Syftet med vårt arbete är att beskriva, analysera och förstå pedagogers arbete med förskolebarn som har svårigheter i leksituationer med andra barn. Barnen finns i alla barngrupper och det är barn som pedagogerna tidigt upplever har problem att leka. De står ofta utanför leken och kan inte de sociala koderna för att kunna bli en omtyckt kamrat. Vi har valt att fokusera på barnens lek och varför de inte kan komma in i leken. I dag vet man hur viktig leken är för ett barns utveckling, inte minst för den sociala utvecklingen och att kunna fungera i samspel med andra. Då förskolan är barnets första arena att utvecklas ihop med andra är det extra viktigt att pedagogerna uppmärksammar de barn som inte fungerar i leken och samspelet. Studien omfattar tretton kvalitativa intervjuer i en mindre stad i Norrland. De slutsatser som vi fått fram genom intervjuerna är att de flesta av pedagogerna anser att de stora barngrupperna kan spela roll för barnets sociala beteende. Pedagogerna ser också att hela samhället ser annorlunda ut idag och att det kan ha en bidragande orsak till att barnen har koncentrationssvårigheter i förskolan.

Syftet med studien är att kartlägga hur fritidspedagoger och lärare i årskurs F-5 uppfattarkoncentrationssvårigheter på fritidshem och skola. De forskningsfrågor som vi har arbetatutifrån är: På vilka sätt uppfattar lärare och fritidspedagoger barn medkoncentrationssvårigheter i skola samt fritidshem och hur upplevs deras beteende i olikamiljöer? Skiljer sig deras uppfattningar? Vilka synsätt har lärare/fritidspedagoger på barnmed koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare och fritidspedagoger med barn som harkoncentrationssvårigheter inom skola och fritidshem?Studien präglas av ett sociokulturellt perspektiv där samspelet med andra har en storbetydelse för barns utveckling och lärande. I studien förklaras begreppetkoncentrationssvårigheter samt faktorer och förhållningssätt som kan påverkakoncentrationen. Undersökningen är en kvalitativ studie där vi har intervjuat femfritidspedagoger och fyra lärare fördelade på sex olika skolor. Genom dessa intervjuer anservi att vi fick en djupare insikt i hur pedagoger uppfattar barn med koncentrationssvårigheter.Utifrån vår analys och diskussion kom vi fram till att vi inte har märkt några stora skillnader ihur pedagogerna upplever barn med koncentrationssvårigheter. Den skillnad vi reflekteratöver är kring miljön och hur koncentrationssvårigheterna visar sig i respektive miljö. Barnenskoncentrationssvårigheter märks både i skolan och på fritidshemmet, men på olika sätt. Iskolan upplevs det att barnen har svårare att sitta still och göra uppgifterna utifrån uppsattamål, med mindre valmöjligheter. På fritidshemmet yttrade det sig mer i att barnen påbörjarolika aktiviteter som de oftast har valt själva, men har sedan svårt att slutföra dem och gårefter en kort stund vidare till nästa aktivitet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur klasslärares syn på normalitet och avvikelse i skolan påverkar undervisningen för elever i koncentrationssvårigheter. För att uppnå detta syfte har vi intervjuat sex klasslärare på fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad så att den passar alla elever utifrån deras specifika förutsättningar och behov. Skolans ramar begränsar dock lärarnas arbete och skapar därmed koncentrationssvårigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse är därmed en produkt av skolans organisation.

Denna uppsats behandlar ämnesområdet relationen mellan koncetrationsförmåga och cykellyssning. Cykellyssning innebär att en person sitter på en vanlig stol och cyklar på en trampmaskin under tiden  den lyssnar. I uppsatsen ingår en fallstudie.

Inom förskolan finns många barn med ”störande” beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas. Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras. Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare. I intervjuerna framkom förskollärarnas erfarenheter av och synsätt på barn med beteendeproblem, samt hur de arbetar för att hjälpa dessa barn. Arbete i smågrupper anser de intervjuade förskollärarna vara gynnsamt för lärande och utveckling. Att arbeta enskilt med ett barn med beteendeproblem anser de vara exkluderande, därmed undviks det i den grad det är möjligt. Barn har rätt att lära och utvecklas efter sin egen förmåga och det är en av förskollärarnas uppgift att se det individuella barnets såväl som gruppens behov (Skolverket, 2010). Detta innebär att förskollärarna måste se till det enskilda barnets behov och även skapa fungerande sociala relationer mellan barn och barn såväl som mellan barn och vuxna. Sociala samspel är en stor del av förskolebarns vardag och det är i samspelet som en stor del av lärandet sker. Förskolemiljön har en betydande roll i barns utveckling och lärande, då utformningen av rummen påverkar hur barnen uttrycker sig, vilket i sin tur påverkar barnens sociala relationer. Graden av syn- och hörselintryck har betydelse för koncentration och därmed förmågan att ta in kunskap.

