En kraftigt tilltagande digitalisering och teknologisk utveckling har skapat hastiga förändringar i efterfrågan på spetskompetens inom olika yrkesområden. Antalet organisationer som idag primärt tillgodoser sin personalstyrka och kompetensförsörjning genom att fastanställa minskar. Detta syns inte minst inom konsultbranschen där antalet GIG:are som erbjuder mer specifika kompetenser ökat. Tidigare forskningen kring konsultprocessen har inte tagit hänsyn till GIG:arnas intrång i konsulbranschen, ej heller belyst betydelsen av organisationers rutinskapande för inköpsprocessen av konsulter. Syftet med studien var således att undersöka hur organisationer hanterar sin inköpsprocess av konsulter när konsultbranschen i allt större utsträckning utgörs av GIG:are, vilket belystes utifrån ett rutinperspektiv. För att uppnå detta genomfördes intervjuer med representanter från tre organisationer som har olika rutiner i sina inköpsprocesser. Studien visar att de undersökta organisationerna samtliga hade format sina rutiner för inköpsprocessen efter den ökade tillgängligheten till GIG:are inom konsultbranschen. Därutöver verkar sättet de format sig på höra ihop med hur rutinbaserade organisationerna var sedan tidigare.

<p>Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.</p>

<p>Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning. Dock är det viktigt att det finns en tydligkommunikation så att tanken kring vad satsningen ska leda till och att förväntningarna är tydliga.HR-avdelning, chefer och talanger har alla ett ansvar för att talent management ska bli en strategi föratt få talangfulla medarbetare att stanna kvar i företaget.</p>

This essay contains material of how the competence maintenance works on a chosen company and how a web based tool developed for its use can help companies with competence insur-ance. As competence maintenance is a major factor to have a long term profit it´s necessary to be aware of the company’s future needs in the competence sector. This essay describes the company’s competence maintenance occupation needs taken from internal documents; it also identifies the need for competence maintenance and presents multiple areas of possible im-provements. This essay also introduces a pilot project made on a case company with help from a company called MindSearch. They supply a web based toll that helps to control the competence maintenance process. All together the pilot group came to the result that the whole system can be very useful for chosen parts. Therefore the conclusion of the study is that competence maintenance can have vital part in maintaining a successful competence develop-ing process for the company. / Sammanfattning Denna uppsats behandlar hur kompetensförsörjningen ser ut på ett utvalt fallföretag och på vilket sätt ett webbaserat verktyg avsett för detta skulle kunna gagna företaget. Då kompetens-försörjningen är en förutsättning för organisationens framgång på lång sikt är det nödvändigt att vara medveten om det framtida kompetensbehovet och därmed ha med detta som en del i organisationens strategiska arbete. Denna uppsats beskriver företagets kompetens- och utbild-ningsarbete utifrån den dokumentation som finns på företaget, identifierar företagets nytta av kompetensförsörjningsarbetet samt presenterar tänkbara förbättringsåtgärder inom området. Uppsatsen introducerar även ett pilotprojekt som genomförts på fallföretaget med hjälp av företaget MindSearch. Dessa tillhandhåller ett webbaserat verktyg som hjälper till att styra kompetensförsörjningsprocessen. I det stora hela upplevde pilotgruppen att systemet kan vara till stor nytta för valda delar varför studiens huvudsakliga slutsats är att företaget skulle kunna få god nytta av kompetenssystemet.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.

Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning. Dock är det viktigt att det finns en tydligkommunikation så att tanken kring vad satsningen ska leda till och att förväntningarna är tydliga.HR-avdelning, chefer och talanger har alla ett ansvar för att talent management ska bli en strategi föratt få talangfulla medarbetare att stanna kvar i företaget.

