<p>Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få en</p><p>bättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utförda</p><p>på fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare och</p><p>en specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genom</p><p>intervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanor</p><p>grundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen. Det</p><p>stressfyllda samhället bidrar även till sämre matvanor därför är det viktigt att vi vuxna är goda</p><p>förebilder.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka och jämföra vilka arbetssätt och strategier lärare med olika pedagogiska inriktningar använder för att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och individuella behov så att alla elever blir delaktiga i den ordinarie undervisningen. Arbetet fokuserar på elever med koncentrationssvårigheter. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på tre skolor där vi genomförde intervjuer med lärare samt elevobservationer i undervisningssituationer. Totalt genomförde vi sex intervjuer vilka syftade till att belysa hur lärarna ser på elevers koncentrationssvårigheter samt vilka arbetssätt som förekommer i undervisningen för dessa elever. Vi genomförde även fem elevobservationer i undervisningssituationer för att se vilka arbetssätt som förekom och hur eleverna agerade i undervisningssituationerna.</p><p>Vårt resultat visar att samtliga skolor arbetar individualiserat och utan större fokus på elevernas koncentrationssvårigheter. Vi upptäckte även att samtliga skolor segregerade dessa elever i viss utsträckning men att de ändå kunde delta i en integrerad undervisning.</p><p>Slutsatserna som vi drar visar att det inte finns ett arbetssätt som är bättre anpassat för elever med koncentrationssvårigheter. Istället rör det sig om flera olika faktorer som bland annat lärares förhållningssätt och erfarenheter.</p>

Studien skildrar hur förskollärare arbetar med barn med koncentrationssvårigheter i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer intervjuas sex stycken verksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärare främst identifierar koncentrationssvårigheter genom den motoriska överaktivitet och brist på fokus i aktiviteter och uppgifter som barnen uppvisar. Det framkommer även, dock i mindre grad att koncentrationssvårigheter kan yttra sig genom passivitet då barnen ses som tillbakadragna och tankspridda. Studien visar också att förskollärares arbetssätt upplevs ha en betydande roll för att kunna hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. En möjlig slutsats av studien kan vara att koncentrationssvårigheter kan yttra sig på flera olika sätt och det därför är angeläget för förskollärarna att ha kunskap om dessa olika uttryck, samt ha en förståelse för vad de signalerar.

Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida lärare upplevde att elevers koncentrationsförmåga förbättrades vid teoretiska genomgångar om de samtidigt fick ägna sig åt en enkel aktivitet i form av handarbete. Först genomfördes en mindre intervju med respondenterna, två lärare, kring nuläget vid teoretiska genomgångar. Deras elever erbjöds därefter möjligheten till nåltovning under alla teoretiska genomgångar under en fyraveckorsperiod. Respondenterna observerade och förde anteckningar över antal deltagare samt hur deras koncentrationsnivå påverkades under genomgångarna. Observationerna följdes upp med ytterligare en intervju med respondenterna. Fokus för denna var deras upplevelser och reflektioner kring hantverk som fokuserande sysselsättning vid teoretiska genomgångar. Resultatet visade att nåltovning kan fungera som hjälp med koncentrationen för vissa elever, de kunde återkoppla utan problem. Studien visar även på att man inte bör begränsa sig till endas en slags sysselsättning för händerna. Alla elever var inte intresserade av nåltovning, någon annan form av fingerarbete hade eventuellt kunnat tilltala dem mer.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för hur forskningsfältet ser ut inom begreppen koncentrationssvårigheter och utomhuspedagogik. Begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt komplext och i bakgrunden sätts det i relation till vad koncentration är. Utomhuspedagogiken är ett förhållningssätt där barns lärande utgår från att uppleva med alla sinnen i naturen och där barnen får erfarenheter genom praktiska övningar. För barn med koncentrationssvårigheter har miljön stor inverkan och hur den pedagogiska verksamheten är utformad grundar sig på vilket synsätt man som pedagog har på dessa barn.Syfte:Syftet med vår studie är att undersöka om utomhuspedagogik kan ses som ett möjligt verktyg i förskoleverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter.Metod:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, vars syfte är att få en beskrivning av och försöka förstå ett visst område. Producerandet av datan är gjord genom intervjuer med sex verksamma förskollärare i två kommuner. Datan är sedan bearbetad och analyserad.Resultat:Resultatet visar att förskollärarna tycker att begreppet koncentrationssvårigheter är väldigt stort och att det är olika från barn till barn hur det yttrar sig. De är överens om att miljön påverkar alla barn och vid de tillfällen då barn med koncentrationssvårigheter finns i gruppen är det extra viktigt att tänka på detta och utgå från dessa barns intressen vid planering av verksamheten. Alla förskollärarna såg utomhuspedagogiken som ett möjligt komplement för barn med koncentrationssvårigheter. / Program: Lärarutbildningen

