Studien syftar till att undersöka om det finns ett samband mellan förskolans ägandeform: fristående eller kommunal, och personalens förhållningssätt till anmälningsskyldigheten, samt deras tendenser att göra orosanmälningar. Metoden som tillämpas i denna studie är en flermetodsforskningsstudie där huvudparten är en kvantitativ del. För insamling av empiri har en enkätundersökning gjorts via socialmedieplattformen Facebook. Totalt genererades 123 enkätsvar. Sambandsanalys tillämpades med Chi-två test, Fishers exakta test och Kendals Tau-c via programmet IBM SPSS Statistics. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att det föreligger skillnader i förskolepersonalens upplevelse av stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet på fristående och kommunala förskolor. Respondenterna från fristående förskolor upplever att de har mindre stöd från ledningen i frågan om anmälningsskyldighet. Det finns ett signifikant samband mellan typ av huvudman och utsträckningen personalen kan tänka sig göra en orosanmälan trots bristande stöd från ledning. Utifrån resultatet är det högre sannolikhet att gå emot ledningen och göra en orosanmälan när man jobbar kommunalt. Det är lika vanligt att ha avstått från att göra orosanmälningar vid misstanke om missförhållanden i förhållande till om arbetsplatsen just då är en fristående eller kommunal förskola. Vidare har faktorerna: Erfarenhet av branschen, tidigare negativa erfarenheter från orosanmälningar, förskollärarutbildning, och kunskap avseende när en anmälan bör göras inget samband till tendens att göra en orosanmälan. Slutligen finns ett signifikant samband mellan förskolepersonalens typ av huvudman: fristående eller kommunal, och vad de anser avseende hur förskolans anseende påverkas av orosanmälningar, samt om risken ökar att vårdnadshavare byter förskola efter en orosanmälan.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka skillnader mellan den traditionella och hybrida arbetsmodellen med avseende på deras påverkan på arbetslivsbalans och psykiskt välbefinnande hos kommunala kontorsarbetare. Studien hade en kvantitativ karaktär, där en webbaserad enkät genomfördes och genererade totalt (N=132) deltagare, varav (N=22) arbetadeenligt den traditionella arbetsmodellen och (N=110) enligt den hybrida arbetsmodellen. Deltagarna i studien rekryterades genom ett bekvämlighetsurval. Vid analys av insamlad data användes Mann-Whitney U-test. Resultatet visade att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan arbetsmodellerna gällande arbetslivsbalans och psykiskt välbefinnande. Resultatet diskuteras i diskussionen.

Studien undersöker hur några av Sveriges kommuner har anpassat sitt arbete för att följa den lagstiftning om ansvar för brottsförebyggande arbete som trädde i kraft under 2023. Studien belyser kommunernas olika utgångspunkter och visar på skillnader i tolkningen av lagen och hur arbetet har utformats. Kommunernas erfarenheter har inhämtats genom en kvalitativ intervjustudie där deltagarnas svar har tematiserats för att framhäva de viktigaste punkterna. Resultatet pekar på att det finns betydande skillnader i det strategiska brottsförebyggande arbetet. Samtliga kommuner i studien har uppskattat det stöd som Länsstyrelsen har bidragit med vid implementeringen, men samtidigt uttrycker en del att resursbrist är ett problem. Studiens deltagare har en stark tro på att det brottspreventiva arbetet är viktigt på kommunal nivå, och lagen 2023:196 ses generellt som ett verktyg som underlättar detta. / The study examines how municipalities in Sweden have adapted their work to comply with the legislation about responsibility for crime prevention that came into force in 2023. The study highlights municipalities' different starting points and show differences in the interpretation of the law and how the work has been designed. Their experiences have been gathered through a qualitative interview study where participants' experiences have been thematized to highlight the key points. The result indicates that there are significant differences in strategic crime prevention. All municipalities in the study have appreciated the support provided by the Country Administrative Board in the implementation, but at the same time, many express that resource shortages are a problem. Those surveyed have a strong belief that crime prevention is an important part at the municipal level, and the law 2023:196 is generally seen as a tool that facilitates this.

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs. The conclusion this study shows is that, there is a lack of knowledge of those from the municipality responsible for supporting sport clubs.

