Fysisk aktivitet är viktigt för en god hälsa, och svenskarnas hälsa blir allt sämre. Karlstads kommuns mål är att alla kommuninvånare ska ha rätt till en god hälsa på lika villkor, och ger därför stöd till spontanidrotten. Kommunen har även som mål att vara en av landets mest jämställda kommuner. Studiens syfte var att undersöka hur utomhusgym i Karlstads kommun används och vem som använder dem. Studien utgick främst ifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Huvudfrågan som besvarades var om pengarna används rätt i Karlstads kommun gällande stöd till en jämställd spontanidrott. Metoderna för att undersöka detta var kvalitativa intervjuer där sex respondenter deltog samt via kvantitativa observationer där 147 personer observerades. Huvudresultaten i studien visade att Karlstads kommuns stöd till spontanidrott används rätt ur ett jämställdhetsperspektiv, då fördelningen av användarna var jämn med 47% kvinnor och 53% män på de observrade utomhusgymmen. Män fokuserade mer på att nyttja redskap där överkroppen tränades. Respondenterna önskade att kunna justera vikt och passform på redskapen. Kvinnor upplevde i större utsträckning hinder för att inte komma till utomhusgymmen, som kan kopplas till otrygghet. Vidare bör större studier göras för att få ett större underlag för hur fördelningen ser ut, samt för att djupare kunna undersöka manliga och kvinnliga preferenser av redskapen och hur hinder kopplade till otrygghet kan minska. / Physical activity is vital for an adequate health, and the Swedish residents’ health is getting poorer. Karlstad municipality’s aim is that all residents of Karlstad municipality shall have the right to an adequate health on equal terms, and the municipality offer financial support to spontaneous sports. Karlstad municipality have the aim to be one of the country’s most equal municipalities, as well. The aim with this study was to investigate how the outdoor gyms in Karlstad municipality are used and by whom. The study mainly based on a gender theoretical perspective. The main question at issue, which was answered to, was if the Karlstad municipality’s financial support was used right to generate equality in spontaneous sports. The research methods used in this study was qualitative interviews with six respondents, and quantitative observations with 147 people were observed. The main results in this study showed that Karlstad municipality’s financial support was used right in an equality perspective since the gender divide was equal with 47% women and 53% men at the observed outdoor gyms. Men did focus more at using equipment made for exercising the upper body. The respondents wished to be able to adjust the weight and fit at the equipment. Women did experience discouragements to not work out in an outdoor gym in a greater extent, which can be linked to insecurity. Further research should investigate the question in larger studies, to get a greater basis of how the gender divide is divided, and to be able to in a more profound way investigate male and female preferences of the equipment and how discouragement linked to insecurity can be reduced.

Purpose: The report aims to contribute to sustainable social development. The survey aims to find out what municipalities 'work for sustainable construction looks like today and propose measures that can increase municipalities' construction of wood as a building material in the short term. The carbon dioxide neutrality of the wood justifies the investigation, which is directed to the situations where the municipality grants land for development and the cases where the municipality acts as a client. Method: The report is a qualitative work where selected survey methods are case studies, literature studies, document analysis and interviews. The literature collected consists of scientific articles. Interviewees were selected, partly from three municipalities where it was known that work was underway for increased wood construction, these are Växjö, Jönköping and Varberg municipality. Two more people were interviewed about the properties of the wood, they serve at RISE and Martinson's respectively. The documents analyzed are partly linked to the respective municipality, partly to municipal wood construction in general. Some of the people interviewed have been involved in creating some of the documents that have been analyzed. Findings: The report shows that municipalities' work towards ecological sustainability in society benefits from the design of a wooden building strategy. Establishing a deeper knowledge of wood as a building material internally in the municipal organization will make it easier for wood construction to be put into practice. Good contact with the business community regarding wood construction is an important factor in creating good cooperation and gaining greater knowledge in the field. The organization agrees is crucial in order for a commitment to increased wood construction to be fully realized. Municipalities can achieve increased wood construction by designing several incentives and means of power to use as a client and in the planning process when land is to be built by other actors. Implications: Designing a wooden building strategy lays a good foundation for a municipality's continued work on increasing wood construction within the municipality. Furthermore, the fact that the municipal organization further educates officials within the subject and clearly paves the way towards set goals gives good conditions for succeeding in the process. Connecting the business community through networks and collaborations creates important foundations for further work. Municipalities need to see the benefits with the legislative tools they possess and thus use them to steer towards sustainable construction.Limitations: All municipalities with a wooden building strategy are not included in the survey. More interviews with experienced municipal officials had contributed to an even more complete basis. Some of the documents were not finalized by the authors when they were analyzed for the report, which may mean that some information was not analyzed. The survey was conducted only at municipalities with a population of between 60,000 and 140,000 inhabitants. / Syfte: Rapporten syftar till att ge ett bidrag till hållbar samhällsutveckling. Undersökningen ämnar ta reda på hur kommuners arbete för hållbart byggande ser ut i dag och ge förslag på åtgärder som kan öka kommuners byggande med trä som byggmaterial på kort sikt. Träets koldioxidneutralitet motiverar undersökningen som riktar sig till de situationer då kommunen upplåter mark för bebyggelse och de fall då kommunen agerar beställare. Metod: Rapporten är ett kvalitativt arbete där valda undersökningsmetoder är fallstudie, litteraturstudier, dokumentanalys och intervjuer. Den litteratur som samlats in består av vetenskapliga artiklar. Intervjupersoner valdes, dels ifrån tre kommuner där det var känt att det pågick ett arbete för ett ökat träbyggande, dessa är Växjö, Jönköping och Varbergs kommun. Ytterligare två personer intervjuades kring träets egenskaper, de tjänstgör på RISE respektive Martinsons. Dokumenten som analyserats är dels kopplade till respektive kommun, dels till kommunal träbyggnation i allmänhet. Några av de personer som intervjuats har varit involverade i att skapa några av de dokument som analyserats. Resultat: Rapporten visar att kommuners arbete mot en ekologisk hållbarhet i samhället gynnas av att en träbyggnadsstrategi utformas. Att etablera en djupare kunskap om trä som byggmaterial internt i kommunorganisationen leder till att träbyggande bli lättare att omsätta till praktik. En god kontakt med näringslivet i fråga om träbyggande är en viktig faktor för att skapa ett gott samarbete och erhålla större kunskap på området. Att organisationen är enig är avgörande för att en satsning om ökat träbyggande ska kunna förverkligas full ut. Kommuner kan uppnå ett ökat träbyggande genom att utforma flertalet incitament och maktmedel att nyttja i egenskap av beställare och i planprocessen då mark ska bebyggas av andra aktörer.Konsekvenser: Att utforma en träbyggnadsstrategi lägger en god grund för en kommuns fortsatta arbete med att öka träbyggandet inom kommunen. Att kommunorganisationen därtill vidareutbildar tjänstemän inom ämnet och tydligt stakar ut vägen mot uppsatta mål ger goda förutsättningar att lyckas med processen. Att knyta näringslivet till sig genom nätverk och samarbeten skapar viktiga fundament för vidare arbete. Kommuner behöver se nyttan med de lagstiftade verktyg de besitter och därmed nyttja dem till att styra mot ett hållbart byggande. Begränsningar: Alla kommuner med träbyggnadsstrategi är inte med i undersökningen. Fler intervjuer med erfarna kommuntjänstemän hade bidragit till ett än mer fullödigt underlag. Några av dokumenten var inte färdigbearbetade av upphovsmännen då de analyserades för rapporten vilket kan betyda att viss information inte analyserats. Undersökningen utfördes enbart hos kommuner med ett invånarantal mellan 60 000 och 140 000.

