Många företag och organisationer står idag inför en stor kompetensförsörjningsproblematik som skapats på grund utav den starka utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden de senaste åren. En av de yrkesgrupper som idag är högt efterfrågade på arbetsmarknaden är utbildade ingenjörer. Det kommunala VA-bolaget Vakin är en av de aktörerna som påverkas av denna utveckling och behöver därför utveckla en strategi för att säkerställa en stabil kompetensförsörjning. Parallellt med den starka utvecklingen genomgår arbetsmarknaden just nu ett generationsskifte där den s.k. generation Y (född mellan 1982–1999) stormar ut på arbetsmarknaden. Tidigare undersökningar som studerat generation Y har visat att denna generation har en förändrad syn jämfört med tidigare generationer när det gäller hur man ser på arbetets roll i livet. På grund av dessa förändringar av arbetslivsvärderingar har det blivit nödvändigt för organisationers överlevnad att utveckla Employer branding strategier som riktar sig till den nya målgruppen. Denna studie ämnade därför att undersöka vad som påverkade ingenjörsstudenters val av framtida arbetsgivare, detta för att ge Vakin och andra intressenter goda insikter i hur de genom sitt arbetsgivarvarumärke kan locka morgondagens ingenjörer. För att operationalisera mitt syfte valdes en kvantitativ metod där en internetbaserad enkät delades ut till 488 st ingenjörsstudenter på två olika utbildningar. Resultatet från studien visar att morgondagens ingenjörer i första hand använder sig av direkt kontakt med företag vid deras jobbsökanden. Resultatet av enkäten belyser att anställningstrygghet, sociala relationer och gott ledarskap är det som morgondagens ingenjörer värderar högst hos deras framtida arbetsgivare och att det finns en viss skillnad mellan de kvinnliga och manliga respondenternas arbetslivsvärderingar.

Skogsnäringens kompetensförsörjning har beskrivits som en kritisk fråga för näringens fortsatta utveckling. Den skogliga utbildningens kvalitet, konkurrensförmåga och relevans för arbetsmarknadens krav är viktiga faktorer i rekryteringen av kompetenta personer till näringen. Det finns även ett uttalat behov av att öka attraktiviteten i såväl de skogliga utbildningarna som i de skogliga jobben. Detta examensarbete syftade till att studera matchningen mellan de nyutexaminerades kompetens och skogsnäringens förväntningar. En kvalitativ metod valdes för studien och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyanställda och med representanter från skogsnäringen. Resultatet pekar på förbättringsmöjligheter hos de skogliga utbildningarna med mer nischade utbildningsalternativ och praktiska tillämpningar som integreras i utbildningen, men också en tydligare definition av de olika yrkesrollerna inom skogsnäringen. Studien visar på ett behov av dialog och samverkan mellan akademi och skogsnäring. Men framför allt en gemensam syn hos medarbetare och ledning på vilken kompetens som krävs.