Talent Management och Performance Management är nya begrepp som baseras på att organisationer på ett strukturerat sätt planerar för att attrahera, behålla och utveckla rätt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mäta en prestationskultur. Baserade på organisationens affärsmål ska strategierna framgångsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad kräver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehållet i begreppen. Inför studien där mitt huvudsyfte är att analysera hur stora organisationer hanterar karriärplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frågor. De tre organisationer som ingår i studien, det vill säga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika. Det privata företaget och regionen är de organisationer som centralt tagit fram strategier för att hantera organisationens behov av kompetens och båda arbetar aktivt med sitt varumärke där bland annat nöjda medarbetare ses som en framgångsfaktor. Kommunen konstaterar att de har stora pensionsavgångar men har inte arbetat fram strategier hur de ska hantera sin kompetensförsörjning och arbetar inte aktivt med marknadsföring av sitt varumärke. Regionen och det privata företaget har påbörjat en kartläggning av medarbetarnas kompetens men inte kommunen. De tre organisationerna är överens om att ansvaret för kompetensförsörjning och karriärplanering ska delas mellan organisationen och den enskilde medarbetaren.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om kompetensförsörjningsprocessen inom äldrevården. Fokus ligger på delarna som handlar om att attrahera, utveckla och behålla personal. Vår avsikt är att undersöka vilka faktorer som påverkar dessa delar samt om det finns någon skillnad mellan de undersökta enheterna. Empirin samlades in genom en enkät som delades ut till undersköterskor och vårdbiträden på två hemtjänstenheter och ett äldreboende i en medelstor svensk kommun. Resultaten visar att en önskan att få arbeta med människor är den främsta anledningen till att söka sig till äldrevården. Vi fann dock att en bra lön inte är någon stor anledning till att söka sig dit. Vidare fann vi att såväl det formella som det informella lärandet är relativt gott inom äldrevården. Bristande karriär- och utvecklingsmöjligheter upplevs dock som en anledning till missnöje, vilket är något som kan ligga till grund för frivillig uppsägning.

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt. Vi kan också se att flera av informanterna uttrycker en önskan om en ökad samsyn vid bedömning av kompetens samt att flera informanter skulle vilja erbjuda möjligheten till fler medarbetare att anta en chefsposition.En skillnad som framkommit av resultaten är att arbetet sker mer strukturerat inomden privata sektorn. De privata organisationerna i denna undersökning dokumenterar i större utsträckning de chefskandidater som man tror på och vilken risk man tror föreligger att en chef är på väg att sluta. Detta tycks bero på att offentlighetsprincipen som de kommunala organisationerna omfattas av gör att man undviker att dokumentera denna typ av information. Bland de privata organisationerna i denna undersökning ärdet vanligast att man använder sig av en talent pool med kandidater som man tror extra mycket på och sedan följer över tid. Denna pool kan förändras kontinuerligt. Bland de kommunala organisationerna använder man sig istället av ledarskapsprogram dit medarbetare får ansöka själva.

Under de senaste 20 åren har det svenska sjukvårdssystemet förändrats i en riktning som alltmer liknar det privata näringslivet med möjlighet för olika aktörer att sluta avtal med de offentliga huvudmännen och en mer konkurrensutsatt marknad. Även kompetenskraven bland sjuksköterskorna har förändrats som ett resultat av högskolereformer och leder till att sjukvården går mot en än mer kunskapsintensiv produktion än tidigare. De ökade institutionella kraven i kombination med ökad utveckling av medicinsk teknisk utrustning och informationsteknik påverkar det strategiska kompetensförsörjningsarbetet i organisationerna. Studiens syfte är att mot ovan nämnd bakgrund undersöka vilka strategier för kompetens-försörjning fyra chefer inom sjukvården i Stockholms Läns Landsting använder och i vilken omfattning de anser att förändringar skett. Studien är en kvalitativ studie med femenologiska influenser baserad på respondenternas upplevelser av den förändrade sjukvården. Resultatet visar att kortare planeringshorisonter, strävan efter flexibel kompetens och lärande organisationer är strategier som cheferna i studien använder för att hantera kraven som ställs från omgivningen och för att uppnå effektivitet i arbetet och därmed verksamhetsmålen. Trots det begränsade antalet respondenter i studien kan resultatet bidra med information om vilka faktiska strategier chefer använder sig av idag på fyra olika sjukhus och bidra till ökad förståelse kring fenomenet.