I Sverige beräknas ett behov av ytterligare 592 000-664 000 byggda bostäder till år 2029 och med populära samhällsbyggnadsstrategier som förtätning finns en risk att de urbana ekosystemtjänster som kan erbjuda klimatanpassning och värde för invånarnas hälsa och boendekvalitet går förlorade. Åtgärder som avser främja urban ekosystemtjänster behöver följas upp för att säkerställa en hållbar stadsutveckling. Boverket har identifierat ett utvecklingsbehov av indikatorer och metoder som kan mäta denna utveckling. Så hur gör kommunerna? Enkätundersökning och intervjuer genomfördes för att öka kunskapen kring vilka indikatorer och metoder som landets kommuner använt och har goda erfarenheter av för att följa upp arbetet med integrering av ekosystemtjänster i den urbana miljön. Även hinder i uppföljningsarbetet identifierades och goda erfarenheter delades. Resultaten visade att knappt hälften av respondenterna i enkäten hade etablerade indikatorer och metoder för uppföljningsarbetet. I linje med tidigare studier visade resultaten på en komplexitet i arbetet med ekosystemtjänster som förutsätter en viss samordning av både tid och kompetens för att lyckas. De kommuner som hade erfarenheter av uppföljningsarbetet använde i många fall indikatorer kopplade till geografiska informationssystem och metoder som byggde på tillgänglig data från tex myndigheter. Fördelarna med dessa var att de i hög grad kunde utföras av kommunerna själva och med viss flexibilitet. Hinder som förekommit var brist på resurser i form av tid, budget och kompetens. Dessa kunde stävjas med en konkret politisk förankring och tydligt formulerade målbilder. / In Sweden, an additional 592,000-664,000 homes built by 2029 are estimated and with popular urban development strategies such as densification, there is a risk that the urban ecosystem services that can offer climate adaptation and value for residents' health and quality of living will be lost. Measures to promote urban ecosystem services need to be followed up to ensure sustainable urban development. Boverket has identified a development need for indicators and methods that can measure this development. So how do municipalities follow up on measures to promote urban ecosystem services? Survey and interviews were conducted to increase knowledge about the indicators and methods used by the country's municipalities and have good experience of following up the work on integrating ecosystem services into the urban environment. Obstacles in the follow-up work were also identified and good experiences were shared. The results showed that just under half of the respondents in the survey had established indicators and methods for follow-up work. In line with previous studies, the results showed a complexity in the work with EST that requires some coordination of both time and competence to succeed. In many cases, municipalities with experience of follow-up work used indicators linked to geographical information systems and methods based on available data from, for example, authorities. The advantages of these were that they could be largely carried out by the municipalities themselves and with some flexibility. Obstacles that occurred were a lack of resources in terms of time, budget, and competence. These could be curbed with concrete political support and clearly formulated objectives.