Att ta marknadsandelar med hjälp av goda produktegenskaper blir allt svårare och idag fokuserar företag allt mer på att kunden ska få ett mervärde utöver vad den fysiska produkten ger. Mervärdet kan bestå av t.ex. leveransservice som är en samlingsterm på hur kunden uppfattar kvaliteten på leverantörens logistikaktiviteter. Leveransservice syftar till att alla på marknaden känner att de får rätt produkt och ett mervärde genom att köpa produkterna från en speciell leverantör. Trots vikten av att upprätthålla en bra leveransservice, för att behålla kunderna, står företag inför problemet med planering av personal under exempelvis semestertider då många ur den ordinarie personalstyrkan är lediga flera veckor i sträck. Problemen kan bl.a. bestå av en tillfälligt bristande kompetensförsörjning d.v.s. att personalplaneringen inte tillgodoser de krav på tillgänglig kompetens som finns. Med kompetensförsörjning menas planering och åtgärder som ska se till att företaget har tillräckligt med arbetskraft både i form av kvalitet och kvantitet. Bristande kompetensförsörjning kan resultera i problem med att tillfredsställa kunderna optimalt p.g.a. försämrad leveranspålitlighet, som är ett delbegrepp inom leveransservice och innebär att beställda produkter når kunden i utsatt tid. Om kompetensförsörjningen inte är tillfredsställande kan det innebära att leveranspålitligheten sjunker och därmed också att antalet missnöjda kunder ökar. Syftet med uppsatsen är att beskriva sambandet mellan en säkrad kompetensförsörjning och god leveranspålitlighet. Syftet är även att förklara hur kompetensöverföring, under planerad personalfrånvaro, kan säkerställas samt att presentera påverkande faktorer för säkerställd kompetensförsörjning. Arbetet har skett med ett induktivt angreppssätt, och utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med inslag av det positivistiska synsättet. Genom en kvalitativ empirisk undersökning på tvättmaskinsföretaget Electrolux Laundry Systems (ELS) i Ljungby, samt en omfattande litteraturstudie har syftet uppfyllts och den inledande frågeställningen besvarats. Resultatet visar att det finns ett samband mellan försämrad leveranspålitlighet och bristande kompetensförsörjning under semesterperioden. Utleveranssiffror under maj – november 2007 visar att leveranspålitligheten försämras under augusti fram till i början av september, d.v.s. perioden efter semesterveckorna. Undersökningen har visat att p.g.a. bristfällig kompetensförsörjning, bl.a. i form av dåliga rutiner för rekrytering och introduktion av tillfällig arbetskraft och brister i rutiner för överföring av kompetens, kan verksamheten inte upprätthålla leveranspålitligheten. Det resulterar i klagomål och missnöjda kunder. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av framtagna faktorer som påverkar kompetensförsörjningen och som företag bör ta hänsyn till vid planering av personalfrånvaro.

Landets kommuner står inför en stor rekryteringsutmaning då 150 000 medarbetare ska rekryteras till vård och omsorgsyrken i landet. För att täcka detta behov måste kommunerna arbeta för att behålla personal och attrahera ny personal att vilja arbeta inom dessa yrken.Umeå kommun har i sin kompetensförsörjningsplan formulerat att arbetsplatserna ska möjliggöra karriärvägar som en del i detta åtgärdsarbete. Därför är det intressant att studera hur medarbetarna inom dessa yrken uppfattar deras möjligheter till karriär och vad detta har för betydelse för deras val av arbetsplats. Sju intervjuer genomfördes på ett äldreboende i Umeå kommun. Vad som framkom under dessa intervjuer var dels vilka utvecklingsmöjligheter som medarbetarna upplevde, men främst deras förståelse av begreppet karriär samt upplevelsen att något sådant inte finns inom dessa yrken. Under intervjuerna framkom även omständigheter i den rådande arbetssituationen som hinder i medarbetarnas motivation och möjlighet till utveckling. I huvudsak ansågs hög arbetsbelastning som följd av bristande resurser vara orsak till detta läge. För att förändra och förbättra arbetssituationen upplevdes uppmuntran, stöd från chef och belöning vara viktiga faktorer. Resultatet visade även på skillnader mellan olika befattningar och deras upplevelse av karriärmöjligheter. Det varierade även mellan dessa befattningar om karriärmöjligheter var en viktig del i deras val av arbetsplats eller inte. I huvudsak ansågs det viktigaste i arbetet att vårda människor och göra gott.

