbar framtid vara beroende på vad intentionen är. Vidbehov av förbättrad dagvattenhantering, svalare städer, ökadverkningsgrad hos solceller eller främjandet av biologisk mångfaldanses gröna tak vara det mest fördelaktiga. Vid behov av minskadklimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp och tålighet gentemotdet nordiska klimatet anses tegeltak vara det mest fördelaktiga / Biodiversity, along with climate change, is one of the most crucialissues for stabilizing our societies. As roofing materials have adirect impact on the surrounding temperature, stormwatermanagement, air quality, biodiversity, and climate change, thisthesis investigates clay tile, steel, and green roofs from anecological sustainability perspective. The study concerns thesurface layer of the roof and was delimited from the underlyingroof structure. The foundation for data collection consisted of asurvey aimed at generating knowledge from various roofingmanufacturers through an industry perspective. The results werethen compared to previous research. The assessment of climateimpact of different roofing materials was limited to theinvestigation of CO2e emissions in stages A1-A3, and data wascollected from Boverket’s climate database, as well as fromproduct-specific EPDs or values provided through a survey. Theresults from the study show that the production of clay tile roofshas the lowest climate impact, green roofs have a slightly higherclimate impact, while steel roofs have the highest climate impact.It is also shown that green roofs contribute to biodiversity, but tovarying degrees depending on their composition. In summary, themost suitable roofing material for an ecologically sustainablefuture depends on the purpose of the roof. For improvedstormwater management, cooler cities, increased efficiency ofsolar panels, or the promotion of biodiversity, green roofs areconsidered the most advantageous. For reduced climate impact interms of carbon dioxide emissions and resilience to the Nordicclimate, clay tile roofs are considered the most advantageousalternative. / <p>2023-07-02</p>

Tallbacksgårdens ekonomiska förening avser att bygga ett seniorboende på Tallbacken utanför Kalix. På Tallbacken finns ett äldre norrbottenshus som benämns som Vita Huset och föreningen avser att renovera och anpassa Vita Huset till att bli ett seniorboende. Ytterligare ett äldre norrbottenshus som finns i närheten till Tallbacken och benämns som Sandbergshuset är tänkt att flyttas till Tallbacken och väl där renoveras samt anpassas för att även det bli ett seniorboende. Syftet med detta examensarbete har således varit att dimensionera seniorboendet utifrån ett energiperspektiv för att säkerställa att de krav som finns för en byggnad samt ett seniorboende uppfylls. Syftet ska uppnås genom att implementera energieffektiva och klimatsmarta åtgärder i en digital modell av byggnaderna. Seniorboendets värmesystem i form av bergvärme samt solvärme ska dimensioneras. Det termiska klimatet i lägenheterna i respektive byggnad ska undersökas. Potentiell elproduktion från solpaneler ska kartläggas. Därefter ska en tekno-ekonomisk analys av de implementerade åtgärderna genomföras, med en tillhörande känslighetsanalys för elpriset samt att en analys av byggnadernas klimatpåverkan ska genomföras. Efter genomförda simuleringar i IDA ICE, som är ett simuleringsprogram för skapande och simulering av digitala modeller av byggnader, kunde byggnadernas värmebehov med självdragsventilation konstateras vara 23 800 kWh för Vita Huset och 17 600 kWh för Sandbergshuset. Golvvärmesystemet i Vita Huset skulle då använda 5600 kWh el och golvvärmesystemet i Sandbergshuset skulle använda 4400 kWh el under ett år. Båda byggnaderna kunde konstateras uppnå kraven från Boverket gällande byggnadernas primärenergital, genomsnittlig värmegenomgångskoeffcient samt installerad eleffekt, både innan och efter investering. Efter implementering av FTX-ventilation samt bergvärmesystem minskades båda byggnadernas värmebehov samt elanvändning. Vita Husets värmebehov respektive elanvändning minskades till 12 600 kWh värme respektive 2800 kWh el. Sandbergshuset värmebehov respektive elanvändning minskades till 7600 kWh värme respektive 2700 kWh el. Från genomförda simuleringar i Polysun, som är ett simuleringsprogram för genomförande av teoretiska beräkningar kopplat till olika energisystem, kunde det konstateras att nio solpaneler behövde installeras på respektive byggnads tak för att täcka respektive byggnads elanvändning, efter installation av FTX-ventilation samt bergvärmesystem. Efter