Kommuner har en unik position i säkerhetsarbetet genom att vara nära både medborgarna och de olyckor och skador som drabbar befolkningen. Trots långtgående framsteg inom teknologi och ett etablerat välfärdssamhälle utgör personskador till följd av olyckor ett betydande folkhälsoproblem i Sverige liksom i övriga nordiska länder. De svenska kommunerna har ålagts ett vidsträckt ansvar och förväntas vidta åtgärder inom flera samhällsområden för att värna människornas trygghet och säkerhet. De senaste två decennierna har utvecklingen i allt högre grad inneburit olika former av systematiskt och tvärsektoriellt säkerhetsarbete i kommunerna. I detta arbete används olika verktyg och metoder som hjälpmedel och stöd. Vissa verktyg är obligatoriska att använda enligt lagstiftning medan andra är frivilliga. Denna uppsats syftar till att kartlägga kommunernas användning av några av dessa säkerhetsverktyg, samt att för ett av verktygen – olycksutredning – undersöka i vilken utsträckning några särskilda utredningsmetoder förmår stödja den samlade praktiska hantering som en olycksutredning innebär. Uppsatsen bygger på två delarbeten, varav det ena är publicerat i en internationell vetenskaplig tidskrift och det andra är inskickat för bedömning till en annan tidskrift. Artikel I bygger på en enkätstudie till 1283 tjänstemän i 73 kommuner. En fråga handlade om användningen av 16 olika säkerhetsverktyg. Denna fråga besvarades av 50 % av de tillfrågade personerna. Resultaten tyder på att verktygen skyddsrond, riskanalys och riskinventering hade utbredd användning i samtliga sektorer medan övriga verktyg användes begränsat inom vissa sektorer eller nästan inte alls. Artikel II studerar hur olika olycksutredningsmetoder stödjer den praktiska utredningsprocessen. Analysen grundas i en processmodell särskilt framtagen för utvärdering av metoderna. Slutsatserna stöds av data från 114 tester av sådana metoder i kursen Kvalificerad olycksutredningsmetodik vid Karlstads universitet. Över 170 kursdeltagare från olika branscher har medverkat i testerna, som en del i undervisningen. Resultaten visar att bland de bedömda metoderna så är det endast metoderna Avvikelseutredning och STEP som ger ett bra stöd i hela utredningsprocessen. Övriga metoder stödjer huvudsakligen endast själva analysdelen i en olycksutredning. De sammanfattande slutsatserna visar att kommunerna använder sig av verktyg i sitt säkerhetsarbete, men att endast ett fåtal av verktygen används brett i alla kommunsektorer. Bland de undersökta metoderna för verktyget olycksutredning konstateras att det finns stora skillnader i hur dessa stödjer utredningsprocessen. Flera metoder borde kanske snarare benämnas olycksanalysmetoder, istället för olycksutredningsmetoder, då de främst ger stöd för själva analysdelen i utredningsarbetet. / Municipalities have a unique position in safety work by being close to both the citizens and the accidents and injuries that affect the population. Despite far-reaching advances in technology and an established welfare state, injuries resulting from accidents constitute a significant public health problem in Sweden as well as in other Nordic countries. Swedish municipalities are subjected to wide-ranging responsibilities and are expected to take action in a number of societal areas to safeguard people's safety and security. The last two decades are increasingly characterized by systematic and cross-sectorial safety work of various forms in municipalities. In this endeavor a variety of tools and methods intended to aid and support safety work have been introduced. Some tools are required by law while others are optional. This thesis aims to identify to what extent local authorities utilize a number of these safety tools, and secondly to examine whether a set of particular methods aimed to guide one of the tools – accident investigation – are actually supportive to the entire practical investigative process. The thesis is based on two papers, the first of which has been published in an international scientific journal, and the second has been submitted to another journal. Article I is based on a survey targeting 1283 officials in 73 municipalities. One question was about the use of 16 different safety tools. This question was answered by 50 % of the officials. The results show that safety round, risk analysis and risk inventory were reported to be used frequently in all sectors while other tools were used only in certain sectors or virtually not at all. Article II analyzes how different accident investigation methods support the practical investigative process. The evaluation is based on a process model intended to illustrate this process. The analysis comprises data from 114 tests of nine selected methods taught in a recurrent course entitled Advanced Accident Investigation Methodology at Karlstad University. More than 170 participants representing various industries and sectors were involved in the tests. The results show that among the nine assessed methods, only Deviation Analysis and STEP gives good support throughout the entire investigative process. Other methods provide support primarily during the analysis phase of an accident investigation. In summary, our findings show that local authorities make use of safety tools, but only a few of the tools are broadly used across all municipal sectors. Regarding the assessed methods of the tool accident investigation it can be concluded that there are major differences in their way to support throughout the investigative process. It is suggested that several methods should rather be described as accident analysis methods instead of accident investigation methods since they provide support mainly for the analysis step.

