Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt? Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet. Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade. Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.

<p>Den här studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfällig projektor-ganisation, nämligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom Växjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hämtats från nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande är nära relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsättningar. Studiens empiri består främst av intervjuer med medlemmarna i den styrgrupp som utgör pro-jektets kärna, men också av mötesobservationer. Med hjälp av forskning kring meningsska-pande, organisation och kommunikation analyseras empirin, med målsättningen att svara på den övergripande problemformuleringen: Vilka betydelser kan meningsskapande processer ha i det inledande skedet av ett projekt?</p><p>Resultaten visar att projektorganisationen, med sina särskilda premisser, skapar unika villkor för meningsskapande. Vi kommer bland annat fram till att de inblandades ofta åtskilda för-förståelser, vardagsverkligheter och tolkningsramar präglar meningsskapandet i denna typ av organisation. Detta tillsammans med att projekt ofta är av tidsbegränsad och komplex karaktär medför att tydlig och löpande kommunikation blir fundamental, och bör anpassas med dessa aspekter i åtanke. Väl fungerande forum för dialog kan därmed anses som grundläggande för det fortgående projektarbetet.</p><p>Dialog motiveras vidare då vi åskådliggör hur avsaknaden av formella roller och hierarkier i ett projekt medför att den informella organiseringen och meningsskapandet kring denna blir än mer central än i andra typer av organisationer. Genom meningsskapande kring exempelvis den egna och andras funktioner skapas här en tyst överenskommelse om hur arbetet i projektet ska gå till, vad det ska uppnå och vilka roller de inblandade ska ha. Tydliga rollfördelningar och kommunikation kring dessa kan därmed gynna projekt i tidiga skeden. Särskilt i de projekt där styrande dokument inte är särskilt precisa. Slutligen argumenterar vi för att externa informationskällor, i form av lokala nyhetsmedier, kan ha verkan på projektmedlemmarnas meningsskapande. Dessa bör därmed beaktas i projekt som är intressanta för andra än de di-rekt involverade.</p><p>Sammantaget åskådliggörs ett flertal aspekter där meningsskapande har särskild betydelse i projektorganisationer. Vi menar därför att medvetenhet och kunskap om dessa processer är angelägna vid arbete i initiala skeden i projektorganisationer.</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån. Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats. Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m. Alla dessa problematiseringar ovan som funnits i de undersökta dokumenten kan spåras till en diskurs där hållbar utveckling, konkurrenskraft och tillväxt är det självklara och eftersträvansvärda. Villkoren för kommunalt självstyre kan förstås på det sättet att en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till en nyregional logik som bygger på en viss typ av politik med en konsensustradition. / The purpose of this essay is to analyze four public document published by the Swedish state to see what the problems is represented to be, which makes the politics move to a certain direction where municipal planning, more specifically spatial and social planning and housing planning, should take into account regional perspectives. Also, the purpose of this essay is to analyze the terms of the local self-government in a context where the municipal planning is increasingly to be arranged in a regional perspective. This essays theoretical- and methodological approach contains of a scientific package created by Carol Bacchi. Her theoretical- and methodological approach studies problem representations and to answer this essay overall questions I use a discourse analysis tool inspired of Bacchis approach. The empirical analysis shows that there is a problem representation about an ongoing regional expansion, thus expanding functional regions. Another problem representation is that it is considered necessary to have a greater coordination of the municipal planning. The municipal monopoly, which is a part of the local self-government, is problematized in the examined document to be of great importance, but there are some shortcomings in the application. All of these problem representations and problematisations can be traced to a discourse in which sustainable development, competitiveness and growth is desirable. The terms of the local self-government can be understood in the sense that one of its cornerstones, the municipal planning, greater will be arranged in a new regional logic, which builds upon a certain kind of politics with a consensus tradition