Det råder idag en kompetensbrist på arbetsmarknaden och denna brist präglas av yrkesgymnasial kompetens. Företag efterfrågar arbetskraft med denna kompetens samtidigt som färre elever förväntas läsa dessa utbildningar. Kompetensbristen kommer dessutom att öka, år 2035 förväntas 290 000 yrkesgymnasiala kompetenser saknas på arbetsmarknaden. Vidare är bristen på arbetskraft ett bekymmer runt om i hela Sverige men den upplevda bristen, och den högsta någonsin, finns i Västerbottens län och främst i Skellefteå. Detta grundar sig i den missmatch som finns på arbetsmarknaden samt den expansion staden står inför. Följaktligen var syftet med studien att undersöka hur företag i Skellefteå förhåller sig till bristen, vad deras upplevelser är av bristen, hur de anser att problemet bör hanteras, hur det framtida behovet kan planeras och hur utbildningsutbudet kan utvecklas för att bättre matcha behovet på arbetsmarknaden. Vidare intervjuades fem arbetsgivare från fem olika företag och de personer som valdes ut har kunskap om den planerade kompetensförsörjningen. Resultaten som framkom var att arbetsgivare ser en oroväckande utveckling då yrkesgymnasial kompetens har blivit betydligt svårare att rekrytera. Känslan inför bristen skiljer sigdock åt mellan företagen, vissa känner oro medan andra känner ett lugn. Fortsättningsvis vill företag samarbeta med andra företag i syfte att få ett starkare mandat för att kunna utveckla utbildningsutbudet och starta egna utbildningar. Detta är vidare en strategi för att bättre matcha behovet på arbetsmarknaden samt öka yrkesgymnasiala utbildningars attraktivitet. Den rådande kompetensbristen är viktig att uppmärksamma men också de hanteringsstrategier företag använder sig av för att komma till rätta med den oroväckande matchningsproblematiken.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska huruvida parten med personalansvar, HR, och parten med omfattande teknisk kunskap, IT, bör samarbeta för att stärka den digitala kompetensen bland medarbetare, samt undersöka vilken roll innovationsfrämjande organisationskultur har för utvecklandet av digital kompetens bland medarbetarna. Till grund för vår studie ligger den teoretiska referensramen där vi samlat tidigare forskning i ämnet. I detta kapitel tar vi upp teorier som vi anser vara relevanta för vårt valda ämne samt hur olika forskare ställer sig gentemot dessa. Teorierna som tas upp är det institutionella perspektivet, den lärande organisationen, samt resource based view. Vidare presenteras även forskning gällande organisationskultur kopplat till innovation samt kompetensförsörjning i den teoretiska referensramen. Åtta respondenter har deltagit i studien, vilka valdes ut genom att kombinera ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Resultatet pekar på att det finns ett ökat behov av digital kompetens i och med digitaliseringens frammarsch som ständigt förändrar arbetslivet. Vidare visar studien att innovationsfrämjande organisationskulturer har en positiv effekt på utvecklandet av digital kompetens då medarbetare blir trygga i att arbeta och kommunicera digitalt. Slutligen påvisar resultatet att ett samarbete mellan HR och IT kan vara fördelaktigt för utvecklandet av digital kompetens men ytterligare studier kring ett konkret tillvägagångssätt för utformandet av ett sådant samarbete är nödvändigt.

Vägledning kan ofta ske i sammanhang där individens och samhällets intressen står ikonflikt med varandra. Enligt Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer ska vägledarensätta individen i centrum och stå fri från särintressen. En sådan konflikt ärkompetensförsörjningen inom välfärden där behovet av arbetskraft och kompetensförväntas nå skyhöga nivåer de kommande tio åren. Vägledning utifrån ettkompetensförsörjningsbehov i välfärden kan möjligtvis ses som ett särintresse förvägledare. Syftet med studien är därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inomgymnasieskolan resonerar angående Sveriges vägledarförenings etiska riktlinjer om att sättaindividen i fokus samtidigt som det finns ett behov av specifik arbetskraft i välfärden.Frågeställningarna som studien ämnar att besvara är hur ser studie- och yrkesvägledare igymnasieskolan på konflikten mellan individ och samhälle i sin yrkesroll, vilken roll deanser att de har angående kompetensförsörjningen inom välfärden och de hur de ställer sigtill att prata om yrken utifrån ett samhällsperspektiv. För att besvara frågeställningarna harsju kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan utförts. Deteoretiska begreppen som används i analysen är välfärdens maktrelationer,humankapitalteorin, individualism, rationalitet och irrationalitet. Av resultatet framgår detatt samtliga informanter har ett individfokus där de sätter individen centrum tillsammansmed dess intressen och önskemål. Informanterna ser det inte som sitt ansvar att arbeta medkompetensförsörjningen utan menar att det är samhällets och statens ansvar. Detframkommer även att det inte nödvändigtvis behöver finnas en motsättning mellanindividens och samhällets intressen så länge individen är rationell och får tillgång tilltillräcklig och rätt information.