<p>Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer med lärare verksamma i år 1-5. Undersökningen visar att lärarna har erfarenheter av elever med passivt och drömmande beteende som har svårt att uppnå kunskapsmålen. De anser att dessa elever ofta saknar egen drivkraft och därför har svårt att självständigt föra sitt arbete framåt. Lärarna i studien betonar vikten av styrning, tydlighet och struktur, både i undervisning och i klassrumsmiljö. Tät tillsyn och regelbunden återkoppling i form av styrning och stimulans anses som avgörande faktorer för inlärning. Lärarna menar att det är betydelsefullt med korta och konkreta instruktioner som ges både muntligt och skriftligt. Även arbetsuppgifterna bör vara väl avgränsade och på rätt nivå. Uppmuntran och positiv feedback anses som något centralt och avgörande, i synnerhet för elever med passivt beteende. Som lärare är det viktigt att visa på framstegen och uppmärksamma elevernas starka sidor. Vidare är det av stor betydelse att aktivt arbeta med att utveckla en tillåtande stämning och en acceptans för olikheter i klassen. Enligt lärarna är en av svårigheterna i arbetet med elever med passivt beteende tidspressen, vilket påverkar möjligheten att individualisera och utveckla arbetssätten. En annan svårighet är bristen på respons från eleverna. Dessa elever behöver en lugn inlärningsmiljö vilket inte alltid är lätt att skapa. Elevgrupperna är stora och lokalerna bristfälliga. Läraren måste ta hänsyn till många elever i klassen och till elever med andra svårigheter. Detta innebär att det hela tiden är risk för störningar i samspelsprocessen mellan läraren och eleven med passivt beteende.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att lyfta fram elever som av lärare uppges ha koncentrationssvårigheter, att ta reda på hur lärarna hjälper dessa elever samt att se i vilken utsträckning denna hjälp anses vara tillräcklig. Vår undersökning byggde på kvalitativa intervjuer med två lärare och åtta gymnasieelever. Vår studie visade att lärarna och eleverna i vår undersökning har skilda åsikter om huruvida den hjälp eleverna får är tillräcklig. Lärarna kände sig otillräckliga medan eleverna ansåg att lärarna erbjuder bra hjälp, de ansåg dock att undervisningen inte är tillräckligt motiverande. Inställningen till begreppet ”koncentrationssvårigheter” skiljde sig mellan lärare och elever. Eleverna talade mer om skoltrötthet än koncentrationssvårigheter.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att erhålla kunskap om och förståelse för elever med koncentrationssvårigheter. Detta för att kunna bemöta dem med genomtänkta strategier i och utanför undervisningssituationen.</p><p>Jag har studerat litteratur i ämnet och funnit att det finns en stor mängd att tillgå om man vill läsa om elever som har diagnos. Om man däremot vill läsa om elever med koncentrationssvårigheter utan diagnos finns det betydligt mindre material. Litteraturgenomgången är koncentrerad till en begränsad mängd av det material jag gått igenom.</p><p>Jag har i den empiriska delen genomfört ostrukturerade intervjuer med standardiserade intervjufrågor. Jag har valt att intervjua personer som är insatta i problematiken med elever med koncentrationssvårigheter på olika sätt. Intervjuerna spelades in för att sedan skrivas ut så noggrant som möjligt för ett tillfredställande resultat.</p><p>Min uppfattning är att jag har uppnått syftet med uppsatsen tillfredställande och att jag har fått svar på min frågeställning. Skolan måste göra det bästa möjliga för samtliga involverade med de begränsade resurser som faktiskt erbjuds i dag. Medvetenheten finns, medan kunskap och förståelse måste öka. Man måste lära sig att förebygga och hantera problemen.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation.</p>

<p><p>I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p.</p><p>Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.</p></p>