Sverige har sedan år 2009 det nationella målet att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma från landbaserad vindkraft. Detta är ett viktigt delmål för att bli ett mindre fossilberoende samhälle och för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. För att nå det nationella målet om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikälla. Åre kommun och Bergs kommun i Jämtlands län har båda upprättat ett vindkraftstillägg till sina översiktsplaner där de har pekat ut områden möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlätta för exploatörer att veta på vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti år 2009 endast få tillstånd om kommunfullmäktige i kommunen där parken planeras att etableras i tillstyrker parken. Kommunen kan alltså med ett veto stoppa ett vindkraftsprojekt, utan motivering. Således har kommunpolitiker stor inverkan på ett vindkraftsprojekts utfall. För att veta vad som har lett till tre olika vindkraftsparkers utfall har kommunens vindkraftstillägg till översiktsplanen, kommunikationen mellan exploatören och allmänheten, medias inverkan samt den kommunala vetorätten undersökts. Två av de tre studerade vindparksplanerna har fått avslag från kommunfullmäktige. Den tredje fick tillstånd 2011. Representanter från kommunernas kommunfullmäktige har intervjuats, samt representanter från varje vindbolag. Resultaten från denna studie visar att kommunens vindkraftstillägg spelar mindre roll i både val av etableringsplats och i kommunfullmäktiges val att använda det kommunala vetot. Kommunikationen mellan exploatören och allmänheten är viktig för att få lokalt stöd och genom detta få kommunal tillstyrkan. Det är svårt att dra en slutsats om hur stor inverkan media haft på vindkraftsetableringarna. Den kommunala vetorätten har haft stor inverkan på vindkraftsetableringarna och har använts för att få ut någon slags vinst av etableringarna, antingen politisk eller ekonomisk. Framtida forskning behövs kring allmänhetens och närboendes syn på vindkraftsetableringar. / Since 2009, Sweden has the national objective to produce 30 TWh wind energy, where 20 TWh should originate from land based wind turbines. This is an important sub target to become fossil fuel independent community and to reduce the carbon dioxide emmissions and air pollution. To reach the national objective of 30 TWh, wind power is an important renewable energy alternative. The municipalities of Åre and Berg in Jämtland county, Sweden, have both established a wind power supplement to their municipality layout plan, where they point out locations suitable for large scale windfarm establishments, to facilitate for the exploiter where the municipality support wind power establishments. Since august 2009, the representative assembly of the municipality must grant the establishment permission for the wind park. Hence, the municipality can stop an establishment with a veto without motivation. Thus, the representative assembly of the municipality has a large impact on the outcome of a windfarm establishment.  To understand the outcome of three wind farm establishments, the municipality layout plan, the communication between the exploiter and the general public, the impact of media and the municipality veto were studied. Two of three studied wind farm projects were dismissed by the representative municipality assembly. The third project was granted in 2011. Representatives from the assembly of municipality and from the wind farm exploiter firms were intervjued. The results from this study shows that the municipality layout plan has little impact both on the exploiters choise of location for the wind farm and on the assemblies choise to use the veto. The communication between the exploiter and the general public is important for local support and through this, a grant from the assembly. It is difficult to draw any conclution from the impact of the media from the limited data in this study. The municipality veto has a large impact on the outcome of the windfarms establishments and has been used to profit from the establishments, either political or economical. Future studies should be directed towards a survey amongst the general and local public.

Syftet med studien är att öka förståelsen om behovet av anhörigstöd för anhöriga till närstående med psykisk funktionsnedsättning, samt relatera dessa behov till befintligt kommunalt anhörigstöd. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna anhöriga till vuxna närstående med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet visar att anhörigas behov inte matchas av befintligt kommunalt anhörigstöd. Det främsta behovet för deltagarna i studien är att vård och insatser till deras närstående fungerar och att det finns en samverkan mellan och inom vården och myndigheter. Behov av individuellt och psykologiskt stöd i form av samtal och anhöriggrupper kommer i andra hand. Ett systemteoretiskt perspektiv har använts för att åskådliggöra nödvändigheten av en helhetssyn och för att illustrera komplexiteten när det gäller anhörigas behov och tillgång till stöd. Perspektivet skapar en förståelse för hur anhörigas behov av stöd och befintligt stöd hänger ihop och påverkas i ett större sammanhang. Vidare analyseras empirin utifrån Frasers teori Kampen om behoven. Analysen förklarar hur olika samhälleliga diskurser påverkar hur anhörigas behov tolkas och hur stöd utformas. Studiens resultat är intressant eftersom det belyser och problematiserar ”glappet” mellan vuxna anhörigas, till vuxna närstående med psykiska funktionsnedsättningar, behov av och tillgång till befintligt kommunalt anhörigstöd. Studien är betydelsefull för socialt arbete då resultatet pekar på att bristen på helhetssyn och samverkan inom och mellan vård och myndigheter har negativa konsekvenser både för den närstående och den anhöriga. / The aim of the study is to increase knowledge about the situation for relatives of people with mental health disabilities and to consider their needs in relation to municipal support. The study is based on qualitative interviews with adult relatives of adult people with mental health disabilities. The study shows that the needs of relatives are not compatible with existing municipal support. The primary need for relatives is adequate healthcare and support for their relatives with mental health disabilities and joint action between healthcare and municipal agencies. Individual and psychological needs are secondary. The result is analysed by system theory and the Struggle over needs theory (Fraser 2003). The analysis shows how different societal discourses influence the interpretation of the needs of relatives. The study is important because it highlights and problematizes the discrepancy between the needs of relatives and their access to municipal support. The result is important and relevant for social work since it identifies the absence both of a holistic approach and of joint action between healthcare and municipal agencies, which results in negative consequences for relatives as well as for persons with mental health disabilities.