Syftet med vår uppsats är att undersöka om bosättningslagens möjligheter och brister, detta genom att undersöka hur yrkesverksamma under lagen upplever sitt arbete. Vi har i studien utgått ifrån ett kommunalt perspektiv i form av en fallstudie där vi studerade en kommun på djupet. Propositionen för bosättningslagen tillkom mitt i flyktingkrisen i slutet av år 2015, detta då regeringen menade att många kommunala verksamheter, exempelvis socialtjänsten, var hårt ansträngda eller stod inför stora prövningar. Propositionen lagstiftades hastigt och många kommuner runt om i landet menade på att det fanns brister och otydligheter gällande lagens riktlinjer. Vi genomförde studien med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med anställda inom kommunens sektion som arbetar under lagen. Den teoretiska utgångspunkten i vår studie har varit en kombination av två teorier, Lundquists implementeringsteori gällande begreppen: förstå, kan och vill, som fungerar som en generell teori. Samt Qvists forskning gällande samverkan inom integration. Qvists forskning fungerar som en operativ teori om hur det fungerar i praktiken, och har hjälpt oss se implementeringsteorin kring bosättningslagen ur ett samverkansperspektiv. Vårt empiriska material visade att individerna vi intervjuade menade på att det fanns ett stort tomrum i bosättningslagen i form av riktlinjer av mottaget och introduktionsstödet för en av målgrupperna, ett bristande barnperspektiv, brist på resurser, en bristande samverkan mellan kommun och statlig myndighet, samt att lagen hade ett för stort tolkningsutrymme. Vilket de menade lämnade tolkningen av lagen till kommunerna. Det framkom även att kommunen i studien inte visste vad de ska göra år 2020 då deras första anvisade nyanlända familjer som bosattes år 2016 i kommunen, kommer ha nått max antal år av bosättning enligt lagens bestämmelser. Intervjupersonernas berättelser visade på en vilja inom kommunen då de berättade om vilka möjligheter det fanns i deras arbete, de har inom kommunen själva startat projekt med frivilligorganisationer, för att sammanknyta människor och arbeta utifrån barnets bästa utifrån deras resurser. / The Purpose of our study is to investigate the possibilities and deficits of the law (2016:38) of settlements, this by examining how professionals under the law experience their work. We based the study out of a municipal perspective in the form of a case study where we have studied a municipality in depth. The bill for the law of settlement came into act in the middle of the refugee crisis at the end of 2015, when the government believed that many municipal activities such as the social services, were severely strained or were facing major trials. The bill was swiftly legislated and many municipalities around the country believed that there were deficits and ambiguities regarding the law´s guidelines. In the study, we implemented a qualitative method in the form of semi- structured interviews with employees in the municipal section working under the law. The theoretical starting point in our study has been a combination of two theories, Lundquist´s implementation theory concerning the concepts: understanding, can and will, which functions as a general theory. As well as Qvist´s research on the importance of collaboration between different parts of the government for a more effective integration- process. Qvist´s research serves as an operational theory of how it works in practice and has helped us see the implementation theory around the law of settlement from a collaborative perspective. Our empirical material showed that the individuals we interviewed, meant that there was a large void in the law of settlement in the form of guidelines for the reception and introduction support for one of the two target groups. A lack of children´s perspective, a lack of resources, a lack of cooperation between the municipality and the state authority, and the law had an excessive scope of interpretation, which they believed left the interpretation of the law to the municipality itself. It also emerged that the municipality in the study, did not know what to do in 2020 when their first assigned newly arrived families who settled in the municipality in 2016, will have reached the maximum number of years of residence in accordance with the law´s directions. The interviewees told stories of a desire within the municipality when they talked about the opportunities that existed in their work, within the municipality they have started projects with voluntary organizations to connect people and work based on the best interests of the child according to their resources they have at their disposal.

Fram till år 2025 beräknas mellan 51 000 och 93 000 bostäder behöva byggas i Sverige varje år. Idag byggs inte ens i närheten av så många. Konjunktur är mycket betydande för bostadsbyggande men även detaljplaneprocessens effektivitet och hur fort detaljplaner kan tas fram påverkar hur mycket som byggs. Byggprocessutredningen och Plangenomförandeutredningen är två tidigare utredningar som försökt förbättra planprocessen. Utifrån dessa utredningar har frågan om privat initiativrätt aktualiserats. 2019 har en ny utredning gjorts för att se över behovet och förutsättningarna för detta. Samtidigt gäller kommunalt planmonopol som innebär att den fysiska planeringen av mark och vatten är en kommunal angelägenhet.Syftet med denna uppsats är därav att först jämföra planprocesserna i Sverige, Norge och England särskilt i fråga om den privat initiativrättens utformning. Därefter fokuserar frågorna på hur den svenska planprocessen kan utvecklas tillsammans med en utökad privat initiativrätt, vilka för- och nackdelar som kan finnas och hur intresset ser ut för ett införande från kommuner och byggaktörer. Delar i systemen i Norge och England som har en utmärkande del privata initiativ har studerats speciellt, rättare sagt planeringsunderlag och samråd. Uppsatsen omfattar en fallstudie för plansystemen i Norge och England med syfte att jämföras med den svenska planprocessen. Syftet med två jämförande länder var att kunna använda verkliga fungerande förslag på utvecklingsområden till den svenska processen. Både en dokument- och litteraturstudie har utförts. Detta för att sätta sig in ämnet och förstå grundläggande lagstiftning, bakgrunden till dessa och identifierade konsekvenser av detta idag. Den kvalitativa studien har inneburit 14 intervjuer med kommuner, byggaktörer och branschorganisationer.  Det svenska plansystemet på kommunal nivå innefattar en icke bindande översiktsplan och en bindande detaljplan utifrån vilken bygglov söks. Kommunen har planmonopol och bestämmer när ett planarbete ska påbörjas. För att försöka göra processen snabbare kan byggaktörer sedan 2011 begära planbesked och kommuner sedan 2017 begära planeringsbesked. I Norge har alla kommuner en kommuneplan som innefattar två delar, varav arealdelen är bindande. Områdesregulering och detaljregulering motsvarar den svenska detaljplanen, där detaljreguleringen får utformas av privata planintressenter. I England ansöks byggtillstånd utan detaljplan direkt på en icke bindande översiktlig plan.Intervjuer visade att samarbetet skiljer sig åt beroende på vilka kommuner eller byggaktörer som är inblandade. Utredningar, resurser, kompetens, finansiering och lagstiftning påverkar tidsåtgången. Utvecklingsmöjligheter anses finnas i detaljplanens detaljeringsgrad, samarbetet med bygglovsenheten, avvägningen av riksintressen och avtalsvillkor. Byggaktörerna anger att de vill ta mer ansvar i processen för att kunna påverka tidsåtgången. De delar i processen som utgör myndighetsutövning anses istället inte intressant att lägga på det enskilda. Transparensen, tydlighet och samverkan behöver bli bättre utifrån ett konkurrenssyfte. Hur privat initiativrätt ska fungera i praktiken, och om det är bra, finns det delade meningar om.Tidsfrister för hela planprocessen kan tillsammans med ytterligare utredningsansvar stärka