Den här uppsatsen avhandlar ”populariteten” hos de vanliga hyresbostäder i Uppsalahems ägo per 2010-12-31 som förmedlades med kontraktsformen tillsvidarekontrakt under de fem åren 2006 till och med 2010. De ”popularitetsmätningar” som utförts inom ramarna för uppsatsens undersökning, baseras på ett faktiskt aktivt agerande, i aggregerad form, av de aktivt bostadssökande individerna i bolagets bostadskö under perioden, i förhållande till ovan nämnda bostäder. Den för författaren initialt tillgängliga variabeln avseende det undersökta agerandet är antalet intresseanmälningar, alltså intressefrekvensen, för var och en av de vanliga hyresbostäder som under perioden utbjudits för förmedling, enligt normalt förfarande, via Uppsalahems ordinarie publiceringskanal på bolagets webbplats. Ingen direkt redovisning av dessa intressefrekvenser sker dock. Istället fokuseras den relativa intressefördelningen samt den inverkan på bostädernas ”popularitet” som tycks ha följt av dessas egenskaper. Den relativa intressefördelningen redovisas utifrån de förmedlade bostädernas klasstillhörighet för var och en av dessa egenskapsvariabler, medan graden av inverkan undersöks för varje egenskap med kontroll för de övriga. Egenskapernas absoluta bakomliggande variabelvärden var antingen direkt eller indirekt observerbara för de bostadssökande då dessa gjorde intresseanmälningarna. De aktuella egenskaperna valdes på basis av att de enligt författaren är jämförbara, kvantifierbara och i någon mening möjliga att ha en objektiv uppfattning om. De klassindelade egenskapsvariablerna utgör undersökningens oberoende variabler, det vill säga de som ska förklara variationerna i utfall i undersökningens beroende variabel; relativ intressefördelning/”popularitet”. Egenskapsvariablerna speglar bostädernas klassindelade avstånd till innerstaden, grund- och relativhyra, storlek samt typ. Klasstillhörigheterna för de förmedlade bostäderna är i sin tur härledda utifrån varje bostads förhållande, för egenskapsvariablerna, till preciserade bakomliggande bostadsbestånd. Dessa utgörs av ett sammanlagt bestånd innehållande bolagets bostäder, som i sin tur består av fem underliggande (typ-)delbestånd om 1-5 rum, utifrån bostädernas rumsantal exklusive kök. På ovan beskrivna sätt används alltså de förmedlade bostädernas relativa förhållande till bolagets övriga bostäder inom respektive typbestånd för att tillskriva dem dess egenskaper. Även förmedlingarna delas in i sex kategorier; en för samtliga förmedlingar och fem kategorier efter bostadstyp, utifrån medianantalet intresseanmälningar för varje enskild kategori, dels för att varje kategori då får en ”populär” och en ”mindre populär” hälft, och dels utifrån tanken att skillnader i ”populariteten” mellan de olika förmedlingskategorierna är intressanta att utröna.Utifrån upplägget visas, i författarens mening, på åtminstone någon dimension av dessa bostäders ”popularitet” i de bostadssökandes ögon, och hur dessas ”popularitet” skiljde sig åt.De mer centrala resultaten av undersökningen är, för det första, att bostäder med färre antal rum i större utsträckning var ”populära”. Undersökningen av egenskapernas inverkan visar överlag på en betydande sådan ifrån främst variablerna avstånd till innerstaden respektive grundhyra, då de andra egenskaperna kontrolleras för. Övriga variablers påvisade inverkan överskuggas dock närmast av den mycket stora inverkan på sannolikheten att en förmedlad bostad var ”populär” vilken uppvisas beroende på dennas avstånd till innerstaden. Utifrån resultaten för samtliga förmedlingar skulle en i alla avseenden ”populär” bostad ha få rum, ligga nära innerstaden, ha en låg grundhyra och medellåg relativhyra samt en liten boyta.