Lagen om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH, SFS 2006:544) är den lag som är till förfogande för kommunal och regional verksamhet vid krishantering. Syftet med studien är att undersöka vilka för- och nackdelar som kommunerna i Västmanlands län ser med LEH med utgångspunkt i Covid-19. Målet är att besvara huruvida det nya lagförslaget som ersätter LEH kan hjälpa till att möta de utvecklingsbehov som kommunerna ser för förbättrad krishantering. I bakgrunden till studien finns en sammanfattad förklaring över kommuner, regioner, länsstyrelser och myndigheters övergripande ansvar, samt en överblick över gemensamma grunder för samverkan vid samhällsstörning. Överskådligt presenteras också LEH och det nya lagförslaget. Teorierna som används är kommunalt självstyre, resiliens, stabilitet, flexibilitet ochflexibilitet under krishantering. Studien använder det insamlade empiriska materialet med stöd av teorierna och är därför inte en teoriprövande studie. Teorin om resiliens diskuteras och knyts an till de fyra riktlinjerna: robusthet, redundans, resursfullhet och rapiditet. Stabilitet, flexibilitet och flexibilitet under krishantering används i anknytning till kommunernas arbetssätt, där vissa kommuner valt att frångå lagen under Covid-19pandemin. Kommunalt självstyre används för att diskutera en eventuell problematisering av inskränkning på kommunalt självstyre vid tillämpning av det nya lagförslaget. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer där strategiskt urval i kombination med snöbollsurval applicerats som metod. Ur resultatet framkommer att respondenterna inte anser att lagförslaget tillgodoser de utvecklingsbehov som finns. En del ändringar som tillkommer med förslaget upplevdes dock som positiva av majoriteten av berörda kommuner.Dessutom framkommer en argumentation om att Västmanlands län anser sig ha en stark grundkapacitet och organisatorisk förmåga till följd av skogsbranden 2014

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp industriellt framställda ämnen som fått stor spridning i miljön. På grund av PFAS persistens blir ämnena kvar länge i vår miljö och spridning kan fortgå ifrån förorenade områden under lång tid. Högst halter i miljön i Sverige har noterats i anslutning till brandövningsplatser där man använt brandskum innehållande PFAS-ämnen.De vanligaste källorna till människors exponering för PFAS är via kosten, inklusive dricksvatten. PFAS binder till proteiner i kroppen och ansamlas i blodet och levern samt lungor och njurar. Exponering för förhöjda halter under lång tid har visats ge påverkan på blodfetter, en reducerad födelsevikt samt påverkan på leverceller. Den effekt som noterats vid lägst exponeringsdos är påverkan på immunförsvaret.I januari 2020 skickade Livsmedelsverket ut en enkät till Sveriges kommunala kontrollmyndigheter i syfte att kartlägga halter av PFAS i kommunalt dricksvatten. 261 kommuner av 290 (90 %) besvarade enkäten med uppgifter om 1462 vattenverk. Ett urval gjordes till stora vattenverk, som försörjer fler än 500 personer, vilka omfattade 580 stycken. Totalt 86 kommuner hade analyserat PFAS i dricksvatten från minst ett vattenverk. Detekterbara halter påträffades i dricksvattnet från 74 av samtliga 154 vattenverk där analyser genomförts. I dricksvattnet från 15 vattenverk, vilka tillsammans försörjer cirka 2,2 miljoner människor låg summahalterna av PFAS över 10 ng/l. Den högsta summahalten som uppmättes var 40 ng/l i dricksvattnet från ett vattenverk. Resultaten från denna kartläggning visar på lägre halter i kommunalt dricksvatten jämfört med undersökningar från tidigare år vilket indikerar att åtgärder vidtagits i syfte att sänka PFAS-halterna i dricksvattnet i Sverige. / Per- and polyfluorinated alkyl substances (PFAS) is a large group industrially synthesized compounds being wide spread in the environment. Due to the persistence, the compounds stays in the environment and can further disperse from polluted areas during a long time. The highest levels in the environment in Sweden have been found adjacent to firefighting training facilities using firefighting foam containing PFAS.Humans are exposed to PFAS mainly through food, including drinking water. PFAS binds to proteins in the blood and liver as well as in the lungs and kidney. Exposure during a prolonged time have shown to affect blood lipids, reduce birth weight and affect liver cells. The critical effect observed at the lowest dose is adverse effects on the immune system.In January 2020 the Swedish Food Agency sent out a questionnaire to the municipal control authorities aiming to map levels of PFAS in municipal drinking water. 261 municipalities of 290 (90 %) answered the questionnaire with information including 1462 water works. A selection was made including the larger water works supplying at least 500 persons, resulting in 580 water works. In total, 86 municipalities had analysed PFAS in drinking water from at least one water work. Detectable levels were found in 74 out of 154 water works, where analyses had been performed. In drinking water from 15 water works, supplying approximately 2.2 million people, the sum levels of PFAS exceeded 10 ng/l. The highest sum levels of PFAS in drinking water were 40 ng/l, found in one water work. The results from this survey shows lower levels in municipal drinking water compared to earlier studies, indicating that measures haven been taken aiming to lower the levels of PFAS in drinking water in Sweden.