genomförda simuleringar i EED, som är ett simuleringsprogram för att beräkna bergvärmesystems totaldjup, kunde det konstateras att bergvärmesystemet skulle behöva ett totaldjup på 234 m för att täcka båda byggnadernas värmebehov med FTX-ventilation. Tillräckligt med värme kunde inte erhållas från åtta solfångare för att minska bergvärmesystemets totaldjup nämnvärt eftersom nästintill ingen värme kunde erhållas under vintermånaderna då byggnadernas värmebehov är som störst. Den tekno-ekonomiska analysen visade att investeringens återbetalningstid varierade mellan 139 och 46 år, beroende på om elpriset minskade respektive ökade med 50% jämfört med erhållet elpris för respektive månad. Att återbetalningstiden var relativt lång oavsett elpris indikerar att investeringen är mindre ekonomiskt fördelaktig. Analysen för byggnadernas klimatpåverkan visade att totalt sett har Vita Huset lägre klimatpåverkan efter 13 år och Sandbergshuset efter 17 år, efter investering i sammanlagt 18 solpaneler, FTX-ventilation samt bergvärmesystem. Detta medför att de investerade åtgärderna behöver ha en livslängd på minst 17 år för att investeringen ska kunna anses vara fördelaktig ur ett klimatperspektiv. Av de investerade komponenterna kan bergvärmepumpar anses ha kortast livslängd, som brukar anses vara minst 15 år. Att genomföra investeringen trots att den är mindre ekonomisk fördelaktig skulle då kunna motiveras med att investeringen är mer fördelaktig ur ett klimatperspektiv. Från resultatet som presenteras rekommenderas föreningen att investera i ett bergvärmesystem, FTX-ventilation samt solpaneler trots att den tekno-ekonomiska analysen indikerar att investeringen skulle kunna anses vara mindre fördelaktig. / Tallbacksgårdens’s economic association intends to build a senior citizens’ home at Tallbacken, outside Kalix. On Tallbacken there is a old Norrbotten house known as Vita Huset and the association intends to renovate and adapt Vita Huset to become a senior citizens’ home. Another old Norrbotten house located in the vicinity of Tallbacken and is referred to as Sandbergshuset is inteded to be moved to Tallbacken and once there renovated and adapted to also become a senior citizens’ home. The purpose of this thesis has been to design the senior citizens’ home from an energy perspective to ensure that the requirements for a building and a senior citizens’ home are met. The purpose will be achieved by implementing energy-efficient and climate-smart measures in a digital model of the buildings. The senior housing’s heating system in the form of geothermal heating and solar heating will be determined from the digital model. The indoor thermal environment in the apartments in each building will be investigated. Potential electricity production from solar panels will be mapped. Finally, a techno-economic analysis of the implemented measures will be carried out, with an associated sensitivity analysis for the price of electricity and an analysis of the climate impact of the buildings. After completing simulations in IDA ICE, which is a simulation program for creating and simulating digital models of buildings, the heat demand of the buildings with self-draught ventilation was found to be 23 800 kWh for Vita Huset and 17 600 kWh for Sandbergshuset. The floor-heating system in Vita Huset would use 5600 kWh electricity and the floor-heating system in Sandbergshuset would use 4400 kWh electricity annualy. Both buildings were found to meet the requirements from Boverket regarding the buildings’ primary energy, average heat transfer coefficient and installed electric power, both before and after investment. After implementation of FTX ventilation and geothermal heating systems, both buildings’ heat demand and electricity consumption were reduced. Vita Husets heat and electricity consumption were reduced to 12 600 kWh heat and 2800 kWh electricity respectively. Sandbergshusets heat demand and electricity consumption were reduced to 7600 kWh heat and 2700 kWh electricity respectively. From simulations made in Polysun, which is a simulation program for carrying out theoretical calculations linked to various energy systems, it was found that nine solar panels needed to be installed on the roof of each building in order to cover each building’s electricity consumption, after installing FTX-ventilation and geothermal heating systems. After carrying out simulations in EED, which is a simulation program for calculating the total depth of geothermal systems, it was found that the geothermal heating system would need a total depth