The research conducted in this study aims to answer if it would be possible to gamify an Intranet for a Municipality (Ekerö Municipality in Sweden) and it also investigates what usability needs are the most important to meet. The study is based on Delone and McLean's IS success model. Furthermore, there is an assumption that there is too much irrelevant information on the old intranet. The study is based on qualitative interviews and shows that the employees of the municipality are affected by the qualities of the success model, information quality, functionality, and service. It also shows that personalization, as well as good user-friendliness and well-structured content, are values appreciated by employees. The users are also positively set for gamification.

The Social Democratic Party and the Moderate Party are two parties with different ideological background. The parties have different opinions in issues of public and private matters. The Social Democratic Party profiles it self, through the local and national party programs, as a party for solidarity and security. The Moderate Party, on the other hand, profiles it self through their programmes as a party with a possibility for the individual to shape his or her own life. Through a survey on members in the local government, and two key persons at national level, the view of municipal self-government has appeared. The party programmes constitute a platform for the parties´ views on municipal self-government. These views have been put together with the result of the survey. Urban Strandberg has designed an analysis frame related to municipal self-government. His concept, municipalities’ basic character, board of directors and administration, is the theoretical foundation of the thesis. The content of the Party programmes and the results of the survey are thendiscussed within the frame of Strandbergs concept and Demokratiutredningens rapport SOU 2000:1. From the collective perspective of the theory, the content of party programmes and the result of the survey an image of the parties’ views on municipal self-government starts to grow. Within each party respectively, they keep a common strategy in important issues, which the local governments and the parties’ basic characters have raised. There are dividing lines due to the administration of the municipalities. Civic participation unites the parties in ideological issues. The opinions, in the issue of municipal self-government, differs between the Social Democratic Party and the Moderate Party. The reason for that is because of their fundamental different views in the fields of social order and ideology, as it is described in the party programmes. In reality when the parties shape the politics they cannot profile themselves as much as in the"vision"in their party programmes. The parties have to find a middle course, which is reflected in the answers from some of the respondents.

Syftet med detta arbete är att undersöka om biståndshandläggare inom äldreomsorg upplever att kommunens egna riktlinjer försvårar deras möjligheter att följa aktuell lagstiftning och nationella regelverk, samt i vilken mån detta kan skapa hinder för uppfyllandet av en skälig levnadsnivå. I studien har fyra biståndshandläggare blivit intervjuade från två olika kommuner. Uppsatsens insamlade empiri är det som ligger till grund för uppsatsens resultat, analys och slutdiskussion. I resultatet av studien framkom det att ibland kan kommunens riktlinjer uppstå som ett hinder, om kommunen inte erbjuder en insats. Resultatet visar också att biståndshandläggarna i båda kommunerna var överens om att begreppet skälig levnadsnivå är ett luddigt begrepp och att det saknas en tydlig definition av begreppet. Det framkom också delade meningar gällande om kommunens ekonomiska situation påverkade biståndshandläggarnas beviljandegrad.   Vi vill genom vår c-uppsats belysa att det som framkommer som resultatet i vår studie, kommer vi inte att kunna dra några generella slutsatser. Vi kommer däremot att på en mikronivå belysa likheter och skillnader mellan en kommun i norr och en kommun i syd.

