Introduktion: Tandlöshet är ett problem som drabbar många människor. Kraven på funktionella och snygga tänder i livets alla skeden har blivit tydligare på senare år. Dentala implantat är en möjlighet att ersätta förlorade tänder och har hjälpt många individer att få sin livskvalité tillbaka. Syfte: Att kartlägga mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat och vilka orsaker det finns till dessa. Frågeställningar: Vad finns det för mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer som kan uppkomma efter en behandling med dentalt implantat? Vad finns det för orsaker till komplikationer efter behandling med dentalt implantat? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie. Resultat: Efter behandling med dentalt implantat kan olika mjukvävnads- och hårdvävnadskomplikationer uppstå. De två vanligaste mjukvävnadskomplikationer var peri-implantär mukosit och mukosal hyperplasi. Typiska hårdvävnadskomplikationer som upptäcktes var benförlust och apikal peri-implantit. Tidigare parodontiterfarenhet visade sig vara den viktigaste orsaken till komplikationer vid dentala implantat. Konklusion: Dental implantatbehandling är inte riskfri. Studien visade att komplikationer är vanliga efter dental implantatbehandling samt att det fanns riskfaktorer som påverkar dental implantatbehandling på ett negativt sätt.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Parodontala sjukdomar är den dominerande orala komplikationen hos diabetiker. Diabetiker som är rökare har svårare parodontala sjukdomar än de som inte röker. Liksom parodontit förekommer karies hos diabetiker men är inte lika omfattande studerad som de parodontala sjukdomarna. Diabetiker med bättre metabolismkontroll har bättre oral hälsa. Många diabetiker har dåliga kunskaper om att diabetessjukdomen kan ha negativ effekt på deras orala hälsa. Konklusion: Diabetiker har behov av både parodontala behandlingar och hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett samarbete mellan tandvård och sjukvård är nödvändig.

No description available.

Laryngospasm är ett livshotande tillstånd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftvägen är den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att undersöka vilka riskfaktorer för laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi. Undersökningen genomfördes som en litteraturstudie. Vid analys av fjorton artiklar framkom det i resultatet tre kategorier: anestesirelaterade riskfaktorer, patientrelaterade riskfaktorer och kirurgi-och procedur- relaterade riskfaktorer. Vid anestesirelateraderiskfaktorer framkom det fyra subkategorier; Stadier under anestesi där laryngospasm uppkommer och där är induktion en riskfaktor i denna subkategori. Den andra subkategorin handlar om utrustning för säkerställande av luftvägar där användandet av larynxmask är den största riskfaktorn. Tredje subkategorin behandlar anestesiläkemedel som risk för laryngospasm. Den mest betydande riskfaktorn är inhalationsanestesi. Den fjärde och sista subkategorin är anestesiologens erfarenhet och skicklighet. Det är viktigt att anestesipersonal har rutiner och riktlinjer för hur de skall identifiera, förebygga och behandla laryngospasm. Vidare är det av betydelse att erfaren anestesipersonal finns tillgänglig under hela anestesiförloppet när det föreligger risk för laryngospasm. / Laryngospasm is a life-threatening condition in children that may arise in connection with the anesthesia. Management of the airway is the most critical moment during anesthesia in children. The aim of the study was to investigate the risk factors for laryngospasm during general anesthesia. The survey was    carried out as a literature review. The analyses of the fourteen articles resulted in three categories: anesthesia- related risk factors, patient-related risk factors and surgery-and procedure related risk factors. From the anesthesia-related risk factors revealed four subcategories; Stages during anesthesia where laryngospasm occurs and where induction is a risk factor in this subcategory. The second subcategory is about device for securing the airway which the use of larynx masks is the greatest risk factor. The third subcategory considering the risk of anesthesia drugs risk in laryngospasm. The most significant risk factor here is inhalation anaesthesia. The fourth subcategory is the anesthesiologist experience and skill. It is important that anesthesia professionals have routines and guidelines to identify, prevent and treat laryngospasm. Furthermore, it is important that experienced anaesthesia staff is available throughout the anesthetic process when there is a risk of laryngospasm.

No description available.