byggaktörens kontroll över tiden. Resursbristen i kommunen bör underlättas när mer ansvar läggs på byggaktören. Mer betydande översiktsplaner anses öka transparensen och minska risken för förgävesplanering. En del av risken bör övergå till kommunen som utövar mest kontroll. Privat initiativrätt ställer högre krav på samarbete mellan kommun och byggaktör. Kunskaper och erfarenheter används bäst när de delas med varandra.Samarbetet och transparensen är viktiga faktorer som måste förbättras för att förbättra planprocessen. Det finns ett behov att privat initiativrätt om det bidrar till att processen går fortare. Det är dock svårt att se hur det ska fungera i praktiken, mycket pga. det kommunala planmonopolet. Fördelarna med privat initiativrätt är högre effektivitet, bättre samarbete, större rådighet över marken samt kontroll över risken för byggaktören. Nackdelarna är att konkurrensen blir sämre, visst merarbete uppstår för kommunen, risken ökar i tidigt skede för byggaktören och det görs intrång i planmonopolet. Privat initiativrätt kan framförallt utökas i utredningsskedet men även vad gäller utformandet av detaljplaner. / Between 51,000 and 93,000 homes need to be built in Sweden every year up until 2025. Today, we’re not even close to that. The business cycle is very important for housing construction, but so are also the efficiency of the detailed planning process and how quickly detailed plans can be developed, which then affect how much is being built. Byggprocessutredningen and Plangenomförandeutredningen are two previous investigations that previously attempted to improve the planning process. Based on these investigations, the issue of private initiative has been raised. In 2019, a new investigation has been carried out to review the need and conditions for this. At the same time, the municipal planning monopoly says that the physical planning of land and water is a municipal matter.The purpose of this thesis is therefore to first compare the planning processes in Sweden, Norway and England especially in terms of the right to private initiative in urban planning. The questions then focus on how the Swedish planning process can be developed through an expanded right of private initiative, what advantages and disadvantages it can lead to and if the municipalities and developers are interested in such an expansion. Parts of the systems in Norway and England, that have a distinctive part of private initiative, have been specifically studied, more precisely planning preparation and consultation. The thesis comprises a case study for the planning systems in Norway and the England with the aim of being compared with the Swedish planning process. The purpose of two comparative countries was to be able to use real, functional proposals on development areas for the Swedish process. Both a document and literature analysis have been performed. This is to get acquainted with the subject and understand basic legislation, the background to these and identified consequences of this today. The qualitative study has resulted in fourteen interviews with municipalities, developers and industry organizations.The Swedish planning system at municipal level includes a guiding overviewing plan and a legally binding detailed plan on which building permit is applied. The municipality has the planning  monopoly and decides when a planning work is to begin. In order to try to make the process more efficient, developers can, since 2011, request planbesked and municipalities can since 2017 request planeringsbesked. In Norway, all municipalities have an overviewing plan that includes two parts, of which one is legally binding. Områdesregulering and detaljregulering correspond to the Swedish detaljplan, where the second one may be designed by private plan stakeholders. In England, an application for planning permission are based directly on a guiding overviewing plan.Interviews showed that the cooperation differs depending on which municipalities and developers that are involved. Investigations, resources, competence, financing and legislation all affect the time schedule. Potentiality are considered to be found in the detailed plan's degree of detail, the cooperation with the building permit unit, the balance of national interests and contract terms. The developers state that they want to take more responsibility in the process simply in order to be able to influence the time spent. The parts of the process that constitute the exercise of authorities are not considered interesting to transfer to an individual party. Transparency, clarity and collaboration need to be improved on the basis of a competitive purpose. However, opinions are split on whether private right of initiative is a good thing, and how it will practically work.Time limits for the entire planning process, together with further investigation responsibility, can strengthen the developer’s control over the time schedule. The resource shortage in the municipality should be facilitated when more responsibility is placed on the developer More significant overviewing plans are considered to increase transparency and reduce the risk of planning in vain. Part of the risk should be transferred to the municipality that exercises the most control. Private right of initiative places greater demands on cooperation between the municipality and the developer. It is stated that knowledge and experience are best used when it is shared.Cooperation and transparency are important factors that must be improved to make the planning process more efficient. There is, in fact, a need for private initiative right if it contributes to efficiency in the planning process. However, it is difficult to see how it will work in practice, much because of the municipal planning monopoly. The advantages of private initiative law are higher efficiency, better cooperation, greater availability of land and control over the risk for the developer. The disadvantages are that competition gets worse, some additional work for the municipality arises, the risk increases at an early stage for the developer and there is an infringement of the planning monopoly. Private right of initiative can in particular be expanded in the investigation phase, but also regarding the design of detailed plans.

Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning. Vi kontaktade vuxenutbildningen för att hitta intervjupersoner och genomförde fem stycken intervjuer. Vi har gjort vår analys ifrån teorierna Careership som Hodkinson och Sparkes har formulerat samt Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att våra informanter saknar gymnasieexamen är felval men vi ser även andra orsaker. Majoriteten av informanterna hade någon i sin närhet som motiverade dem tillbaka till studier igen. / Dropping out of school has implications both for the individual person and of society. At the community becomes poorer tax revenue and increased social costs. A person who does not complete upper secondary school today gets more difficult to enter the labor market, which can lead to long-term exclusion. The purpose of this study is to analyze the causes of what it is that makes our respondents, young adults aged 20-25 years, have no upper secondary school and what their motivation is to start studying again. Our research questions are about people who have no upper secondary school, the reason they are back in studies again and their views on the consequences when one lacks full upper secondary school. We contacted adult education to find interview subjects and conducted five interviews. We have done our analysis from the theories Careership Hodkinson and Sparkes has formulated and Linda Gottfredson's theory of circumscription and compromises. The result shows that the most common reason why our informants have no upper secondary school is the wrong choice, but we also see other reasons. The majority of the informants had someone close that motivated them back to study again.