of 234 m to cover the heat demand of both buildings with FTX ventilation. Sufficient heat could not be obtained from eight solar collectors to significantly reduce the total depth of the geothermal heating system, since almost no heat could be obtained during the winter months when the heat demand of the buildings is the highest. The techno-economic analysis showed that the payback time of the investment varied between 139 and 46 years, depending on whether the electricity price decreased or increased by 50%, compared to the electricity price given for each month. The fact that the payback time was relatively long regardless of electricity price indicates that the investment is less economically advantageous. The analysis of the climate impact of the buildings showed that Vita Huset has a total lower climate impact after 13 years and Sandbergshuset after 17 years, after investment in a total of 18 solar panels, FTX-ventilation and geothermal heating systems. This means that the investments need to have a lifetime of at least 17 years to be considered beneficial from a climate perspective. Of the invested components are ground source heat pumps considered to have the shortest lifetime, which is usually considered to be at least 15 years. Carrying out the investment despite the fact that it is less economically advantageous could then be justified by the fact that the investment is more beneficial from a climate perspective. From the results presented, the association is recommended to invest in a geothermal system, FTX-ventilationb and solar panels even though that the techno-economic analysis indicates that the investment could be considered less advantageous.

Examensarbetet handlar om att jämföra två olika taktyper med hänsyn till ekonomi, U-värde, energi och miljöpåverkan. Taken skall belastas med samma karaktäristiska snölast. Taktyperna som jämförs är två parallelltak med vinklarna 3,6° och 10°, taktypen uteluftsventilerat sadeltak med vinkeln 27°. Syftet är att öka kunskapen hos konsumenter, arkitekter och konstruktörer för att enklare skräddarsy kundernas önskemål, där målet är att jämföra olika taktyper med olika lutningar med avseende på ekonomi, U-värde, energi och miljöpåverkan, när taken belastas med samma karaktäristiska snölast.   För att få fram ett resultat gjordes olika typer av beräkningar, så som konstruktions-, byggfysik-, energi-, klimat- och kostnadsberäkningar. Det gjordes även beräkningar på vilken mängd isolering som behövs för att U-värdet ska bli 75 % av BBR-kravet. Fuktkontroll gjordes efteråt, för att kontrollera om taken klarade av BBR-kravet gällande relativ fuktighet i konstruktionerna. Resultatet visade sig att parallelltaket med lutningen 3,6° gav bäst resultat gällande kostnader, koldioxidutsläpp och energi. Samma tak gav även bäst resultat gällande kostnad för uppförande inklusive material. Slutsatserna av det här examensarbetet visade att taktäckningen och längden på köldbryggor spelar stor roll ur det ekonomiska och klimatmässiga perspektivet.

Arbetets mål var att jämföra tåg och flyg som färdsätt för tjänsteresor inom Europa.Detta genom att jämföra farkosternas restider, koldioxidutsläpp och biljettkostnader.Syftet var att presentera en metod för att jämföra resor som företag eller organisationerskulle kunna använda vid beslut av färdmedel. Arbetet innehåller först en litteraturstudieav tidigare forskning och sedan en analys av fem olika europeiska tjänsteresmål. Femresmål undersöktes: Oslo, Köpenhamn, Berlin, London och Bordeaux. För varje resmålundersöktes tågets respektive flygets koldioxidutsläpp, restidskostnad och biljettkostnad.Sedan infördes en optimeringsalgoritm för att väga samman dessa parametrar som enkostnad TI (Travel Impact Cost). Resultatet var att tåget hade lägst kostnad TI för fyra utav fem resor och därmed utifrånoptimeringsalgoritmen borde väljas. Endast till London hade flyget lägre kostnad TI.Flygets koldioxidutsläpp för resor utanför Skandinavien var mellan 5,3-10,3 gånger högrerespektive tågresa. Flygresor inom Skandinavien hade koldioxidutsläpp som var 71-140gånger högre än tåget. Restiden var längre för tåget för samtliga resor men skillnadenvar liten för resor inom Skandinavien. Slutsatsen var att det finns goda möjligheter för företag och organisationer att väljatåg för tjänsteresor inom Skandinavien. Detta då skillnaden i koldioxidutsläpp varbetydande medan skillnaden i restid var förhållandevis liten. För tjänsteresor utanförSkandinavien bör även faktorer som inte undersökts i denna rapport inkluderas vid beslutav färdmedel.