Syftet med denna undersökning var att undersöka förekomsten av tillitsbaseratledarskap och i vilken grad tillitsreformen påverkat det tillitsbaserade ledarskapetsförekomst i de högsta kommunala ledningsgrupperna. Det teoretiska antagandet harvarit att ett engagerat ledarskap har stor betydelse för att förbättringsarbeten skalyckas och att den högsta ledningens egna beteende utgör en viktig förebild som kanskapa tillit men även misstro hos de som förväntas utföra det praktiska arbetet.Undersökningen genomfördes genom en webbaserad enkät som riktades tillkommunchefer och kommunfullmäktiges ordföranden i samtliga sverigeskommuner. Frågan som ställdes var hur de kommunala ledarna bedömer sitt egetoch statens tillämpande av tillitsbaserad styrning och ledning och hur tillitsreformenupplevs ha påverkat detta tillämpande. Undersökningens svarsfrekvens har intevarit tillräcklig för att säkerställa statistisk generaliserbarhet för landet som helhet,de resultat som uppnåtts antyder dock att de kommunala ledarna skattar varandrastillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning högre än vad de gör statens. Denförändring i ledarskapet som skett till följd av tillitsreformen har framförallt sketthos de kommunala chefstjänstemännen. Likaväl tycks det vara de kommunalachefstjänstemännen som överlag är mest kritiska till statens tillämpning av etttillitsbaserat ledarskap. Statens tillitsbaserade ledarskap är också det som anses haförändrats minst av tillitsreformen. Inom kommunerna tillämpar de förtroendevaldaledarna framförallt principen medborgarfokus medan tjänstemännen framförallttillämpar ledningsprinciperna stöd och öppenhet. Ledningsprinciperna kunskap,medborgarfokus och öppenhet är de som staten till störst del tillämpar. Principentillit framstår som den minst tillämpade principen såväl mellan förtroendevalda ochtjänstemän inom kommunernas ledningsgrupper som i statens styrning och ledninggentemot kommunerna men är samtidigt den princip vars tillämpning utvecklatsmest positivt inom de kommunala ledningsgrupperna. Analysen har inte kunnatstyrka att något uppenbart samband föreligger mellan statens och de kommunalaledarnas engagemang i tillitsreformen vad gäller tillämpningen avledningsprinciperna. Den analytiska slutsats som dras är istället att kommunernasrepresentanter uppfattar det statliga engagerade ledarskapet i tillitsreformen somrelativt svagt. Detta kan därför tänkas haft en hämmande effekt för tillitsreformensgenomslag även i kommunernas styrning och ledning. / The purpose of this thesis has been to examine the presence of trust-based controland management (tillitsbaserad styrning och ledning) and whether, and in that caseto what degree, the swedish trust reform (tillitsreformen) has affected the level oftrust-based control and management being practiced in the highest municipalmanagement groups. The theoretical assumption has been that a committedleadership (engagerat ledarskap) is essential to achieve success in qualityimprovement projects and that the actions of the most senior managementrepresentatives serve as an important role-model that can create trust, but just aswell disbelief, among those who are to carry out the work in practice. An onlinesurvey study has been directed to the most senior professional and politicallyappointed officials in all swedish municipalities. The question asked was to whichdegree those leaders rate each other’s practice of trust-based control andmanagement and how they view the practice of trust-based control and managementin the government’s and state authorities’ relations with the municipalities. Thequestion was also what change in that practice the trust reform has brought. Theresponse frequency has not been sufficient to make the findings generalizable on anational level. The results that have been achieved show that the municipalityleaders rate each other’s practice of trust-based control and management to a higherdegree than the government and state authorities’ dito. The results indicate that it isthe trust-based leadership of the professional municipal officials who overall havebenefited the most from the trust-reform, the professional municipality leaders arealso the most criticising of the state’s practice of trust-based control andmanagement. The state is also where the change in leadership practice based on thetrust reform is considered to have been the least prominent. The principle ofcitizen-focus (medborgarfokus) is the most prominent principle among thepolitically appointed leaders in the municipalities whereas the principle openness(öppenhet) is the primary principe among the professional leaders. The principles ofknowledge (kunskap), citizen-focus, and openness are the primary principles in thegovernment’s and state authorities’ practice of trust-based control and management.The principle of trust (tillit) is the principe with the lowest degree of practise both inthe relationship between professional and politically appointed officials withinmunicipalities and between the municipalities and the state but at the same timetrust is the principle that has seen the most positive change in it’s practice as a resultof the trust reform. The analysis has not been able to determine any correlationbetween the practice of trust-based control and management from the governmentand state authorities and the practice of the same among the municipal leaders.Instead the analytical conclusion is made that the committed leadership from thegovernment and the state in regards to the the trust reform so far has been regardedas relatively shallow by the municipal leaders and that could have had a negativeimpact on the implementation of trust-based control and management in themunicipal management groups as well. / <p>2020-06-26</p>

