Elever är olika och skolans styrdokument säger att de därför ska bemötas utifrån sina specifika behov och förutsättningar. Vissa elever har svårare än andra att passa in i ett klassrum och leva upp till skolans krav på ordning och reda. Vi har utifrån ett sociokulturellt perspektiv valt att belysa hur elever upplever lärares tillrättavisningar i skolan. Vi har gjort en fallstudie där vi använt oss av enkäter och kvalitativa intervjuer för att belysa detta fenomen utifrån ett elevperspektiv. Vi har intervjuat fem elever, såväl med som utan koncentrationssvårigheter. Resultatet från enkäterna och intervjuerna visar att eleverna upplever att lärare har olika metoder då de tillrättavisar dem, men att de oftast tillrättavisar verbalt genom att peka ut elever inför hela klassen. Det framkom inga tydliga skillnader mellan hur elever med och elever utan koncentrationssvårigheter upplever lärares tillrättavisningar. Eleverna anser att det är bra med ordning och reda i klassrummet men att det å andra sidan ofta upplevs jobbigt och orättvist att bli tillrättavisad på de sätt som lärarna gör. Eleverna önskar istället att bli tillrättavisade på ett lugnt och tydligt sätt, enskilt med läraren.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur klassrumsorganisationen påverkar koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga i matematik- och svenskundervisningen.  Frågeställningarna har behandlat skillnader i förekomsten av koncentrerat arbete mellan ämnenas olika moment, samt utifrån olika arbetsformer. Genom observationer och intervjuer har jag samlat in empirisk data som gett mig underlag för resultatet. Studiens resultat visar att koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga påverkas negativt av undervisning som innefattar många rörliga inslag och där de lämnas åt sig själva att komma igång med sina uppgifter. Både observation och intervjuresultaten visar att undervisning i halvklass i jämförelse med i helklass, har en god inverkan på koncentrationssvaga elevers arbetsförmåga, särskilt i matematikundervisningen. / 2010ht4680

Syftet med denna undersökning har varit att få en inblick i hur några lärare i årskurs fyra och fem tänker och planerar för att inkludera alla elever och få dem, även de med koncentrationssvårigheter, att klara av skolan och få de kunskaper de ska ha. För att undersöka detta sökte jag kontakt med några erfarna lärare, besökte dem i deras klasser och genomförde intervjuer med dem. Mina intervjuer var halvstrukturerade och blev därför lite olika beroende på vilken skola det var och på den jag intervjuade. Resultaten av undersökningen visar att lärarna betonar samma faktorer som aktuell forskning visar på. Lugn och ro i klassrummet, tydlighet, variation i arbetet, individuell anpassning, hjälp och uppmuntran, goda föräldrakontakter och goda relationer mellan lärare och elev var faktorer som togs upp. Lärarna verkade anpassa för eleverna i undervisningssituationen snarare än i sin planering av lektionerna. Alla lärarna hade många erfarenheter av elever med koncentrationssvårigheter och kunde ge exempel från sin undervisning av både nuvarande och tidigare elever.

No description available.

Barn med koncentrationssvårigheter ses oftast som ett störningsmoment i förskolans vardag där de måste anpassa sig till verksamheten. Förskollärare förstår inte problematiken och barnet får därför inte sina behov tillfredsställda. Forskning visar att dessa barn inte kan rå för att saker händer kring dem och att de ständigt behöver vuxenstöd för att få sin vardag att fungera. Syftet med studien var att undersöka förskollärares strategier för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där åtta verksamma förskollärare har svarat på frågor med fokus på olika metoder för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter och hur miljön påverkar dem. Semistrukturerade intervjuer har genomförts då vi ville ha förskollärarnas personliga åsikter. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar med att inkludera barn med koncentrationssvårigheter både genom olika metoder och utefter miljöns uppbyggnad. Förskollärarnas metoder och deras funderingar kring miljön stämmer även in på tidigare forskningsmetoder. Slutsatserna som framkommer genom detta arbete är att förskollärare måste skapa förståelse för barn med koncentrationssvårigheter, för att kunna arbeta inkluderat. Förskollärarna måste arbeta för ett gemensamt förhållningssätt i arbetslaget med olika metoder som gynnar det enskilda barnet. De behöver även anpassa miljön på förskolan för att minska sinnesintryck för ett barn med koncentrationssvårigheter. Därmed har det skapats inkludering

Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur olika lärare förhåller sig till elever som tappar sin koncentrationsförmåga, inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger på hur olika lärare agerar i bemötandet när en elev tappar sin koncentration, om det fanns några skillnader i hur lärare agerar när det gäller barn med generella koncentrationssvårigheter jämfört med barn utan generella koncentrationssvårigheter, samt vilken effekt lärarens agerande får för den fortsatta undervisningen. Metod Denna undersökning består av 14 strukturerade observationer, vilket innebär att vi på förhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera. Teoretiska perspektiv Det kategoriska och det relationella perspektivet är de två perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljön vara problemet. Syfte Syftet med undersökningen är att studera hur olika lärare förhåller sig till elever när de tappar sin koncentration inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Resultat Undersökningen visar på skillnader i elevers koncentrationsförmåga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass. Dessutom har vi hittat skillnader i hur lärare bemöter elever och vi kan se att detta påverkar elevernas förmåga eller vilja till fortsatt koncentration under lektionen. Ett lugnt förhållningssätt från läraren ger bättre koncentration bland eleverna än en affekterad hållning.

No description available.

<p>Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.</p><p>För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten. Hon gör barnet medvetet om att det stör och varför. Ibland hjälper läraren eleven genom att tala om vad som behövs på bänken och vad som inte behövs.</p> / <p>The purpose with my study is to examine how the teacher works with children that she considers having concentration problems. I want to see how a teacher works with keeping their concentration in the classroom. I would also like to see how the teacher has placed the children with concentration problems in the classroom and what the classrooms environment is like.</p><p>To find out how the teacher works with this I’ve done observations and complementing conversations. I found out that in order to keep the children’s concentration the teacher gives orders both from a distance and next to the student. The teacher gives direction in a conscious way or sometimes whispers to get the attention. She makes the child conscious that he/she disturbs and why. Sometimes the teacher helps the child by letting it know what it needs and doesn’t need on the desk.</p>

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka några pedagogers tankar kring arbetet med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande i förskolan i dag och allt fler barn bedöms ha dessa svårigheter. Pedagoger i förskolan kommer förr eller senare att stöta barn som har dessa svårigheter (Nordin-Hultman, 2008). Om ett barn inte får det stöd det behöver i förskolan kan det leda till att barnet drabbas av problem senare i livet, därför får förskolan en betydande roll för barnet och dess utveckling. För att få en förståelse om hur några pedagoger reflekterar kring sitt arbetssätt med barn som har koncentrationssvårigheter i förskolan genomfördes sex kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Pedagogernas utsagor bearbetades och utgör grunden för studiens resultat. Pedagogerna i studien påvisade samma definition av koncentrationssvårigheter, de beskrev det som en svårighet att hålla fokus en längre tid. Genom att strukturera vardagen och använda sig av tydlighet och rutiner, menar pedagogerna att de kan hjälpa dessa barn, det gäller att hela tiden ligga steget före. Något som vi också funnit i resultatet som är av betydelse för barnet är att pedagogen bör ha ett positivt förhållningssätt, se barnets möjligheter och få dem att lyckas. Detta kan leda till att barnet får ökat självförtroende, som i sin tur kan leda till att koncentrationsförmågan förbättras.