Polyhydroxyalkanoates (PHAs) are a group of bioplastics, which are produced through microorganisms. They are accumulated in granules inside bacteria’s cell cytoplasm and serve as an energy reserve. Moreover, PHAs are completely biodegradable and biocompatible biopolyesters, which make them to suitable materials for medical applications and replace conventional petrochemical plastics. However, it is not economically feasible to produce PHAs yet, as it is four to nine times as expensive as to produce fossil fuel-based plastics. In order to reduce the price, it is possible to use waste streams rich in carbon and mixed cultures as microorganisms, which was applied in this thesis work. In this study, PHAs were synthesized from a volatile fatty acid (VFA) mixture rich in hexanoic acid, which was produced by anaerobic digestion of waste streams. To be able to obtain the maximum PHA content, the experimental work was separated into a selection phase and a production phase respectively. During the selection step, enrichment of the mixed culture took place during 50 days altering feast/famine cycles. The production phase was then conducted in a fed-batch cultivation to accumulate as much PHAs as possible, while utilizing the enriched mixed culture.  The selection phase was seen as successful since the quantity of synthesized PHA increased with time. Solely polyhydroxybutyrate (PHB) was formed during this period. The specific consumption rates for the hexanoic acid and acetic acid were almost the same in this phase (0.10 g hexanoic acid/(g volatile suspended soilds (VSS),h) and 0.11 g acetic acid/(g VSS,h)), which suggests that the consumption of these majoritarian fatty acids was simultaneous. However, the determined consumption rate for butyric acid was approximately solely half of the values for hexanoic acid and acetic acid. The highest PHA yield obtained in the enrichment phase was 0.26 g PHB/g VFA.  In the production phase, the highest achieved PHA content was 31.4 % of VSS, which was obtained after five hours. Both PHB and polyhydroxyvalerate (PHV) were formed in this phase, even though the quantity of accumulated PHB dominated with its approximately 97 weight-%. / Polyhydroxialkanoater (PHA:er) är en grupp bioplaster som produceras med hjälp av mikroorganismer. De ackumuleras inuti granulater som finns i bakteriers cellcytoplasma, och används som en energireserv. PHA:er är dessutom fullständigt bionedbrytbara och biokompatibla biopolyestrar, vilket gör dem till lämpliga material att applicera inom medicinska preparat och för att ersätta konventionella petrokemiska plaster. Det är däremot inte ekonomiskt fördelaktigt att producera PHA:er än så länge, då det är fyra till nio gånger dyrare att producera än i jämförelse med att producera plaster från fossila bränslen. Ett tillvägagångssätt för att reducera priset är genom att applicera kolrikt avfall som råmaterial och en blandad kultur av mikroorganismer. Det var detta som tillämpades i detta examensarbete vid PHA produktionen. I denna studie syntetiserades PHA:er från en blandning av flyktiga fettsyror rik på hexansyra, som framställts av avfall genom anaerobisk digestion. Det experimentella arbetet delades in i två faser: en selektionsfas och en produktionsfas. Detta för att kunna erhålla högsta möjliga PHA innehåll. Den blandade kulturen av bakterier berikades under selektionsfasen genom applicering av alternerande svält/frossa cykler i 50 dagar. Produktionsfasen utfördes därefter i en så kallad ”fed-batch odling” för att ackumulera högsta möjliga kvantitet av PHA, med hjälp av den berikade kultur blandningen.  Selektionsfasen ansåg vara lyckad, då mängden ackumulerad PHA ökade med tiden. Endast polyhydroxibutyrat (PHB) producerades under berikelsefasen. De erhållna specifika konsumptionshastigheterna för hexansyra och ättiksyra var i samma storleksordning (0.10 g/(g flyktiga suspenderade ämnen, h) respektive 0.11 g/(g flyktiga suspenderade ämnen, h)), vilket tyder på att förbrukningen av dessa fettsyror skedde samtidigt. Konsumptionshastigheten för butansyra var däremot endast cirka hälften av hastigheterna för hexansyra samt ättiksyra. Det högsta PHA-utbytet beräknades till 0.26 g PHB/g flyktiga fettsyror. Det högsta PHA-innehållet som erhölls i produktionsfasen var 31.4 % av de flyktiga suspenderade ämnena, vilket uppmättes efter fem timmar. Både PHB och polyhydroxivalerat (PHV) bildades under denna fas, även om mängden ackumulerad PHB dominerade med 97 vikt-%. / <p>I och med COVID-19 presenterades examensarbetet via zoom</p> / Carbon Neutral Next Generation Wastewater Treatment Plants

I takt med att städerna växer ökar belastningen på de kommunala avloppsreningsverken. Käppalaförbundet förutspår att antalet anslutna personekvivalenter till Käppalaverket kommer att öka med över 160 % under de kommande tre decennierna. En ökad belastning leder till en större mängd slam som måste behandlas. Detta görs idag med stabilisering genom mesofil rötning samt efterföljande avvattning och hygienisering. Samtidigt finns ett behov av hållbara energikällor i samhället, dit avloppsreningsverken bidrar genom tillhandahålla energirik biogas som biprodukt från rötningen.  Utrötningsgraden är beroende av slammets uppehållstid i rötkammaren och uppehållstiden kommer att bli kortare i takt med att belastningen ökar. Termofil rötning har identifierats som ett möjligt alternativ till inköp av ytterligare rötkammarvolym då metoden har rapporterats ge en snabbare stabilisering och därmed ett likvärdig resultat med kortare uppehållstid. Dessutom finns indikationer för att termofil rötning kan producera en större mängd biogas per enhet organiskt material i jämförelse med mesofil rötning. För att utreda huruvida Käppalaförbundet kan åtnjuta dessa fördelar har ett termofilt rötningsförsök bedrivits i pilotskala.  Pilotanläggningen bestod av en 5 m³ rötkammare som matades semikontinuerligt med 65 mass% primärslam och 35 mass% överskottsslam. Försöket inleddes med en temperaturövergång från en mesofil ymp till termofila betingelser, följt av att processen tilläts acklimatisera. Processen drevs därefter under tre uppehållstider med en längd på 18 dygn vardera. Samtliga driftparametrar härleddes i den mån det var möjligt från fullskalig slambehandling på Käppalaverket. De experimentella resultaten jämfördes med simuleringsresultat baserade på den matematiska modellen Anaerobic Digestion Model No. 1. Temperaturövergången och acklimatiseringen utfördes med framgång. Vid referensbelastningen var utrötningsgraden 54.4 % och den specifika metanproduktionen var 0.221 Nm3 CH4/kgVS, vilket var otillräckligt för att överträffa den mesofila, fullskaliga processen. Försöket indikerade att proteiner bryts ned lättare i en termofil process. Vidare observerades avtagande processtabilitet och försämrade avvattningsegenskaper hos rötresten. / As cities grow, the load on the municipal wastewater treatment plants increases. The Käppala Association predicts that the number of population equivalents connected to the Käppala Wastewater Treatment Plant will increase by over 160 % in the coming three decades. An increased load leads to a larger amount of sludge that must be treated. This is done today with stabilization through mesophilic anaerobic digestion and subsequent dewatering and hygienization. At the same time, there is a need for sustainable energy sources in society, to which wastewater treatment plants contribute by providing energy-rich biogas as a by-product from the anaerobic digestion. The degree of digestion is dependent on the retention time of the sludge in the digester and the retention time will become shorter as the load increases. Thermophilic anaerobic digestion has been identified as a possible alternative to the investment of additional digester volume as the method has been reported to provide a faster stabilization and thus an equivalent result with a shorter retention time. In addition, there are indications that thermophilic anaerobic digestion is able to produce a larger amount of biogas per unit of organic material in comparison with mesophilic anaerobic digestion. To evaluate whether the Käppala Association can enjoy these benefits, a thermophilic anaerobic digestion experiment has been conducted on a pilot scale. The pilot plant included a 5 m³ digester which was fed semi-continuously with 65 mass% primary sludge and 35 mass% waste activated sludge. The experiment began with a temperature transition from a mesophilic inoculum to thermophilic conditions, followed by allowing the process to acclimatize. The process was operated thereafter for three retention times with a length of 18 days each. All process parameters were derived as far as possible from the full-scale sludge treatment at Käppala Wastewater Treatment Plant. The experimental results were compared with simulation results based on the mathematical model Anaerobic Digestion Model No. 1. The temperature transition and acclimatization was performed successfully. At reference load, the degree of digestion was 54.4 % and specific methane production was 0.221 Nm3 CH4/kgVS, which was not enough to overcome the mesophilic full-scale process. Indications pointed towards proteins being more easily digested in a thermophilic process. Furthermore, deteriorating process stability and dewaterability of the digestate was observed.