The Swedish Public Employment Service's reform based on the so-called January agreement from 2019 has since its initiation been an ongoing issue in the Swedish public debate. As a result of the reform, several municipalities have expressed experiences that the operational cooperation in individual cases has deteriorated. The experiences are significant, as cooperation between the Swedish Public Employment Service, municipalities and other actors has been described as a prerequisite for realizing labor market policy. The purpose of the thesis is therefore to study what the operational labor market policy cooperation in individual cases looks like in four Swedish municipalities and how municipal officials perceive that the conditions for this cooperation are affected by the Public Employment Service's reform. This through a qualitative interview study, with a strategic selection of municipalities. The study is thus based on a local perspective and the selection of municipalities is made in order to cover several contextual factors that could potentially affect the municipal experiences. The theoretical starting points are taken from the theory of interorganizational cooperation. The result shows consistent experience in all the municipalities interviewed that the conditions for the interorganizational operational cooperation in individual cases at the local level being negatively affected by the Swedish Public Employment Service's reform. Both in terms of cooperation between the municipalities and the Public Employment Service as well as between the municipalities and independent actors (in cases where they cooperated before the reform). The main reason for the deteriorating cooperation is described as a changed local presence, reduced contact areas and reduced personal relationships at the administrator level. These factors have also been identified by the municipal representatives as the most important factors to address in order for there to be an appropriate and well-functioning cooperation. / Arbetsförmedlingens reformering med utgångspunkt i den så kallade Januariöverenskommelsen från 2019 har sedan dess initiering varit en pågående fråga i den svenska samhällsdebatten. Till följd av reformen har flera kommuner uttryckt erfarenheter av att det operativa samverkan i individärenden försämrats. Erfarenheterna är betydelsefulla eftersom samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och andra aktörer beskrivits som en förutsättning för att realisera arbetsmarknadspolitiken. Syftet med uppsatsen är därför att studera hur den operativa arbetsmarknadspolitiska samverkan i individärenden ser ut i fyra svenska kommuner samt hur kommunala tjänstepersoner uppfattar att förutsättningarna för denna samverkan påverkats av Arbetsförmedlingens reformering. Detta genom en kvalitativ intervjustudie, med ett strategiskt urval av kommuner utifrån kommunernas geografiska position och hur Arbetsförmedlingen valt att arrangera myndighetens lokala närvaro. Studien utgår därmed från ett lokalt perspektiv och urvalet av kommuner görs i syfte att täcka in flera kontextuella faktorer som potentiellt kan påverka de kommunala erfarenheterna. Studiens resultat visar på samstämmiga erfarenheter hos de intervjudade kommunföreträdarna om att förutsättningarna för den interorganisatoriska operativa samverkan i individärenden på lokal nivå påverkats negativt av Arbetsförmedlingens reformering. Både när det gäller samverkan mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen samt mellan kommunerna och fristående aktörer (i de fall de samverkat innan reformen). De främsta orsakerna till den försämrade samverkan beskrivs vara Arbetsförmedlingens förändrade lokala närvaro, minskade kontaktytor och minskade personliga relationer på handläggarnivå. Faktorerna har utifrån de intervjuade kommunföreträdarna identifierats som viktiga för att främja en ändamålsenlig och välfungerande samverkan.

Biowaste Valorization (BV) includes practices that capture the value of biowaste through its conversion to high-value products. BV practices can influence the progress of various Sustainable Development Goals (SDGs) differently. BV can have several potential interactions with the SDGs (BV-SDGs interactions) that may take the form of either synergies or trade-offs. Therefore, the identification of BV-SDGs interactions is key to the successful achievement of SDGs. Sweden is a country at an advanced stage of BV implementation and can thus offer valuable insights. Through semi-structured interviews, relevant stakeholders evaluated the impact of BV on 15 selected SDGs targets in Sweden thus far. Both positive and negative effects were found, but synergies outnumbered the trade-offs with BV positively contributing to all 15 targets. However, this study also shows some potential trade-offs that require further investigation. The findings highlight the need for multidisciplinary collaboration to address BV-SDGs interactions comprehensively. The evidence provided in this study can inform the scientific community as well as other types of stakeholders towards better BV planning. The insights from the Swedish case can be valuable to Sweden and other countries in different stages in the transition to BV and a wider Circular Economy (CE). / Biowaste Valorization (BV) inkluderar metoder som fångar värdet av bioavfall genom dess omvandling till högvärdiga produkter. BV-praxis kan påverka utvecklingen av olika hållbara utvecklingsmål (SDG) på olika sätt. BV kan ha flera potentiella interaktioner med SDG (BV-SDG-interaktioner) som kan ta formen av antingen synergier eller avvägningar. Därför är identifieringen av BV-SDG-interaktioner nyckeln till ett framgångsrikt uppnående av SDG. Sverige är ett land i ett långt framskridet stadium av BV-implementering och kan därmed erbjuda värdefulla insikter. Genom semistrukturerade intervjuer utvärderade relevanta intressenter effekten av BV på 15 utvalda SDG-mål i Sverige hittills. Både positiva och negativa effekter hittades, men synergierna överträffade avvägningarna med BV som positivt bidrog till alla 15 målen. Men den här studien visar också på några potentiella avvägningar som kräver ytterligare utredning. Resultaten belyser behovet av tvärvetenskapligt samarbete för att ta itu med BV-SDG-interaktioner på ett heltäckande sätt. Bevisen som tillhandahålls i denna studie kan informera vetenskapssamhället såväl som andra typer av intressenter mot bättre BV-planering. Insikterna från det svenska fallet kan vara värdefulla för Sverige och andra länder i olika skeden av övergången till BV och en bredare cirkulär ekonomi (CE).