Det råder kompetens- och erfarenhetsbrist hos undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen. Därför var syftet med denna studie att genom en enkätundersökning kartlägga vilka faktorer som är viktiga för att den kommunala äldreomsorgen ska kunna behålla dessa yrkesgrupper,och inte förlora den erfarenhet och kompetens som finns i organisationerna. Enkätens respondenter är undersköterskor, vårdbiträden och enhetschefer inom äldreomsorgen i Umeå kommun. Enkätfrågorna berörde bland annat arbetsmiljö, sociala relationer, arbetsbelastning och möjligheter att kunna påverka sin arbetssituation. Tidigare forskning visar att arbetsmiljön inom äldreomsorgen är ansträngd och behöver åtgärdas för att tillgodose medarbetarnas hälsa och upprätta en patientsäker vård. Resultatet belyser att den nuvarande arbetssituationen upplevs ansträngd i och med att respondenterna upplever hög arbetsbelastning och många funderar på att säga upp sig. Kompetensen inom äldreomsorgen i Umeåkommun upplevs vara relativt god, men mer åtgärder behöver sättas in för att tillgodose den stora efterfrågan på kompetens nu och i framtiden. För att behålla erfaren omvårdnadspersonal behöver äldreomsorgen prioritera bra relationer och stöd av kollegor, meningsfullt arbete och passande arbetstider. För att behålla erfarna enhetschefer behöver de prioritera hög lön, meningsfullt arbete, eget ansvar samt bra relationer och stöd av kollegor.

Syftet med den här studien var att, utifrån tjänstemän inom kompetensförsörjningens synvinkel, få ökad förståelse för på vilka sätt bostadsbrist i Stockholm kan påverka unga vuxnas möjlighet att få en anställning i Stockholm. Syftet har också varit att undersöka på vilka konsekvenser bostadsbrist i sin tur kan få för arbetsgivares kompetensförsörjning. Urvalet av respondenter har, tack vare deras skilda yrkesroller, bidragit till en bred insikt i hur olika tjänstemän i Stockholm kan uppfatta bostadsbristen och dess tänkbara konsekvenser för såväl unga vuxna som arbetsmarknaden. För att få en ökad förståelse inom området har den här studien använt sig utav kvalitativ forskningsmetod där den empiriska insamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. För att analysera fenomenet har det empiriska materialet i sin tur analyserats med hjälp av teorin om socio-spatial integration. Samtliga respondenter märker, utifrån sin yrkesroll, av bostadsbristen i Stockholm i större eller lägre utsträckning. Det kan också göras ett antagande om att respondenterna ser ett behov av att kunna rekrytera unga vuxna och att bostadsbrist kan försvåra den möjligheten. Det finns däremot olika faktorer som kan vara avgörande för att en ung vuxen ska ha möjlighet att få en anställning i Stockholm. Slutsatsen landade i att en ung vuxen som har en attraktiv utbildning och besitter efterfrågad kompetens kan ha lättare för att få såväl en anställning som boende i Stockholm. Framförallt om den unga vuxna söker sig till rätt företag med rätt förutsättningar och resurser att kunna hjälpa till med boendelösning för sina nyanställda. En ung vuxen som inte är lika efterfrågad på arbetsmarknaden kan i jämförelse få det desto svårare. Att inte ha möjlighet att rekrytera unga vuxna kan i sin tur skapa hinder för företag att utvecklas och följa med i den digitaliserade utvecklingen. Bostadsbristen kan således leda till kumulativa effekter för Stockholm och även Sverige som helhet. Det här då den svåra bostadssituationen kan leda till att unga vuxnas kompetens istället nyttjas i en annan stad eller till och med i ett annat land, vilket bland annat kan påverka tillväxt och konkurrenskraft. Det kan därmed, av flera olika skäl, anses behövas förutsättningar för socio-spatial integration genom en bättre, mer flexibel