Det pågår en ökande trend i världen där fler flyttar in i tätorter. Det påverkar tätorterna i många dimensioner och en av dessa är den kommunala avfallshanteringen. När fler flyttar in mot städerna så blir det en påtryckning på befintlig hantering och är den dessutom bristfällig blir situation snabbt försämrad. Avfallshanteringen är ett känsligt område då det kan påverka människors hälsa och välmående. I utvecklingsländer är det allt för vanligt att lägga sitt avfall på öppna deponier eller låta avfallet ligga kvar längs gatorna. Detta avger farliga bakterier som ger smittsamma sjukdomar samt att tungmetaller tar sig ner i grundvattnet. FN förutspår att ungefär hälften av Afrikas befolkning kommer bo i tätorter till 2030. Denna studie handlar om avfallshanteringen i Burundi. Burundi är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder och majoriteten lever i extrem fattigdom. Studien undersöker möjligheten för den största staden, Bujumbura, att energi återvinna sitt kommunala avfall i ett kraftvärmeverk. Det skulle vara en lösning på avfallsproblematiken samt generera el till staden. Bujumbura har idag (2022) en nästintill obefintlig avfallshantering och detta skulle vara en gynnsam lösning. I Bujumbura slängs approximativt 450 tusen ton avfall vilket har ett energiinnehåll på 5,3 PJ. Studien visar att potential för ett kraftvärmeverk med effekt på cirka 150 MW som kan omvandlas till 0,4 TWh el. Syftet med studien är att undersöka om Bujumbura kan förbättra sin avfallshantering och om det skulle vara möjligt för staden att förbränna sitt avfall i ett kraftvärmeverk. För att få underlag till vår studie har vi gjort en litteraturstudie, haft möten med berörda chefer i Bujumbura samt studiebesök på deponi och ställverk i Bujumbura. Resultatet visar att det finns möjligheter för Bujumbura att etablera ett kraftvärmeverk. För att detta ska kunna ske måste kommunen göra en omfattande satsning på hantering av avfall. / There is an ongoing trend in the world where more people are moving to urban areas. It affects in several dimensions and one of which is the municipal solid waste management. When more people move to the cities, there is a pressure on existing management and if also deficient, the situation quickly deteriorates. Waste management is a sensitive subject because it can affect people’s health and their wellbeing. In developing countries, it is common to put waste in open-air landfills. This releases dangerous bacteria that causes infectious diseases and heavy metals get into the groundwater. UN predicts that about half of Africa´s population will live in urban areas by 2030. The aim of this study is to minimize the environmental impact of municipal solid waste by establishing a combined heat and power plant in Bujumbura, Burundi, to generate electricity and heat from municipal solid waste for the city of Bujumbura as a solution to waste management challenges. Annually 450-thousand-ton waste with energy value of 5,3 PJ lays on open-air landfills. The study shows the potential for a power plant with a capacity of 150 MW. The CHP plant could generate approximately 0,4 TWh of electricity annually. This will reduce the development of unsorted waste that is otherwise dumped in open landfills. The electricity produced will be sold to the power grid to generate revenue. Furthermore, it will improve the management of solid waste and other departments who work for the development of sustainable environmental management for Bujumbura. For our study we have done a literature study, had meetings with relevant managers in Bujumbura and study visits to landfills and switchgears in Bujumbura. The results show that there are opportunities for Bujumbura to establish a combined heat and power plant. For this to happen, the municipality must make a comprehensive investment in waste management.