Detta examensarbete utformar rekommendationer för återbruk vid lokalanpassningar ur ett fastighetsägarperspektiv. Befintlig forskning har huvudsakligen fokuserat på övergripande drivkrafter och hinder för att påbörja återbruksarbete, utan att beakta hur detta arbete ska fortskrida och etableras i fastighetsägares affärsstrukturer. Därmed initieras detta examensarbete, genom att jämföra fastighetsbranschens övergripande uppfattning om återbruk, tillsammans med en djupgående undersökning av ett enskilt fall och dess ingående aktörers inställning. Genom att utgå från de unika förutsättningarna i det enskilda fallet och den generella uppfattningen hos återbruksaktörer presenteras rekommendationer för hur fastighetsägare bör navigera mellan de hinder och möjligheter som finns kopplade till återbruk. Examensarbetet baseras på litteraturstudie, intervjustudie och klimatberäkningar, vilka utforskar återbruk på en generell nivå och specifikt inom fastighetsbranschen. Intervjustudien involverar både aktörer inom branschen i stort samt specifika aktörer inom det enskilda fallet. Resultaten visar på tydliga strukturella utmaningar och brist på incitament för återbruk. Samtidigt identifieras en betydande potential för fastighetsägare att driva förändringen mot en mer cirkulär ekonomi. Analysen visar att det är av största vikt att utvärdera beslut inom lokalanpassningsprojekt med långsiktighet och systemperspektiv i fokus. Återbruk bör därmed ses som ett av många verktyg att uppnå mer hållbara lokaler inom fastighetsbranschen, i stället för en lösning som alltid ska appliceras oavsett förutsättningar. Trots att återbruk kräver gemensamma insatser från hela värdekedjan, spelar fastighetsägare en avgörande roll i att driva denna utveckling framåt. Vidare är det viktigt att värdera klimatmässiga, ekonomiska, tekniska och estetiska parametrar noggrant vid beslutsfattande. Enligt klimatberäkningarna är komfortmodul, installationsgolv och innertak de komponenter med störst klimatbesparingspotential i det enskilda fallet.  För att övervinna de strukturella hindren inom branschen och möjliggöra för fastighetsägare att sätta tonen och skapa incitament för återbruk, föreslås flera rekommendationer. Fastighetsägares centrala roll i värdekedjan ger dem en unik position och möjlighet att ställa krav på övriga aktörer inom branschen. Detta inkluderar att införa nya prismodeller som belönar återbruk, utveckla standardiserade lösningar för lokalanpassningsprojekt i syfte att underlätta framtida återbruksprojekt och ta ansvar för garantier för återanvända produkter. Dessa åtgärder leder till både ekonomiska och miljömässiga fördelar för fastighetsägare samtidigt som de driver på branschens engagemang för återbruk. Slutligen är det fördelaktigt att hantera återbruksprojekt i etapper för att hantera den låga mognadsnivån på marknaden. Genom att ta dessa steg kan fastighetsägare spela en avgörande roll i att främja cirkulär ekonomi inom fastighetsbranschen och uppmuntra andra aktörer att följa deras exempel. / This thesis presents recommendations for the reuse of premises, with a specific emphasis on the perspective of property owners. The study involves a comparative analysis between the broader industry perspective on reuse and a singular case study, including the attitudes of its stakeholders. Based on the unique conditions of the individual case and the general perception of involved actors, recommendations are presented on how property owners should navigate between the obstacles and opportunities associated with reuse. The recommendations are customized to address the specific circumstances of the individual case while aligning with the prevailing industry sentiment.  The thesis is based on a literature review, an interview study and climate calculations, which explore reuse both on a general level and specifically in the real estate sector. The interview study engages actors from the broader industry as well as specific actors within the studied case. Findings reveal significant structural challenges and a notable absence of incentives for embracing reuse practices. Concurrently, the research underscores a significant opportunity for property owners to drive the transition towards a more circular economy. The primary finding emphasizes the importance of evaluating reuse decisions from a long-term and systemic approach. Reuse should thus be seen as one of many tools to achieve more sustainable premises in the real estate sector, rather than a solution that should always be applied regardless of conditions. While collaboration across the entire value chain is essential for successful