This bachelor thesis aims to examine the library plans of the HelGe-libraries to find what is revealed about library services for the youngest children (0-3 years). I have made a content analysis to compare previous research on the subject with my findings in the plans. I have also made an analysis of other external directional documents that the libraries might use for inspiration in their services. In the background is the fact that public libraries in Sweden are governed by municipal self-government. Some of the comprehensive questions in this thesis are: What do the plans reveal about eventual services for babies and toddlers? What external directional documents can be found and how are they followed? How are libraries affected in this area by the municipal self-government? The previous research I have studied has to do with the approach libraries have on children, how libraries think about participation for the youngest and which perspective of children libraries use in their activities. Is it the child´s perspective or a child perspective? In the background is the UN´s Convention on the Rights of the Child. I have also studied research about the childrens librarians identity. My theoretical framework is neo-instirutional theory, with a hint of Scandinavian institutional theory. My findings shows that very few library plans actually mention childrens activities. It is also revealed that this kind of activities for the youngest at the libraries is not as common as I hoped it would be, sometimes due to the local political priorities.

The forest garden concept is not well established in Sweden but finds its way in the private sphere and at municipality levels. Projects to develop forest gardens can be developed and organized in different ways and can be integrated with the municipality on different levels. The purpose of this thesis is to evaluate which successfactors and challenges are present when creating a forest garden on land owned by the municipality. To answer the main question of the thesis with a broad geographical extent, forest gardens in Malmo, Lund, Gothenburg and Stockholm have been investigated. A forest garden is usually described as an edible ecosystem, a defined area with a polyculture of plants of different species that is evolving and growing together. The concept uses the method of mimicking nature and its ecosystem to reunite mankind with the natural world. This thesis shows that the challenges for community forest garden projects created by citizens on land owned by the municipality are long-term engagement, responsibility issues, lack of organization, vandalism and the structure of the project. To identify, catch and maintain the engagement of the core group, members and surrounding community is vital. Other successfactors are good organization and structure, a clear vision with corresponding values, shared responsibility between the people in the group, sustainable relationships with the local community and the spreading of knowledge in the core group as well as to the public.

Ängar har varit betydelsefulla historiskt och än idag bidrar de till både kulturell och ekologisk mångfald. Ängsarealen har dock minskat i Sverige, delvis beroende på städernas framväxt. Däremot har det blivit allt vanligare att inkludera ängar i stadsplaneringen och denna uppsats undersöker svenska kommuners arbete med urbana ängar. Syftet är att undersöka hur kommuner etablerar ängar i stadsmiljön samt anledningarna bakom detta. Uppsatsen undersöker detta genom att studera Malmö stads och Örebro kommuns arbete med ängar. I uppsatsen appliceras kvalitativa metoder, där insamlingsmetoderna är semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänsteman samt dokument från vardera kommun. Materialet analyseras tillsammans i en innehållsanalys. Empirin visar på urbana ängar kan etableras genom ett flertal tillvägagångssätt, men för dessa kommuner handlar det framför allt om en förändrad skötsel av gräsytor. Vilken typ av äng som kan uppnås beror till stor del på vilka markförutsättningar som finns på platsen. Arbetet med att etablera ängar grundar sig i målsättningar om att öka biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänster och vidare inkludera sociala värden. Resultatet visar att det finns utmaningar med arbetet, men om etableringen av ängar genomförs utifrån platsens förutsättningar och att lokalbefolkningen informeras om arbetet så kan värden kopplade till natur och sociala aspekter öka.