Introduction How we can increase children’s opportunities to participate and influence society is a highly topical issue. Against the background of a reduced commitment to political participation and a reduced trust in politicians (see e.g. Amnå &amp; Ekman, 2013; Öhrnvall, 2023), it becomes more important to work on promoting dialogues between decision-makers and citizens. These dialogues can contribute to deepening and strengthening democracy (Bornemark, 2017). The UN Convention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197) describes the child’s right to form and express his or her views and to have these considered. Swedish youth policy describes the goal as "all young people should have good living conditions, the power to shape their lives and have influence over the development of society" (Prop. 2013/14:191). In addition to the statutory requirements for children’s and young people’s opportunities for participation and influence, there are positive individual and societal benefits. The work with children’s and young people’s participation strengthens social capital and reduces social exclusion (Andersson &amp; Sandgren, 2015; Wennerholm, Juslin &amp; Bremberg, 2004). Municipalities must ground their efforts in the UN Convention on the Rights of the Child, which is incorporated into Swedish law and stated in political objectives. However, in several municipalities, politicians and civil servants find it difficult to put their knowledge of the Convention into practical work (see e.g. Barnombudsmannen, 2022; Stern &amp; Jörnlund, 2011).  Children and young people have been the main focus in previous studies regarding the work with children’s and young people’s influence. These studies have examined children’s and young people’s political interest and commitment (see e.g. Amnå &amp; Ekman, 2013; Amnå, Ekström &amp; Stattin, 2016; Tukkannen, Kankaaranta &amp; Wilska, 2012) and the significance of forums for the future of democracy such as youth councils (Kassman &amp; Vamstad, 2019; 2022). Other studies have shed light on forums for children’s and young people’s opportunities for participation and influence and how children and young people are given the opportunity to develop by participating in these forums (Andersson, 2018a; Harada, 2023; Kassman &amp; Vamstad, 2019). Informal learning focuses mainly on how children and young people learn to cooperate (Harada, 2023), develop their thoughts by listening to others (Kassman &amp; Vamstad, 2019), and develop their democratic skills (Andersson, 2018a; Harada 2023; Kassman &amp; Vamstad, 2019). There are also studies that have emphasized pedagogical perspectives on adults’ attitudes and the consequences for the way they approach children and young people (Andersson, 2015, 2018a, 2018b, 2022). Viewing young people as future citizens rather than current citizens has been described as a risk that limits their opportunities for participation (Taft &amp; Gordon, 2013). While these previous studies have focused to a greater extent on children and young people, they lack in focus regarding adults and their learning (politicians and civil servants), meaning what skills, abilities, and knowledge adults develop (see e.g. Andersson, 2015, 2018a; Harada, 2023; Kassman &amp; Vamstad 2019; Svensson, 2006; Waara et al., 2010). This study focuses on the adults by highlighting the conditions and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work on increasing children’s and young people’s influence. A large proportion of the decisions concerning children and young people are made at the municipal level. Local civil servants and politicians deal with a wide range of issues relating to schools, social services, leisure, and community planning, a complex task that requires both education and acquired knowledge in these areas. In a changing world with various demands on the organization, knowledge development and learning processes become central to meeting the challenges they face (see e.g. Argote, 2011; Tjulin &amp; Klockmo, 2023; Sunnemark et al., 2023). The point of departure for this study is that politicians and civil servants have both individual and collective experiences as well as knowledge that can be made visible when they work with children’s and young people’s influence. The learning that takes place within organizations thus becomes central to adapting, developing, and managing the changes in the work that politicians and civil servants are faced with (see e.g. Argote &amp; Miron-Spektor, 2011).  Aim and research question In this study, the focus is on conditions for and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work on children’s and young people’s influence. Conditions are understood as what enables and hinders learning, which reflects the premises for what kind of learning is made possible in their work. Central to their work on increasing children’s and young people’s influence is dialogue, which makes it possible to share experiences and knowledge.  The purpose of this study is to examine the conditions and expressions of politicians’ and civil servants’ learning in their work with children's and young people's influence. The following research questions guided the study:  x How do politicians and civil servants describe the experiences they bring with them from their work with children and young people?  x What conditions enable and hinder the learning processes of politicians and civil servants in their work with children’s and young people’s influence?  Method This study emanates from data produced between October 2020 and June 2022, primarily through observations of meetings in which nine politicians and 16 civil servants participated. The study is designed as a case, where the case is framed by the model that the municipality has designed for their work on children’s and young people’s influence. The study’s empirical data has been collected through observations and dialogue sessions. Through these observations of their work, it became possible to see how their understanding is expressed (see e.g. Lalander, 2015; Kawulich, 2005). In doing so, the observations have been a prerequisite for studying conditions and expressions that emerge while they work and how these can enable or hinder politicians’ and civil servants’ learning. The study’s dialogue sessions were inspired by unstructured focus groups (Wibeck, 2010) and reflexive participant collaboration (Motulsky, 2021). Prior to the dialogue session, participants viewed a stimulus material based on the observations. These meetings allowed politicians and civil servants to develop their thoughts about the work previously observed (see e.g. Motulsky 2021; Wibeck, 2010). The empirical material that forms the basis of the analysis consists of three parts, (1) observation notes, (2) transcripts from dialogue sessions and (3) written documents. In the current study, data triangulation has been used. By collecting data in such a way, it’s possible to see what commonly occurs on different occasions and what becomes visible in situated contexts (Fusch, Fusch &amp; Ness, 2018). It can be described by the way observations relate to different activities between people and groups where the context becomes central. Triangulation has been used in this study to deepen knowledge about how these different factors complement each other in the municipality’s work. All data was analysed through a thematic analysis based on the work of Braun and Clarke (2006). The analysis aimed to identify and investigate patterns in the material in relation to the purpose of the study and resulted in five themes with subthemes. Results The study’s material shows how politicians’ and civil servants’ experience external demands and internal expectations become prerequisites for the shaping of their learning processes. The external and internal contexts create conditions for what knowledge both individuals, groups, and the organization obtain (see e.g. Argote 2013; Argote &amp; Miron-Spector, 2011). The study shows how their work is shaped by external requirements which contain overall goals based on the UN Convention on the Rights of the Child and the national goals for youth policy (SFS 2018:1197; Prop. 2013/14:191). The external context is also shaped by existing norms, such as norms about age, and the way politicians formulate policies that are institutionalized in their work (see e.g. Butler, 1980). Norms regarding children and childhood shape their work including policies and politics. In the external contexts of the work, there is also a contradiction that can be exemplified by nationally prevalent political expressions such as "being the adult in the room" which comes into conflict with the point of view regarding children as competent actors, stated in the UN Convention on the Rights of the Child (SFS 2018:1197). The different demands formulated by the external context also have an impact on how the local goals and efforts are shaped.  