Internationella studier påvisar sjunkande studieresultat för grundskoleelever vilket har medfört nationella satsningar på kompetensutveckling, framförallt Skolverkets satsning på kollegialt lärande. För att ta reda på om deltagande i dessa satsningar påverkar hur grundskollärares arbetar med kollegialt lärande skickades en webenkät ut till drygt 1300 kommunalt anställda F-9 lärare. Analysen av underlaget genomfördes med hjälp av SPSS samt utifrån Timperleys processmodell respektive integreringsnivåer. Flertalet av de 106 respondenterna arbetade med kollegialt lärande och arbetet uppnådde en hög integreringsnivå samtidigt som resultaten visade på svaga korrelationer mellan eventuellt deltagande i Skolverkets kurser/program och hur grundskollärarna arbetade i vardagen. Studien visade dock även på att viktiga delmoment i Timperleys processmodell saknades i lärarnas yrkespraktik vilket i sin tur kan försämra effekten av insatserna samt påverkar eleverna negativt trots att det är elevernas behov och lärande som borde vara i fokus för satsningarna. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

The purpose of this study is to deepen the knowledge of how Spanish teachers in the Elementary School relates to subject-related competence development in the absence of colleagues who teaches the same subject. To support our research, we chose to implement a qualitative method, more precisely, the semi structured interview. To answer the research questions four Spanish teachers were interviewed which resulted in the conclusion that teachers learn with and from each other but having colleagues that teaches the same subject at one’s workplace is not a condition for competence development but desired by the teachers. There are also divided opinions about if their situation as a “lonely” Spanish teacher is challenging or not. The result showed that the teachers turn to other colleagues at the school or others outside of the school. They also attend further education or they conduct self-study to develop as teachers of Spanish. Surprisingly no teacher mentioned collegial learning as the method of their competence development, which is what the Swedish National Agency for Education advocate.

Abstract Lundén, Annika (2021). Skolutvecklingens olika betydelser. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syfte och frågeställning Syftet med aktuell studie är att undersöka vad begreppet skolutveckling innebär för olika professioner. Frågeställningar:  Vad innebär begreppet skolutveckling? Hur tillvaratas den specialpedagogiska kompetensen i skolutvecklingsfrågo? Vilka faktorer ger möjlighet eller hindrar specialpedagogers arbete med skolutveckling? Teori Studien har genomförts med ett systemteoretiskt förhållningssätt. Metod Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra specialpedagoger, två rektorer samt en verksamhetschef. Resultaten är uppdelade i teman som analyserats utifrån teori och tidigare forskning.  Resultat Studiens analys av resultat visar att alla intervjuade är överens om vad begreppet skolutveckling innebär, nämligen att utveckla skolan och att förbättra måluppfyllelsen. På vilket sätt skolorna organiserar för skolutveckling, både generellt men även med utgångspunkt från specialpedagogernas kompetens, ser olika ut på de olika skolorna. Anledningen till differensen anses bero på den kunskap som finns kring specialpedagogens examensordning samt statens införande av karriärsreformen, 2013.  Specialpedagogiska implikationer En avgörande betydelse för mig som specialpedagog, är att jag och min rektor har en samsyn kring mitt uppdrag och vad det ska innebära utifrån den specialpedagogiska utbildningen. Ytterligare en förutsättning för det organisatoriska arbetet är att hela verksamheten har kännedom om min roll som specialpedagog. Som specialpedagog har jag i uppgift att arbeta både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Om helhetsperspektivet saknas finns det en risk att arbetena separeras. Jag behöver ha kännedom om hur jag på min arbetsplats arbetar utvecklande på alla nivåer för att kunna bidra till ett mer skolutvecklande arbete.  Nyckelord kollegialt lärande, skolutveckling, specialpedagog, specialpedagogik, systemteori

Syftet med studien är att undersöka vad som delas i en lärargrupp på Facebook samt hur detta kan förstås ur professionens förutsättningar och skolans styrdokument. Detta undersöktes genom en insamling av material under en period på två veckor. Detta kategoriseras sedan in under kategorierna Ämne, Ämnesdidaktik, Sammanhang och Pedagogik för att sedan analyseras utifrån ett sociokulturell förhållningssätt. Resultatet visar att det användarna efterfrågade mest var ämnesrelaterat innehåll ur en praktisk-estetisk tradition i form av lektionsplaneringar, tips på lektioner samt frågor och råd om material. Frågor om yrkets förutsättningar förekom också medan pedagogiska samtal återfanns i mycket liten grad.