reuse initiatives, property owners are uniquely positioned to drive this transformative agenda forward. Furthermore, decisions must be informed by considerations spanning climatic impact, economic viability, technical feasibility, and aesthetic outcomes. Notably, climate calculations for the individual case highlight that components such as the comfort module, installation floor, and ceiling offer the highest potential for climate impact reduction through reuse strategies. To overcome the structural barriers in the industry and empower building owners to lead the charge in promoting reuse, several strategic recommendations are proposed. Given their influential position in the value chain, property owners can wield their leverage to impose demands on other actors within the sector. This includes introducing innovative pricing models that incentivize reuse, developing standardized reuse solutions to facilitate future reuse projects, and taking responsibility for warranties on reused products. These measures not only deliver economic and environmental advantages to property owners but also foster broader industry commitment to reuse practices.

Hållbar utveckling handlar om hur ekonomisk, social och ekologisk utveckling behöver samspela för att föra vidare vår planet i gott skick till kommande generationer. Regeringen ger direktiv om att samhällsplaneringen skall ske så att en god livsmiljö och en långsiktig hushållning med energi och resurser främjas samt underlätta för byggande och ekonomisk utveckling. Därför är det viktigt för bygg- och teknikkonsultföretag att aktualisera sig och komma med nya lösningar som både är kostnadseffektiva och energisparande för kund och entreprenör. Denna rapports syfte är att undersöka hur två olika typer av ventilationssystem påverkar investeringskostnad, energianvändning, växthusgasutsläpp och uthyrningsbarheten av kontorsyta samt hur denna analys kan bidra till ett mer hållbart byggande. Ventilationssystemen som undersöks är ett med variabelt luftflöde (VAV) och ett med konstant luftflöde (CAV). Analysen utförs genom att undersöka kompletta kostnadskalkyler, energiberäkningar och systemhandlingar med rambeskrivning som tillhandahålls av Bengt Dahlgren AB för två byggnader med respektive ventilationssystem. Utifrån dessa underlag undersöks total investeringskostnad för systemen, energianvändning på årsbasis, livscykelkostnad och flexibiliteten i systemen med potentiell uthyrningsbar yta för fastigheten. För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan systemen appliceras värdena från båda systemen på en typbyggnad. Resultatet visar att VAV-systemet ger lägst investeringskostnad, energianvändning, livscykelkostnad och klimatpåverkan i typbyggnaden. CAV-systemet ger bäst uthyrningsbarhet. Slutsatsen som kan dras är att ett VAV-system har övervägande fördelar gentemot ett CAV-system. / Sustainable development is about how economic, social and ecological development needs to interact to advance our planet in good condition to future generations. The government provides guidelines for community planning to promote a good living environment and long-term energy and resource management, as well as facilitate construction and economic development. Therefore, it is important for construction and engineering consultant businesses to actualize themselves and come up with new solutions that are cost-effective both for customers and entrepreneurs. The purpose of this report is to investigate how two different types of ventilation systems affect investment costs, energy use, greenhouse gas emissions and the letting of office space, as well as how this analysis can contribute to a more sustainable construction. The ventilation systems under investigation are one with variable airflow (VAV) and one with constant airflow (CAV). The analysis is carried out by examining complete cost estimates, energy calculations and system documents with a framework description provided by Bengt Dahlgren AB for two buildings with respective ventilation systems. Based on these data, total investment costs for systems, annual energy use, lifecycle costs and the flexibility of systems with potential leaseable area for the property are investigated. In order to make a fair comparison between the systems, the values of both systems are applied to a type building. IIThe result shows that the VAV system provides the lowest investment cost, energy use, life cycle cost and climate impact in the type building. The CAV system provides the best leaseability. The conclusion that can be drawn is that a VAV system has major advantages over a CAV system.

