I takt med den ökande globaliseringen blir det allt viktigare för organisationer att aktivt arbeta för att säkerställa sin kompetensförsörjning. Det råder en brist på färdiga chefer och organisationer behöver därför se över sin interna chefsförsörjning. Med anledning av detta har vi, med hjälp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, genomfört en fallstudie av Skellefteå kommuns interna chefsaspirantprogram med fokus på deltagarnas upplevelser av programmet och hur programmet fungerat som strategiskt verktyg i syfte att skapa färdiga chefer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats och har en kvalitativ design i form av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att vilja är nyckeln för att medarbetare ska kunna axla rollen som chef. Medarbetaren måste vilja arbeta som chef och organisationen måste vilja tro på medarbetarens förmåga. För att chefsaspirantprogram ska kunna användas som ett chefsförsörjarprogram och skapa färdiga chefer behöver den målsättningen kommuniceras ut till hela organisationen och tydligt framgå i programmets syfte. Det är även viktigt att organisationen tydliggör programmets meritvärde för att medarbetarna ska kunna veta vilka förväntningar de kan ha på programmet och vad ett deltagande kan leda till.

The aim of the study is to find out how employees and employers consider the importance of social support for the work with competency management of organizations. With the goal of generating balance between work life and personal life of employees and attractiveness and prosperous development of organizations. The study has a qualitative approach and semistructured interviews as method. The participants who chose to be a part of the study are employed in organizations and represent both employees and employers. According to previous research the most common forms of social support in work life are emotional and instrumental. In general, emotional social support is considered to be the most important for individuals. The empirical material have been analyzed by meaning concentration. The results have been analyzed from the perspective of systems theory. The findings of the study indicate that all forms of social support are considered contributing to balance between work life and personal life of employees and attractiveness and prosperous development of organizations. However other factors are influencing as well. The conclusions are that social support advantageously can and should be applied in competency management of organizations and that also leadership should be focused on. Organizations are recommended to consider individual needs when offering social support to employees. The perspective of systems theory applied when analyzing the results contributed to an overall understanding of the complexity of balance between work life and personal life of employees and competency management of organizations. Therefore systems thinking is suggested as starting point for leadership of organizations.

Bakgrund: Det råder en global brist på barnmorskor vilket kan innebära ett hot för såväl födande kvinnors hälsa som den globala folkhälsan. Inom förlossningsvården har barnmorskan kompetens att självständigt handlägga normal förlossning. Bristen på barnmorskor inom den svenska förlossningsvården spås öka till följd av ett flertal olika faktorer däribland omfattande pensionsavgångar samt rekryteringsutmaningar. Mer forskning behövs kring faktorer som främjar en attraktiv och hållbar arbetsmiljö. Studiens syfte var att undersöka nyutexaminerade barnmorskors erfarenheter av att arbeta på förlossningsavdelning. Metod: Genom ett bekvämlighetsurval rekryterades tio nyutexaminerade barnmorskor till studien. Digitala intervjuer genomfördes baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna transkriberades och datamaterialet låg till grund för en fenomenografisk analys. Resultat: Organisation och ledarskap har betydelse för en trygg start i yrkeslivet, känslan av delaktighet och en hanterbar arbetsbelastning. En tillåtande och stödjande miljö med möjlighet att vara ny är viktigt för trygghet och utveckling i yrkesrollen. Barnmorskorna växer in i en ny yrkesroll som uppges ge och ta energi. Konklusion: Nyutexaminerade barnmorskor behöver ges förutsättningar för att växa in i den nya yrkesrollen. Om förutsättningarna förbättras kan det bidra till möjligheten för barnmorskorna att fortsätta bistå förlossningar samt känna trygghet, glädje och yrkesstolthet, således en betydande del i att säkra framtidens förlossningsvård. / Background: There is a global shortage of midwives which can pose a threat to the health of women giving birth and the global public health in general. In maternity care the midwife has the competence to independently manage normal childbirth. The shortage of midwives within Swedish maternity care is predicted to increase as a result of multiple factors including extensive retirements and difficulties in recruitment. More research regarding factors that promote an attractive and sustainable work environment is needed. The aim of this study was to investigate newly graduated midwives' experiences of working in a maternity ward. Method: Through a convenience sample, ten midwives were recruited, and semi-structured interviews were conducted digitally. The data was analyzed with a phenomenographic approach. Result: Organization and leadership is important for a secure start into professional life as well as a sense of participation and manageable workload. A permissive and supportive environment is essential for safety and development in the professional role. The work in a maternity ward claims to give and take energy. Conclusion: Newly graduated midwives need to be given the proper conditions in order to develop within their profession. Improved conditions can enable the midwives continuing to assist childbirth with a sense of security, happiness and pride. Important aspects in securing future maternity care.