Resume af ph.d afhandling, Uppsala Universitet.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en av vår tids stora folksjukdomar och antal drabbade ökar för vart år. Sjukdomen kan innebära funktionsnedsättningar som kan få en negativ inverkan på patientens sexuella hälsa. Sexualitet och sexuell hälsa är viktigt för människans livskvalité. Detta är de flesta sjuksköterskor medvetna om, dock är det få som tar sig tid att ta upp ämnet med patienter med diabetes. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar den sexuella hälsan hos personer med diabetes, samt vilket stöd sjuksköterskan kan ge patienten. Metod: Studien som gjorts är en litteraturöversikt över de sexuella problemen relaterade till både män och kvinnor med diabetes. Resultat: Resultatet visade att diabetes i stor grad påverkade den sexuella hälsan negativt hos både män och kvinnor med diabetes. De fysiska faktorerna som påverkas är smärta vid samlag, förmågan att få orgasm, minskad känsel, trötthet, för kvinnor nedsatt lubrikation och för män problem med erektionen. De psykiska faktorerna som påverkas är; nedsatt lust, tillfredsställelse, sexuell upphetsning och minskad njutning. Slutsats: Kvinnor och mäns sexualitet drabbas generellt i lika stor grad av sjukdomen, men problemen tar sig olika uttryck. Kvinnor drabbas i mycket större utsträckning av sexuella dysfunktioner av mer psykisk karaktär, medan män oftare lider av problem som är relaterade till fysiska faktorer. Klinisk betydelse: Resultatet visar att det finns tydliga brister i sjuksköterskans kunskap kring hur diabetes mellitus påverkar sexualiteten. Vidare att mer utbildning behövs generellt om sexualitetens betydelse för patientens välmående i sjuksköterskans grundutbildning. / Background: Diabetes mellitus is one of the most common diseases of our times and the number of persons suffering from it increases each year. The condition can mean disabilities that can affect the sexual health of patients negatively. Sexuality and sexual health are important for humans’ quality of life. This is something most nurses are aware of, however it’s only a few who takes the time to raise the subject with patients with diabetes. Aim: To explore factors that affect the sexual health of patients with diabetes and the support the nurse can give to the patient. Method: The study is a literature review of the sexual problems related to both men and women’s diabetes. Result: Diabetes had negative effects on the sexual health of men and women with diabetes. Example on physical factors that gets affected is pain during intercourse, ability to have an orgasm, reduced sensation, for women reduced lubrication and for men erectile problems. The psychological factors that get affected are; reduced desire, satisfaction, sexual arousal and enjoyment. Conclusion: Women and men’s sexuality suffer generally in the same degree from the disease, but the problems appear differently. Women suffer more from sexual dysfunctions of psychological characteristics, while men more often suffer from problems related to physical factors. Clinical significance: The result shows that there is a clear insufficiency among the nurses knowledge about how diabetes affects the sexuality. Further on that more education is needed about sexuality’s effect on the patients’ well-being.

Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar. Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass. Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl, kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen eller inte. Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män och har ökat under det senaste decenniet. Radikal prostatektomi är en vanlig behandling för prostatacancer. Emellertid kan ingreppet innebära en stor risk för komplikationer som inkontinens och erektil dysfunktion.Syfte: Syftet med studien var att beskriva mäns erfarenheter av komplikationer efter radikal prostatektomi Metod: Litteraturbaserad studie som grundar sig på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom två huvudkategorier; Ett förändrat samliv och behov av strategier med fem underkategorier.  Konklusion: Sjuksköterskans uppgift är att ge individanpassad informera inför operation om möjliga komplikationer i samband med ingreppet sam efter operationen. För att lindra lidande bör sjuksköterskan lyssna på männen, identifiera deras behov samt undervisa dem i sexualitet för att förbättra deras livskvalitet. Sjuksköterskan ska även inkludera männens partner i vårdförloppet samt hjälpa männen och stödja samt ge råd för att hjälpa dem hitta ett nytt positivt sexliv. / Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men and has increased over the past decade. Radical prostatectomy is a common treatment for prostate cancer, however, the procedure may involve a high risk of complications such as incontinence and erectile dysfunction. Aim: The aim was to describe men's experiences of complications after radical prostatectomy.Methods: A literature based study with a qualitative approach based on 10 scientific articles.Results: From the analysis two main categories emerged; A changed cohabitation and need for strategies with five subcategories.Conclusion: The Nurse's task is to provide individualized information prior to surgery about possible complications associated with surgery after surgery. In order to alleviate suffering, the nurse should listen to men, identify their needs, and teach them in sexuality to improve their quality of life. The nurse should also include men's partners in the care process as well as help men and support as well as advise to help them find a new positive sex life.

Bakgrund: Home parenteral nutrition används som behandling av patienter med nedsatt näringsupptagsförmåga. I de flesta fall sker denna behandling i hemmet skött av patienten själv, efter undervisning från sjukvården. Problem: Efter hemgång saknas det i många fall uppföljning från sjukvården på patientens kunskap. Som resultat uppfyller inte sjukvården sitt ansvar att bidra till patientens upplevelse av trygghet och kontinuitet i vården. Metod: Allmän litteraturöversikt med 11 artiklar: 6 med kvantitativ ansats, 4 med kvalitativ ansats, samt 1 artikel med mixad metod. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av hur det kan vara att leva med HPN ur ett patientperspektiv. Resultat: Begränsningar till följd av infusionen var utmattning, en bristande frihet och sociala begränsningar. Vidare beskrev patienterna emotionella aspekter så som depressiva tendenser, påverkad livskvalitet och slutligen acceptans till följd av HPN. Ångest och oro var vanligt och relaterat till kateterrelaterade komplikationer. Vidare beskrev patienterna relationen till sjukvården som otillräcklig. Slutsats: Patienter är i behov av psykosocialt stöd för att hantera de nya aspekterna av ett liv med HPN. De är i behov av stöd i hemmet för att orka med infusionen. Sjukvården kan erbjuda mer stöd genom uppföljning av patienterna efter hemgång.