<p>1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan:</p><p>Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering?</p><p>För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.</p>

1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan: Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering? För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige. Vi har samlat teori inom ämnena allmännyttan, tillståndsplikten och om den nya lagen som ligger som förslag hos riksdagen, Prop. 2009/10:185, och ska eventuellt börja gälla 1 januari 2011. Dessutom har vi tittat på teorier angående olika företagsekonomiska modeller och strategier som används för optimal fastighetsplanering. Vid sammanställningen av vår studie ser vi att företagens användning av strategier skiljer sig i stor omfattning. MKB Fastighets AB hyser största omsorg över sitt bestånd genom att planera och analysera, medan några av de andra intervjuade företagen i större utsträckning styrs av influenser på dagens marknad. Företagen är dock överens om att tillståndsplikten inte har påverkat dem nämnvärt och vid intervjutillfällena upplever vi en genomgående positiv förväntan på det nya lagförslaget, och vad som kanske blir början på allmännyttans väg mot affärsmässighet.

The number of political goals set, and decisions taken, in respect of environmental matters at both the international and the Swedish national, regional and municipal levels is constantly increasing. The overall goal in the Swedish context is to become a sustainable society. The municipalities are expected to hold a key role in this transition, specifically through their spatial planning and their responsibilities for environmental and health issues. The aim of this thesis is to increase our empirical understanding of the day-to-day planning practice and environmental work. One important assumption here is that changing conditions, for example in relation to changes in legislation or bureaucratic re-organisations, do not always have an impact on every-day professional practice. In focus are therefore the day-to-day work and the professional perspectives as the professionals themselves articulate them. Interaction between occupational groups, the role of occupational culture and perspective and the articulation of knowledge is highlighted. The methods used for empirical data gathering are qualitative interviews and focus group sessions. The theories applied concern mainly professions, organisational culture and planning theory. It is apparent in the studies that the professional groups often have simplified, stereotypical images of one another, even though each group without exception has respect for the other professional groups. However, there are difficulties in the translation between officials of knowledge and evaluation of facts of the different groups. There is often low understanding of the fact that other groups act based on their professional knowledge and experience. The thesis show that national regulations and legislation alone cannot guarantee that environmental management will be prioritised at the local level – a gap between national policy and local practice here is clearly demonstrated. It should however be noted that the level of environmental competence in the local public administration is adequate and increasing. / QC 20100617

Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten. Kommunerna har stor frihet att avgöra hur verksamheten skall organiseras för att de nationella målen skall uppnås. En av de centrala delarna är att svara för att skolan får de resurser och de förutsättningar i övrigt som behövs. Denna uppsats belyser hur två kommuner har implementerat samt bearbetat den nya betygsreformen vidare diskuteras vad för orsaker som ligger bakom det stora antalet elever med icke godkänt i ett eller flera ämnen. Kan implementeringen av det nya betygssystemet ses som en förklaring till detta och hur skall problemet bearbetas. För att belysa detta har intervjuer med lärare och politiker genomförts i de två kommunerna

Användning av mark har stor betydelse för samhällsutvecklingen och kommuner har olika roller och ansvarsområden som hör ihop med detta, både som myndighet och som stora markägare. Inom tätorter och inte minst i bostadsområden är det i många fall kommunen som äger den mark som angränsar till bostadsfastigheter. Det förekommer att denna mark nyttjas av personer för eget bruk, då det sker i stor utsträckning antas det innebära konsekvenser för såväl allmänhet, bostadsinnehavare och kommuner. Syftet med denna studie var därför att öka kunskapen om olovligt nyttjande av kommunal mark. Detta gjordes dels genom att belysa vilka olika typer av överträdelser som förekommer när det gäller olovligt nyttjande av kommunal mark utanför bostadsfastigheter, men också genom att undersöka hur utvalda kommuner hanterar samt anser att det olovliga nyttjandet bör hanteras. För att ta reda på vilka typer av överträdelser som görs i bostadsområden valdes tre kommuner ut samt två bostadsområden i varje kommun. En jämförelse gjordes därefter mellan flygfoton och fastighetsindelningen för alla bostadsfastigheter i området för att se vilka typer av överträdelser som var förekommande. Representanter från de olika kommunerna intervjuades därefter för att få deras syn på vilka typer av överträdelser som förekommer och för att få kunskap om hur de olika kommunerna hanterar samt anser att olovligt nyttjande av kommunal mark bör hanteras. Vid jämförelsen mellan flygfoton och fastighetsindelningen identifierades olika typer av överträdelser, något som till stor del överensstämde med vad som framkommit under intervjuerna. Intervjuerna visade även på grundläggande likheter när det gäller hanteringen av olovligt nyttjande av kommunal mark, skillnader antas främst bero på olika kommunala förutsättningar med bland annat varierande resurser. När det gäller hur hanteringen bör gå till råder delade meningar mellan kommunerna. / Use of land is of major importance for the development of society and the municipalities have different roles and responsibilities associated with this, both as authority and as major landowners. In urban areas, and in particular residential areas, it is in many cases the municipality that owns the land that adjoins residential real estate. It has been shown that this land often is used by individuals for personal interests, and it is believed to have consequences for the public, residential owners and municipalities. The purpose of this study was, therefore, to increase knowledge about the illegal use of municipal land. This was done partly by highlighting the different types of infringements that occur in the unauthorized use of municipal land outside residential real estate, but also by investigating how selected municipalities handle and believes that illegal use should be handled. To find out what types of violations are done in residential areas, three municipalities were selected as well as two residential areas in each municipality. A comparison was then made between aerial photos and the property division for all residential properties in the area to see what types of violations were occurring. Representatives from the different municipalities were subsequently interviewed to get their views on what types of violations occurring and to gain knowledge about how the different municipalities handle and believe that illegal use of municipal land should be handled. In the comparison between aerial photography and property division, different types of infringements were identified, which largely corresponded to the findings of the interviews. The interviews also showed fundamental similarities regarding the management of illegal use of municipal land, differences are assumed mainly due to different municipal conditions, including varying resources. When it comes to how the handling should go, there are different opinions between the municipalities.