Synen på utveckling och karriär har förändrats över tid och har nu genom nationella strategier fokus på att möta det ökande rekryteringsbehovet inom vård och omsorg. Syftet med denna studie var att undersöka medarbetarens syn på möjlighet till utveckling och karriär. Medarbetare som inkluderades i studien var legitimerade biomedicinska analytiker, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Utifrån en induktiv ansats genomfördes en kvalitativ intervjustudie. Totalt intervjuades nio medarbetare, tre i varje profession. Informanterna arbetade på tre olika sjukhus och åtta olika arbetsplatser. Data bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju subkategorier och tre kategorier. Resultatet i denna studie visade att samtliga informanter ansåg att utveckling inom arbetslivet är en förutsättning för trivsel och välbefinnande. Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor upplever större möjligheter medan biomedicinska analytiker mer begränsning i möjlighet till utveckling och karriär inom arbetslivet. Ledarskapet och organisationen kan verka både stödjande och hindrande liksom extern support kan vara osynlig. Ordet karriär är ett föråldrat ord i mening att det likställs med en vertikal karriärväg. Informanterna är eniga i att fler horisontella karriärmöjligheter behövs och att fortsatt kliniskt arbete ska vara en del av möjligheterna.

Sverige står inför stora utmaningar för att klara av kompetensförsörjningen inom välfärdssektorn. En förändrad demografi med fler äldre samt stora pensionsavgångar innebär ett akut behov av kompetensförsörjningsstrategier för att hantera en annalkande kompetensbrist inom vård och omsorg. Utmaningen med att rekrytera personal är särskilt besvärlig i små och avlägset belägna kommuner och denna fallstudie undersöker arbetet med kompetensförsörjning i Pajala Kommun som faller inom den kategorin. Metodvalet var av kvalitativ karaktär där insamling av empiri utfördes genom individuella intervjuer och gruppintervjuer. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieus kapitalteori, begreppet ”brain drain” samt Andreas Wallos systemmodell för kompetensförsörjning och dess ingående begrepp: Attrahera, Rekrytera, Introducera, Behålla, Utveckla och Avveckla. Resultaten visar att det finns specifika utmaningar för kommunen på grund av unika kulturella förutsättningar i kommunen, den mindre organisationens kapacitet att bedriva strategiskt kompetensförsörjningsarbete samt attraktionskraften hos yrken inom vård och omsorg. Även möjligheter i ökat intresse för att leva och verka på landsbygden, effektiv kompetensanvändning samt organisatoriska förändringar för ett större fokus på kompetensförsörjningsarbete identifieras.                                Nyckelord: Kompetensförsörjning, vård och omsorg, landsbygdskommun, branding, optimal resursanvändning, sociala normer, sociologi

Syftet med denna undersökning är att få större förståelse för hur mellanchefer inom detaljhandeln motiverar sina medarbetare till kompetensutveckling och kompetensutvecklingens roll i bibehållande av de anställda. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod, där fem utvalda mellanchefer inom detaljhandel har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studien börjar med en presentation av relevant litteratur och därefter tidigare forskning som består av tio utvalda vetenskapliga artiklar. Undersökningen kopplas till ett teoretisk perspektiv, Maslows behovstrappa. Intervjuerna har transkriberats och sedan tematiserats enligt en tematisk analys. Resultaten tyder på att kompetensutveckling har stor betydelse för bibehållande av personal. Vidare framkommer det att chefer motiverar personal på olika sätt genom delaktighet, arbetsmiljö, belöningar och ledarskap. Slutsatsen är att kompetensutveckling är inte endast viktigt för organisationen det är även viktigt för personalen, därför måste personalen ta sin egna ansvar och utvecklas inom arbetet.