Denna studie undersöker hur förskollärare och barnskötare uppfattar sina möjligheter att utvecklas i sina respektive yrkesroller utifrån de krav som sätts från läroplanens riktlinjer och mål. I samband med den senaste läroplanen Lpfö 18 har förskolans verksamhet ett större fokus på undervisning som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Denna utveckling ställer högre krav på verksamma pedagogers didaktiska kompetenser och det blir därför viktigt att rektor och ledning kan stötta personalen i det genom att erbjuda relevant kompetensutveckling. Vår uppsats består av två delstudier som har baserats på samma empiri. Empirin är utifrån en enkät som verksamma pedagoger på tre kommunala förskolor inom Uppsala kommun har svarat på. Förskollärare och barnskötare svarade på samma enkät. Resultatensammanställdes och delades upp i två delstudier utifrån de två yrkeskategorierna. Utifrån empirin har vi använt oss av den didaktiska teorin för att hitta samband, likheter och skillnader, dessa har sedan jämfört utifrån yrkesgrupperna förskollärare och barnskötare.  Genom studien har vi fått syn skillnader mellan de två yrkeskategorierna, att det för barnskötarna finns en otydlighet gällande veta vad som förväntas av dem. Det finns även brist på relevant och aktuell forskning om barnskötaryrket till skillnad från förskolläraryrket som är välstuderat. Denna skillnad kan göra det svårt att veta hur man kan stötta barnskötare i att utvecklas i sin yrkesprofession till skillnad från förskolläraryrket som har tydliga riktlinjer för vad som krävs samt ett fokus på kompetensutveckling riktad till förskollärare.

Sammanfattning/AbstractTilly, Linn (2018). ”Alla behöver inte uppfinna hjulet” – en fallstudie om olika aktörers tankar kring det kollegiala lärandet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDetta examensarbete förväntas kunna bidra med kunskap gällande hur fenomenet kollegialt lärande upplevs av olika aktörer inom en skolorganisation. Undersökningen önskar även belysa det kollegiala lärandets betydelse för skolutveckling och hur olika aktörer upplever sin egen respektive varandras roll i det kollegiala lärandet.Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur olika aktörer i en skolorganisation upplever fenomenet kollegialt lärande. Särskilt intresse läggs på det kollegiala lärandets betydelse för skolutveckling och att lyfta fram framgångsfaktorer som är betydelsefulla. Jag önskar även belysa aktörernas syn på sin egen och varandras roll för det kollegiala lärandet inom och mellan de olika nivåerna i skolverksamheten.• Hur uppfattar de olika aktörerna fenomenet kollegialt lärande?• Vad anser de olika aktörerna vara betydelsefullt för att kollegialt lärande ska leda till skolutveckling?• Hur ser de olika aktörerna på sin egen respektive varandras roll i det kollegiala lärandet?TeoriStudien utgår ifrån sociokulturell teori och ett systemteoretiskt perspektiv. Detta för att belysa samspelet, kommunikationen och helhetens betydelse.MetodMetoden jag har använt mig av i examensarbetet baseras på kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. I studien har det utförts två fokusgruppintervjuer och två individuella intervjuer med olika aktörer inom en skolorganisation där intervjuerna har utgått ifrån öppna frågor.ResultatDet är tydligt att fenomenet kollegialt lärande är väl förankrat bland de olika aktörerna verksamma inom den skolorganisationen där undersökningen genomfördes. Samtidigt visar det sig att skolledningen spelar en viktig roll i hur detta arbetssätt ska förankras i verksamheten. Tydlighet och öppenhet är faktorer som lyfts som framgångsfaktorer.Specialpedagogiska implikationerInformanterna lyfter att de anser att den specialpedagogiska kompetensen har en viktig roll och att den saknas inom deras skolorganisation. Specialpedagogens uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att medverka till att utveckla en likvärdig lärmiljö utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Genom det kollegiala lärandet är det därför viktigt att ha förståelse för hur de olika nivåerna inom skolorganisationen samverkar tillsammans för att bilda en helhet. Genom att vara navet i olika former av samverkan kan specialpedagogen bidra till att utveckla och strukturera denna helhet som bland annat handledare och samtalsledareNyckelordförhållningssätt, kollegialt lärande, lärande samtal, professionsutveckling, samspel