This study shows how commitment and motivation are prerequisite for sharing experiences and knowledge at work. Politicians and civil servants participate in various knowledge-raising activities related to work with children’s and young people’s influence and then bring these experiences to their smaller working groups. The discussions that take place at work can be understood as a way of assimilating knowledge, i.e. how they try to make sense of others' experiences and knowledge in their own context (see e.g. Cohen &amp; Levinthal, 1990; Vaghefi, Lapointe &amp; Shahbaznehad, 2018). However, the results reveal challenges in transferring the information to new situations and making use of it. The results show that the new forms of work largely resemble their previous structures. An explanation could be seen in terms of how their experiences affect the knowledge they acquire (see e.g. Argote, 2013; Argote &amp; Miron-Spektor, 2011). An alternative way of understanding this might be that reaching out to a wider range of young people is a complex issue. It also appears from previous studies that organizations can encounter difficulties in dealing with complex problems and that individuals and groups tend to propose solutions that are familiar to them (Fang, Lee &amp; Shilling, 2010). These issues can be difficult to address in the context of previous experience, and this demonstrates the need to develop new knowledge in and for efforts to increase children’s and young people’s influence.  The results of the study also indicate that the information and knowledge gained at work is mostly limited to discussions in smaller working groups. Previous studies have emphasized the importance of information and knowledge being discussed between individuals with different backgrounds, which benefits the organization’s ability to utilize it in and for work (Cohen and Levinthal, 1990). Experiences and knowledge are mainly discussed in smaller constellations, limiting the possibility of making these discussions into a common knowledge resource.  Discussion and Conclusions The results of the study show that external and internal contexts of work, together with experiences, affect directions that politicians and civil servants see as viable in their work on increasing children’s and young people’s influence. The external context for work includes goal formulations, legal provisions as well as norms that shape conditions for the way politicians and civil servants make sense of their work within a local context. The results also show vague goal formulations in both the external and internal contexts of their work, which contributes to creating implicit goals for work. Previous studies have emphasized the importance of breaking down overall goals, to make the core of the work visible and for individuals and groups to create the circumstances for sharing relevant experiences and knowledge (see e.g. Goswami &amp; Agrawal, 2020). The results of the study highlight the importance of working within the organization to develop a common understanding of goals and the reason for working to increase children’s and young people's influence. The results also indicate that existing norms regarding children and childhood constitute a hinderance to the conditions needed for politicians’ and civil servants’ learning processes. The division between children’s rights and children’s protection contributes to the challenges that politicians and civil servants encounter in their work. The results of the study show that politicians and civil servants need to reflect upon their experiences of children and understanding of childhood and how doing this is a condition for doing their job. This is to bridge a dichotomous way of thinking about children’s rights and children’s protection. These two perspectives do not have to create contradictions but can be united in the efforts to increase children's and young people’s influence. These two perspectives have been highlighted in previous studies which found that they do not have to imply contradictions, but rather that it is necessary to include both concerns in their work (see e.g. Hellman, Hekkilä, Sundhall, 2014; Gustafsson, 2022). The results indicate that there is a need to pay attention to norms about age that appear in the work done by politicians and civil servants. This study contributes to other findings showing it is important to think critically about one’s previous notions regarding age and what these experiences add to new situations at work. / Den här studien belyser villkor och uttryck för politikers och tjänstemäns lärande i deras arbete med barns och ungas inflytande. Studien tar sin utgångspunkt i hur politiker och tjänstemän beskriver erfarenheter de tar med sig från arbetet med barn och unga och vilka villkor som möjliggör och hindrar deras lärprocesser i arbetet med barns och ungas inflytande. Studien är en fallstudie som ramas in av politikers och tjänstemäns arbete med den modell som de utvecklat för arbetet med barns och ungas inflytande. I studien har nio politiker och 16 tjänstemän deltagit. Materialet har samlats in genom observationer, dialogmöten samt dokument. Observationerna genomfördes vid möten som har en relation till kommunens modell, under tidperioden oktober 2020 – juni 2022. Inför studiens dialogmöten användes tematiseringar från de genomförda observationerna som stimulusmaterial. Avslutningsvis genomfördes dialogmöten i två grupperingar, politiker respektive tjänstemän. Dialogmötena möjliggjorde för politiker och tjänstemän att resonera och reflektera kring det arbete som tidigare observerats.  En utgångspunkt i studien är att politiker och tjänstemän har individuella och kollektiva erfarenheter och kunskaper som synliggörs i arbetet med barns och ungas inflytande. Dessa erfarenheter blir, tillsammans med de yttre och inre kontexterna i arbetet, centrala för vilka vägar de ser som framkomliga. De yttre kontexterna innehåller målformuleringar, lagrum och normer som formar villkor för hur politiker respektive tjänstemän begripliggör arbetet inom deras lokala kontext. De vaga målformuleringarna inom de yttre och inre kontexterna bidrar till att det skapas implicita mål för arbetet. Resultatet visar även på att normer kring barn och barndom utgör ett hindrande villkor för politikers och tjänstemäns lärande. Uppdelningen som finns i såväl omgivningen som organisationen mellan barns rätt och barns skydd kan här förstås bidragande till de utmaningar som de möter. Studiens resultat visar ett behov av att rikta uppmärksamhet mot normer kring ålder som framträder i arbetet och vad de erfarenheter som de formar bidrar med till och för arbetet.  I studien framträder även hur engagemang och motivation hos politiker och tjänstemän blir förutsättningsskapande för att utveckla arbetet likväl som för att skapa lärandeprocesser. Diskussionerna som sker i arbetet, kan förstås bidra till att politiker respektive tjänstemän delar erfarenheter och kunskaper. För att dessa erfarenheter och kunskaper ska bli till en resurs för arbetet krävs att dessa assimileras, det vill säga omsätts i nya situationer. Studiens resultat visar att de individer som deltar i olika former av kunskapshöjande aktiviteter får en viktig roll i att dela och begripliggöra information och kunskap till övriga inom organisationen. Det framgår även att de erfarenheter och kunskaper som utvecklas framför allt delas i mindre arbetsgrupper. Här framträder ett behov av att utveckla arbetssätt för att ta vara på de erfarenheter och kunskaper som utvecklas, för att dessa framåt kan utgöra en gemensam kunskapsresurs för och i arbetet.