Studiens syfte är att beskriva och förklara strategier och förutsättningar för första linjens chef inom kommunal äldreomsorg för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien avser att besvara syftet utifrån följande frågeställningar. Hur förhåller sig cheferna till sitt uppdrag att bemanna verksamhet med ändamålsenlig kompetens vid rätt tidpunkt och i relation till rådande institutionell struktur? Vilka kompetensförsörjningsstrategier har cheferna? Vilka förutsättningar är möjliggörande respektive hindrande för cheferna att hantera kompetensförsörjnings­utmaningen på längre sikt? Med sikte på år 2035 beskrivs äldreomsorgen vara den arbetsmarknadssektor som i jämförelse med andra, kommer ha störst behov av nyrekryterad kompetens (SCB, 2017). Kraven på chefer inom offentlig sektor är stora och uppdraget har blivit alltmer komplext.  Uppdraget ställer krav på såväl egen handlingskraft som anpassning till organisatoriska strukturer och styrmodeller. Den institutionella struktur som kommunal äldreomsorg är organiserad inom och komplexiteten i chefsuppdraget blev vägledande i studiens val av teoretisk referensram. Institutionell teori och teorin om analytisk dualism är utgångspunkterna för studiens analys av samspelet mellan struktur och agentskap samt dess påverkan på chefers förutsättningar att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov på kort och lång sikt. Studien genomfördes med kvalitativ metod och empirin baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i två kommuner. Med första linjens chef avses den chefsfunktion som har ansvar att leda medarbetare och verksamhet som är närmast kunden. Inom äldreomsorg benämns funktionen ofta enhetschef eller sektionschef. Studien konstaterar att cheferna i hög grad har egna strategier för att attrahera, behålla och utveckla kompetens för att möta verksamhetens kompetensförsörjningsbehov. Strategierna hanteras i huvudsak inom det handlingsutrymme som chefsuppdraget själv förfogar över. Studien fångar inte upp tecken på samspel mellan cheferna och kommunövergripande kompetens­försörjnings­strategier. I chefernas samspel med vissa styrande processer, till exempel för bemanning och rekrytering, visar studien att processen inte utgår från de verksamhetsbehov som första linjens chef ger uttryck för. Studien drar slutsatsen att första linjens chefer upplever sig delvis separerade från den formella strukturen i kommunen (isärkoppling). Studien konstaterar att ökade inslag av tillitsbaserad styrning kan ge gynnsamma förutsättningar för ett proaktivt agerande i en isärkopplad struktur. Som kontrast identifierar studien en stark formmässig likhet mellan äldreomsorgsverksamheter oavsett kommun­tillhörighet (isomorfism). Medveten styrning utifrån denna likhet kan utveckla samordning mellan aktörer inom äldreomsorg i syfte att forma gemensamma strategier att möta kompetensförsörjningsutmaningen på längre sikt.

Sveriges arbetsmarknad är mycket horisontellt könssegregerad vilket innebär att kvinnor och män arbetar i olika sektorer, yrken och branscher. Endast fyra av de 30 största yrkesgrupperna var könsintegrerade år 2018 och en av dessa var gymnasielärare. Inom samma bransch och sektor finns dock en annan lärarkategori, grundskollärare, som är könssegregerad. För att attrahera sökanden till lediga tjänster används ofta platsannonser och tidigare forskning har visat att ordval har en stor betydelse för vem och vilket kön som attraheras av platsannonsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka förekomsten och fördelningen av könskodade ord i platsannonser för grundskollärare och gymnasielärare för att se om det finns ett samband mellan andelen könskodade platsannonser och könsfördelningen i yrket.  I studiens teoretiska referensram redogörs det bland annat för begreppet genus, kön, den svenska arbetsmarknaden och kompetensförsörjning. Det redogörs även för språkets påverkan och tidigare forskning om könskodade ord. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats, kvantitativ innehållsanalys, med kvalitativa inslag där datamaterialet inhämtats från offentligt publicerade platsannonser på Arbetsförmedlingens platsbank. 90 platsannonser som avser lediga lärartjänster inom den svenska grund- och gymnasieskolan analyserades med hjälp av en tidigare framforskad ordlista över könskodade ord och kategoriserades sedan som kvinnligt, manligt eller neutralt könskodade.  Resultatet visar att platsannonser för grundskollärare innehåller betydligt fler könskodade ord, framförallt kvinnligt könskodade ord, än platsannonser för gymnasielärare. Något som innebär att den könssegregerade yrkeskategorin innehåller fler könskodade ord än den könsintegrerade. Vidare kan vi fastställa att fördelningen av antalet könskodade ord i platsannonserna överensstämmer med könsfördelningen i yrkeskategorierna. Så även fördelningen av de vanligast förekommande orden i platsannonser för respektive yrkeskategori. Likaså överensstämmer fördelningen av könskodade platsannonser med könsfördelningen i yrkeskategorierna.