No description available.

Energi är ett ständigt aktuellt ämne, där byggnader står för en stor del av energianvändningen i Europa och Sverige. Samtidigt som energieffektiviseringar genomförs måste ett tillräckligt luftflöde bibehållas i byggnaden för att uppnå en komfortabel inomhusmiljö. Detta medför att en stor mängd energi cirkulerar i byggnadens ventilationssystem. Rapporten innehåller en simulering för att fastställa hur stor del denna är, kontra det totala energibehovet för ett flerbostadshus beläget i Kalmar, Sverige. Resultatet visar att ventilationen står för 35 % av det totala värmebehovet. Potentialen för återvinningsbar energi beräknades för att utvärdera hur mycket energi som kan sparas genom att installera en frånluftsvärmepump på ventilationssystemet. Simuleringar visar att vid ett godkänt minimumflöde på 0,35 l/s∙m2, skulle fastigheten kunna vara självförsörjande på värme under sommarmånaderna. Detta innebär att det går att återvinna ca 57 kWh/m2∙år, en reducering av energibehovet med 30 %. Vidare arbete skulle innebära fler mätningar på flöden, temperatur och fuktigheter.

Ett svenskt musteri eftersträvar att öka potentialen för användning av företagets reningsslam. Musteriets övriga restströmmar är äppelrester och koncentrat. Syftet med studien är att undersöka energibalans och klimatnytta vid etanol- respektive biodieselproduktion av musteriets restströmmar. Även utbytet av biobränsle samt behov av tillsatser analyseras. Biodiesel produceras i studien av lipider från oljebildande jästsvampar. Studien baseras på litteratur samt personliga informanter. Resultatet visar att 87,5 kubikmeter motsvarande 1 859 gigajoule etanol alternativt 7,4 kubikmeter motsvarande 243 gigajoule biodiesel kan produceras. Nettoenergibalansen med biogasproduktion av restprodukter inräknad blir 1 454 gigajoule vid etanolproduktion och 734 gigajoule vid biodieselproduktion. Biogasproduktion av restprodukter ger störst bidrag till nettoenergiutbytet vid biodieselproduktion. Per år minskar klimatutsläppen med 103 ton koldioxidekvivalenter i systemet med etanolproduktion och med 23 ton koldioxidekvivalenter i systemet med biodieselproduktion med avdrag för ersatt fossilt bränsle. Vid fermenteringen behöver 8,6 ton ammoniumkväve och 16,8 ton svavel tillsättas. Vid odling av oljebildande jästsvamp behöver 1,2 ton ammoniumkväve, 11,7 ton fosfor och 0,1 ton magnesium tillsättas. pH-värdet behöver sänkas till 5,5 respektive 5,7 vid etanol- respektive biodieselproduktion. Etanolproduktion bedöms vara lämpligast på musteriet. Både etanol- och biodieselproduktion är generellt effektivare på Företaget både klimat- och energimässigt än vid biobränsleproduktion av odlade råvaror. Biobränsleproduktionen på Företaget skulle kunna effektiviseras genom inblandning av andra lokala aktörers restprodukter. Experimentella studier samt forskning kring kostnader, behov av arbetsinsatser och komplexitet är betydelsefullt i vidare analys av restströmmarnas potential. Det skulle även vara värdefullt med en utredning om möjligheten att återcirkulera koldioxid som utsöndras av jästsvamparna till algodling i vattenreningen.