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till att använda TAKK iförskolan. Eftersom många som arbetar med TAKK inte känner sig bekväma med attanvända sig av metoden så vill vi med denna studie ta reda på varför och belysa dennaproblematiken. Vi vill också undersöka vad det är som gör att TAKK inte hålls levandei verksamheten. Genom att göra intervjuer skall vi undersöka hur och varför pedagogeranvänder sig av TAKK i verksamheten. Även hur effekterna av TAKK beskrivs av bådepedagogerna och förskolechefer. Vi skall jämföra och analysera våra intervjusvar ochdärmed se om det finns likheter och skillnader i de olika svaren.Denna studie tar stöd i variationsteorin då den handlar om hur man ser lärandet som ettsätt att utveckla förmågor och kompetenser. Det framgår av denna studie att kollegialtlärande är en stor del av hur man arbetar för att hålla TAKK levande på avdelningarna.För att kunna analysera det empiriska materialet så använder vi centrala begrepp somförhållningssätt, kollegialt lärande och effekter i daglig verksamhet. Vi har även använtoss av poststrukturalismen som en teori som ser på lärandet som något rörligt ochföränderligt och de begrepp som är centrala inom denna teori är aktör, struktur, rhizomoch diskurs.I vårt analysarbete av empirin har vi hittat ett positivt förhållningssätt till vetskapen omatt TAKK är en bra metod som leder till ökad språkutveckling, men under vår analyshar vi hittat att de flesta pedagogerna känner sig stressade och osäkra på grund avbristande kunskap vilket framgår i studiens resultatdel. Vi har hittat skillnader mellanpedagogernas och förskolechefernas svar angående hur man använder sig av TAKK iförskolan, men en större samsyn på hur effekterna ser ut när man använder metoden.Slutsatsen är att TAKK är en metod som både pedagoger och förskolechefer vill arbetamed, men kunskapsbrist och brist på drivande pedagoger har betydelse för om TAKKanvänds eller inte i förskolan.

Den här uppsatsen handlar om bildlärares kollegiala lärande och professionsutveckling.  Samhällsutvecklingen och digitaliseringen påverkar skolan, lärarna och pedagogiken. När det  kollegiala utbytet brister riskerar bildämnet att bli svagare i skolan och den professionella      utvecklingen hos läraren kan försämras. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om  bildlärares kollegiala lärande i sociala medier. Tidigare forskning visar att sociala medier kan  erbjuda kommunikationsplattformar för detta. Digitaliseringen skapar möjligheter, begränsningar och utmaningar för pedagogiska yrken som bildlärare. Vi använder oss av en netnografisk fältstudie med deltagande observationer i en Facebookgrupp för bildlärare och två semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i analysen används Säljös (2014; 2015) teoretiska begrepp. Resultatet visar att samhällets förändring gör att lärarna behöver nya arbetssätt och tekniker och när det kollegiala utbytet brister vänder sig en del till sociala medier för tips, idéer och stöd. Sociala medier erbjuder en mötesplats för kollegialt utbyte, där professionen kan utvecklas och bildlärarna bli en del av ett sammanhang men det kollegiala mötet på Facebook kan aldrig ersätta mötet med kollegor i verkliga livet. / <p>2020-06-08</p>

Denna studie behandlar hur pedagoger förhåller sig till flerspråkighet och brytning i förskoleverksamheten tillika hur alla deltagare i förskolans kontext det vill säga barn förskollärare, rektorer, vårdnadshavare och barnskötare interagerar för att stimulera en kvalitativ lärande miljö som främjar flerspråkiga barn i sin språkutveckling. Denna studie är kvalitativ i sin form med strukturerade intervjuer. Vi utgår från Lev Vygotskys pedagogiska teorier alltså sociokulturella teori där de centrala begrepp som studien behandlar är transspråkande, scaffolding, medierade redskap samt kollegialt lärande. Enligt tidigare forskning samt det empiri vi lyckats samla in för denna studie har resultat visat bland annat att flerspråkighet upplevs verka positivt för de barn som har brister i det svenska språket därför det främjar språkkunskaperna. Brytning verkar inte heller vara ett hinder i barnens språkutveckling sålunda personalen behärskar det svenska språket och kan interagera med alla aktörer i verksamheten då detta kan resultera till en kvalitativ lärande där barnen ska vara i centrum.

Digitaliseringen av dagens samhälle är i ständig rörelse och gör ständiga avtryck i vår vardag. Den konstanta närvaron av digitala verktyg har påverkat förskolans arbetssätt och hur de ställer sig till användandet av digitala verktyg. Under den senaste tiden har det lagts tid och pengar på kompetensutvecklande åtgärder inom digital teknik och det har delvis resulterat i förbättrade kunskaper inom digitala verktyg men även att många förskolor numera har en digitaliseringsplan ute i förskoleverksamheten. Trots denna satsning finns det fortfarande en osäkerhet bland förskollärare och deras användande av de digitala verktygen. Denna studie utgår från socialkonstruktivismens ansatser och analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där förskollärares berättelser analyserats. Studien är en kvalitativ studie som med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöker hur förskollärare berättar om arbetet med digitala verktyg tillsammans med barnen. I resultatet framgår att de digitala verktygen oftast används som ett hjälpmedel i lärtillfällen och att barnen redan innan de börjar förskolan besitter en viss typ av digital kompetens. Av resultatet kan vi även redovisa att förskollärares intresse har en avgörande roll i hur de använder de digitala verktygen ute i verksamheten. De slutsatser som dragits av resultatet är att förskollärares eget intresse styr över vad de anser sig behöva kompetensutveckling i samt hur de tar sig till den kompetensutveckling som erbjuds.