Användningen av kommunalt avfall för att producera förnybar energi, huvudsaklig biogas, uppfyller 8 av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Två typer av rötningsprocesser som används är kontinuerligt omrörda tankreaktorer (CSTR) och pluggflödesreaktorer (PFR). Rapportens syfte är att direkt jämföra de två reaktorkonfigurationerna, PFR och CSTR, med samma substratblandning. Båda reaktortyperna drevs med samma belastning (5,2 g VS/L dag), hydraulisk retentionstid (30 dagar) och driftstemperatur (520C). Två PFR-reaktorer drevs med återcirkulation av rötrester. Under projektets gång mättes olika parametrar, vilka var: pH, total gasvolym och gassammansättning, FOS/TAC (organiska syror/alkalinitet), flyktiga fettsyror (VFA), ammonium-kvävekoncentration och TS (torrsubstanshalt) och VS (organiska ämnen). Studieresultatet var uppdelat i två sektioner. Avsnitt 1 sammanfattar uppstartsperioden, där alla tre CSTR (D1-R, D2-NR och C1-NR) kördes i icke-återcirkulerande läge. Uppstartsperioden gjordes för att säkerställa reaktorernas stabilitet och det gällde att uppnå en liknande baslinje för detektion. Inom studien accepterades avvikelser för baslinjen inom intervallet 0-5%. För uppstartsperioden varierade den specifika metanproduktionen med 2 % mellan D1-NR och D2-R, D1-R och C1-NR med 6 %, och D2-NR och C1-NR med 8 %. För ammoniak-koncentrationen var skillnaden mellan D1-R och D2-NR 2 % och mellan D1-R och C1-NR 9 %, mellan D2-NR och C1-NR, 7%. Med dessa variationer togs beslutet att utesluta reaktor C1-NR från den experimentella perioden för projektet. Avsnitt 2 jämför PFR och CSTR återcirkulerat/icke återcirkulerat läge. En CSTR drevs med 30 % återcirkulation av rötrest och en CSTR drevs i icke-återcirkulationsläge. Att jämföra PFR och CSTR återcirkulerat/icke återcirkulerat läge visade att PFR:erna övervann båda CSTR:erna när det gäller den specifika metanproduktionen. Där PFR producerade 395±93 NL/KgVS och 372±42 (N)L/KgVS CSTR med återcirkulation 280±10 (N)L/KgVS och den icke-återcirkulerade CSTR producerade 250±7 (N)L/KgVS. NH4+-N-nivåerna mellan PFR och CSTR visade en skillnad på 1 g/L, där PFR var den med högre NH4+-N (2,53±0,39 g/L för PFR-A och 2,73±0,43 g/L för PFR-T). En av skillnaderna mellan de återcirkulerade och de icke-återcirkulerade CSTR:erna var VFA-koncentrationen. VFA-koncentrationen i de återcirkulerade var 1,05±0,90 g/L och 0,43±0,25 g/L i de icke-återcirkulerade. VFA-koncentrationen för PFR var i genomsnitt 0,28±0,12 g/L och 0,40 ±0,16 g/L. Graden av nedbrytning i CSTRs var 90-91%, och 63-65% i PFR. Den är möjligen felberäknad och visar en inkonsekvens mellan reaktorernas prestanda och specifik metanproduktion. / The use of municipal waste to produce renewable energy, in the form of biogas, fulfils eight of Sweden's sixteen environmental quality objectives. The most common technology to produce biogas is anaerobic digestion (AD). Two common types of AD processes are continuously stirred reactors (CSTR) and plug flow reactors (PFR). The thesis aims at directly comparing the two reactor configurations using the same substrate mix. For this, two PFRs (PFR-T and PFR-A) and three CSTRs (D1-R, D2-NR and C1-NR) were setup. All reactors were operated at the same organic loading rate (5.2 g VS/L-day), hydraulic retention time (30 days) and operational temperature (52°C). During the project, various parameters were measured to evaluate the reactor performance, such as pH, total gas volume and gas composition, FOS/TAC (organic acids/alkalinity), volatile fatty acids (VFA), ammonium-nitrogen concentration, and solid and volatile solid of digestate.   