Extremväder som värmeböljor och skyfall blir alltmer framträdande till följd av ett förändrat klimat och orsakar stora belastningar på samhället. Värmeböljor bidrar till en rad olika hälsoproblem samtidigt som skyfall och förhöjda havsnivåer också skapar stor belastning på samhällets infrastruktur och bebyggelse. Sjukdomar, skogsbränder, brist på elektricitet, mat och vatten är exempel på problem som skapas till följd av klimatförändringarna. Detta innebär stora utmaningar för Sveriges kommuner, som är ansvariga för att arbeta med en stor del av dessa frågor genom den fysiska planeringen. Denna studie undersöker Ydre kommuns förutsättningar för att genomföra ett effektivt klimatanpassningsarbete sett till vilka barriärer kommunen står inför, vilka drivkrafter som finns, intervjupersonernas syn på klimatrisker och möjliga vägar framåt i klimatanpassningsarbetet. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med representanter för kommunstyrelsen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, ekonomiska sektorn och tekniska sektorn. Resultaten visar på att kommunen är i uppstarten av sitt arbete och har mycket kvar att göra. Klimatanpassningsfrågan har hamnat lite i skymundan, dels p.g.a. att varje tjänsteperson har breda arbetsuppgifter, där man tenderar att prioritera de kommunala kärnfrågorna, men också beroende på bristande resurser och intressekonflikter om hur resurserna ska fördelas. Närheten mellan tjänstepersonerna i kommunen innebär möjligheter för en god samverkan och att varje röst blir mer hörd, men samtidigt läggs ett större ansvar till varje tjänsteperson. Resultatet visar på att det finns en viss kunskapsbrist inom klimatanpassningsfrågan då klimatanpassning vid flera tillfällen blandades ihop med mitigering av intervjupersonerna. Att anställa en klimatanpassningssamordnare eller att ge en nuvarande anställd rollen som klimatanpassningssamordnare skulle tillföra en tydlighet i klimatanpassningsarbetet, och skulle också underlätta organiseringen samt effektivisera arbetet. / Extreme weathers such as heat waves and heavy rain are becoming increasingly prominent because of a changing climate and cause great strains on the society. Heat waves contribute to several different health problems, while heavy rain and rising sea levels also create a great strain on society ́s infrastructure and buildings. Diseases, bush fires, and shortages of electricity, water and food are examples of problems created because of climate change. This entails major challenges for Sweden ́s municipalities that have a part of the responsibility for dealing with these issues through the spatial planning. This study examines Ydre municipality ́s prerequisites for carrying out effective climate change adaptation work set to which barriers the municipality face, which driving forces there are, the interviewees approach on climate risks and possible ways forward. Five semi-structured interviews were conducted with representatives from the municipal executive committee, the children- and education department, the social services department, the economic sector and the technical sector. The results show that the municipality is at the start of its work and has a lot left to do. The issue of climate change adaptation has been a bit overshadowed, partly because each official has broad tasks, where one tends to prioritize the municipal core issues, but also due to lack of resources and conflicts of interest about how the resources should be distributed. The closeness between the officials in the municipalities can make opportunities for a good collaboration and that each voice is heard more, but at the same time, a greater responsibility is added to each official. The results show that there is a certain lack of knowledge in the climate adaptation issue as climate adaptation on several occasions was confused with mitigation of the interviewees. Hiring a climate adaptation coordinator would add clarity to the climate adaptation work and would ease the organization as well as streamline the work.