och tryggare bostadsmarknad i Stockholm. / The purpose of this study was to, from the point of view of white-collar workers in the fieldof skills supply, gain an increased understanding of how housing shortages in Stockholmcan affect young adults' opportunities to get employment in Stockholm. The purpose hasalso been to investigate what consequences housing shortages in turn can have foremployers’ skills supply. The selection of respondentes has, thanks to their variousprofessional roles, contributed to a broad insight into how different white-collar workers inStockholm can perceive the housing shortage and its possible consequences for both youngadults and the labor market. In order to gain an increased understanding in the field, thisstudy has used a qualitative research method where the empirical material took placethrough semi-structured interviews. To analyze the phenomenon, the empirical material hasin turn been analyzed by using the theory of socio-spatial integration. All respondentsnotice, based on their professional role, the housing shortage in Stockholm to a greater orlesser extent. It can also be assumed that the respondents see a need to be able to recruityoung adults and that housing shortage can make that opportunity more difficult. However,there are various factors that can be decisive for a young adult to have the opportunity to geta job in Stockholm. The conclusion resulted in that a young adult who has an attractiveeducation and possesses the required skills may find it easier to get both a job andaccommodation in Stockholm. Especially if the young adult finds itself the right companywith the right conditions and resources to be able to help with housing solutions for theirnew recruits. In comparison, a young adult who is not as sought after in the labor market,may find it more difficult. Not being able to recruit young adults can in turn createdifficulties for companies to develop and keep up with digital development. The housingshortage can thus lead to cumulative effects for Stockholm and also Sweden as a country.The difficult housing situation can lead to young adults’ skills being used elsewhere, inanother city or even another country, which can, among other things, affect growth andcompetitiveness. Thus, for several reasons, the conditions for socio-spatial integrationthrough a better, more flexible and safer housing market in Stockholm can be considerednecessary.

Denna studie utgår från tre kommuners arbete med platsattraktivitet på lokal- och regional nivå i samband med en elintensiv industrietablering i Västernorrlands län. Syftet med studien är undersöka kommunernas arbete med platsattraktivitet och särskilt undersöka vilken roll gränsöverskridande samarbeten har, hur de fungerar samt hur samverkan konkurrerar med kommunernas enskilda behov av lokal tillväxt och kompetensförsörjning. En intervjustudie med Härnösands-, Sundsvalls- och Timrå kommun samt region Västernorrland visar att  kommunerna har en tydlig vision för att skapa en attraktiv plats och att samverkan har en betydande roll för att skapa ett attraktivt län. Samtidigt kan en tendens av oro och medvetenhet identifieras i och med att större städer kan erbjuda en annan typ av serviceutbud än mindre kommuner och därmed kan konkurrera ut mindre kommuner trots lokal marknadsföring, vilket kan skapa ojämn regional utveckling. Trots detta fungerar interkommunala samarbeten väl och samverkan mellan de studerade kommunerna visar sig vara nödvändigt för att vända den årliga nettoutflyttningen och öka befolkningstillväxten. Avslutningsvis har ett tidigt engagemang lett till gränsöverskridande samarbeten på olika nivåer som innebär att målet om lokal och regional tillväxt inte längre är omöjligt.