The study result was divided into two sections. Section 1 summarises the start-up period (42 days), where the CSTRs and the PFRs were operated under non-recirculation mode. The start-up period was done to ensure the stability of the reactors and was concerned with achieving a similar baseline for performance. For the start-up period, the specific methane production between D1-R and D2-NR varied by 2% while the variation between C1-NR and D2-NR was 8%. Likewise, for the ammonia concentration, the difference between D1-R and D2-NR was 2%, while C1-NR differed by 9% from D2-NR. Based on these findings, the decision was taken to exclude reactor C1-NR from the experimental period of the project.  Section 2 compares the PFR and CSTR. One CSTR was operated with 30% recirculation of digest, while the other CSTR was operated in non-recirculation mode. The two PFRs were operated with recirculation of digestate. The experiments showed that the PFRs outperformed both CSTRs regarding the specific methane production. The PFRs produced 395±93 (N)L/kg-VS and 372±42 (N)L/kg-VS. In contrast, the CSTR with recirculation reached 280±10 (N)L/kg-VS and the non-recirculated CSTR produced 250±7 (N)L/kg-VS. The NH4+-N levels for the PFRs and CSTRs showed a 1 g/L difference, with a higher value for the PFRs (2.53±0.39 g/L for PFR-A, and 2.73±0.43 g/L for PFR-T). One of the significant differences between the recirculated and the non-recirculated CSTRs was the VFA concentration. The VFA concentration in the recirculated and non-recirculated reactor was 1.05±0.90 g/L and 0.43±0.25 g/L, respectively. The VFA concentration for the two PFRs was on average 0.28±0.12 g/L and 0.40 ±0.16 g/L. The degree of degradation in the CSTRs was 90-91% compared to 63-65% in the PFRs. The degree of degradation is possibly miscalculated and shows an inconsistency between the reactor performance in terms of specific methane production.

Abstract  Background: Pain is a common symptom in the end-of-life phase for older individuals residing in specialized housing in Sweden. The nurse's role is to alleviate pain and provide person-centered support to the individual and their family members during end-of-life care.   Objective: The aim of this study was to describe nurses' experiences of using or not using assessment tools for pain assessment in older individuals in the end-of-life stage in community-based specialized housing.   Method: The study employed a descriptive design with a qualitative inductive approach. Eight semi-structured interviews were conducted and analyzed using qualitative manifest and latent content analysis.   Main Findings: The results revealed that nurses used pain assessment instruments, but not consistently. The decision to use these instruments depended on factors such as the design of the instrument, the individual being assessed for pain, and the context in which the assessment took place. Nurses perceived the use of pain assessment instruments as providing a comprehensive picture and described them as useful tools for evaluating the effectiveness of pain relief interventions. However, many found the Abbey Pain Scale difficult to use when they were unfamiliar with the individual being assessed or if the individual had dementia. Adherence to team protocols was crucial for implementing pain assessment using these instruments. Lack of time and prevailing workplace culture were described as barriers to the use of pain assessment instruments.   Conclusion: Nurses should practice based on scientific evidence and proven experience. Not all older individuals in end-of-life care in community-based elderly housing receive pain assessments using validated assessment tools, despite research indicating that those who undergo pain assessment also experience better symptom relief. Effective relief of distressing symptoms such as pain is central to person-centered care.  Keywords: Community-based specialized housing, person-centered care, pain assessment instruments, end-of-life care, elderly