Under de kommande åren utvecklas ett flertal industrier i Norrbottens län vilket leder till utmaningar med kompetensförsörjning. Satsningarna antas fordra en stor befolkningsökning i länet, en strategi för detta är att locka tillbaka de personer som tidigare lämnat länet, så kallade hemvändare. De familjemedlemmar som flyttar tillsammans med en hemvändare, så kallade medflyttare, kan ställas inför utmaningar att skapa sociala nätverk på den nya platsen. Eftersom medflyttarna har en indirekt koppling till platsen, genom hemvändaren, är deras upplevelser av att skapa sociala nätverk intressanta. Med bakgrund i detta har Luleå kommun gett i uppdrag att studera medflyttares upplevelser av att flytta till kommunen. Det teoretiska begreppet sociala nätverk används för att förstå medflyttarnas upplevelser. Syftet med uppsatsen är att kartlägga sociala nätverk hos vuxna medflyttare som flyttar till sin partners ursprungliga kommun. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar utformats: Vilka sociala nätverk skapar respektive bibehåller vuxna medflyttare vid flytten till Luleå? Vilken betydelse upplever vuxna medflyttare att de sociala nätverken har haft för derasvilja att bo kvar i kommunen? Vad anser vuxna medflyttare att arbetsgivare, kommun och andra offentliga institutionerverksamma inom kommunen kan göra för att underlätta för medflyttare att skapa sociala nätverk? Fem vuxna medflyttare intervjuades om deras upplevelser av att flytta till Luleå, de tillfrågades om sina sociala nätverk av grannar, den egna familjen, partnerns familj, vänner och kollegor. De fick också värdera de olika nätverken samt beskriva positiva respektive negativa upplevelser avatt ha kontakt med kommun, arbetsgivare och andra offentliga instanser som verkar i kommunen. Resultaten visar att partnerns nätverk är avgörande för medflyttarnas upplevelser av den första tiden i Luleå men att medflyttarna sedan lösgör sig allt mer från sin partner och skapar egna sociala nätverk. Resultaten visar också att de sociala nätverk som är mest utmanande för medflyttarna att skapa också är de sociala nätverk som är mest betydelsefulla för att de ska vilja stanna kvar i kommunen. Avslutningsvis visar resultaten på att kommunen, arbetsgivares och andra offentliga instansers insatser och aktiviteter påverkar medflyttarnas möjligheter att skapa sociala nätverk. / In the coming years, a number of industries will be developed in Norrbotten County, which pose challenges with the supply of competence. The investments are assumed to require a substantial increase in population in the county, a strategy for this is to attract back the people who havepreviously left the county, so-called returnees. The family members who move together with areturnee, so-called co-movers, may face challenges in creating social networks in the new place. Since the co-movers have an indirect connection to the place, through the returnee, their experiences of creating social networks are interesting. Based on this, Luleå municipality has commissioned a study of co-movers' experiences of moving to the municipality. The theoretical concept of social networks is used to understand the experiences of co-movers. The purpose of the thesis is to map social networks of adult co-movers who move to their partner's native municipality. To fulfill the purpose, the following issues have been formulated: What social networks do adult co-creators create and maintain when moving to Luleå? What significance do adult co-movers contribute to social networks for their desire to stayin the municipality? What do adult co-movers think that employers, municipalities and other public institutionsactive in the municipality can do to make it easier for co-movers to create social networks? Five adult co-movers were interviewed about their experiences of moving to Luleå, they were asked about their social networks of neighbours, their own family, partner's family, friends and colleagues. They also evaluated the various networks and described positive and negative experiences of having contact with the municipality, employers and other public institutions that operate in the municipality. The results show that the partner's network is crucial for the co-movers' experiences during their initial time in Luleå, but that the co-movers then become increasingly detached from their partner and create their own social networks. The results also show that the social networks that are most challenging for co-movers to create are also the social networks thatare most important for their desire to stay in the municipality. The results show that the municipality's, employers' and other public bodies' efforts and activities affect the migrants' opportunities to create social networks.

Denna studie har utifrån fokusgruppsintervjuer undersökt hur undersköterskor i Skellefteå kommun ser på sina möjligheter till ett hållbart arbetsliv. Att arbeta inom vård och omsorg upplevs meningsfullt, vilket utgör en stark drivkraft till att stanna i yrket även när arbetsvillkoren upplevs otillfredsställande. Men när erfarna kollegor väljer att lämna yrket ökar belastningen på de som är kvar, inte minst när nya medarbetare ofta saknar yrkeskunskaper och erfarenhet och därtill i många fall har bristfälliga språkkunskaper. När andelen undersköterskor blir färre påverkas möjligheterna att utföra de arbetsuppgifter man utbildat sig för, vilket i sin tur också påverkar yrkesstoltheten. Genom att skapa bättre balans mellan krav och resurser, tydliggöra yrkesrollerna och möjliggöra dialog kring både problem och lösningar skapas bättre förutsättningar för ett hållbart arbetsliv inom vård och omsorg.