Syftet med den här studien är att se hur barns kostvanor påverkar deras inlärning för att få en bättre förståelse för elevers okoncentration. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer utförda på fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, två skolsköterskor, en speciallärare och en specialpedagog, en skolläkare samt elever i årskurs två och elever i en förskoleklass. Genom intervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som ändras med åren. Matvanor grundar sig tidigt och har vårdnadshavare dåliga kostvanor förs dessa över till barnen. Det stressfyllda samhället bidrar även till sämre matvanor därför är det viktigt att vi vuxna är goda förebilder.

Mitt examensarbete handlar om koncentrationssvårigheter. Att vara koncentrerad är inte det lättaste, under en hel dag måste eleven koncentrera sig på många olika saker. Eleven måste även lära sig att koppla bort vissa ljud och händelser för att kunna koncentrera sig på det den håller på med. Att hjälpa elever med koncentrationssvårigheter behöver inte vara komplicerat, det handlar om att göra undervisningen mer enkel och konkret. Koncentrationssvårigheter kan bero på många olika faktorer som till exempel miljön runt omkring eleven eller rent biologiska orsaker. För att komma fram till mitt resultat har jag intervjuat lärare och pedagoger samt observerat elever i olika åldrar på olika skolor. Det har givit mig en bra grund att stå på när jag sedan skrivit mitt arbete. I dagens skolor anser många lärare och pedagoger att det blir fler och fler elever som får koncentrationssvårigheter, frågan är om det verkligen är så? Är det en sådan ökning idag jämfört med hur det var förr eller är problemet bara mer uppmärksammat i dagens skola? Elever behöver inte få en diagnos för att ha koncentrationssvårigheter. För att få en diagnos krävs en viss problematik och detta uppfyller inte alla elever som har svårt att koncentrera sig. Alla elever har olika förutsättningar i skolan därför är det viktigt att vi som lärare och pedagoger kan ge dem den hjälp de behöver.

I denna studie har vi valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats med djupintervjuer där fem verksamma pedagoger inom särskolan och vuxenutbildning i södra delen av Sverige medverkar. Syftet är att undersöka hur dessa fem pedagoger ser på sin egen roll för hur elev/studerande med koncentrationssvårigheter klarar av sin skolgång. Hur beskriver pedagogerna möjligheter och svårigheter? Vilka framgångsfaktorer går att finna? Studien genomfördes under höst- och vårterminen 2008-2009 i kursen specialpedagogik 61-90 p. Studien realiserades genom kvalitativa intervjuer med intervjuguide som bas med öppna frågor samt med en möjlighet till reflektioner för respondenten. Intervjuerna gjordes under några veckor i pågående hösttermin under 2008 med fem aktiva pedagoger. Resultatet visar på samstämmighet hos pedagogerna i att se möjligheter hos varje elev/studerande i bägge skolformerna. Resultatet visar även på vikten av en helhetssyn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Målgruppen är vitt skild barn/ungdom och vuxna i lärsituationer, alla med olika behov av stöd och hjälp, där framgångsfaktorerna utifrån en pedagogisk synvinkel ter sig lika i att se möjligheter, finna rätt strategier till varje elev/studerande, skapa lärande miljöer, berika och bekräfta, utmana, skapa trygghet, skapa förutsättningar och att ge stöd. Bortfall förekommer ej då studien är liten och baseras på fem djupintervjuer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvårigheter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar på en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har även valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjälpa och stötta dessa barn.Undersökningen är av kvalitativ karaktär och baserad på intervjuer med fyra pedagoger på en traditionell förskola och fyra pedagoger på en Montessoriförskola. Frågorna är ställda för att rent konkret få reda på hur de går tillväga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanställt och jämfört med litteraturen som belyser ämnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns både likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Likheter som består i att pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt, en tydlig struktur med tydliga ramar och rutiner och att de tillrättalägga verksamheten för barn med koncentrationssvårigheter. En skillnad är miljöns betydelse. Det är endast Montessoriförskolans pedagoger som nämner att det är viktigt att anpassa miljön för att underlätta och hjälpa barn med koncentrationssvårigheter. Alla åtta intervjuade pedagoger anser att de har en bra utbildning för att bemöta barn med koncentrationssvårigheter, men att de behöver kontinuerlig kompetensutveckling.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a. att struktur, rutiner, varierande arbetsuppgifter och relationsbyggande som skapar förtroende och trygghet, av dessa lärare, anses vara viktiga delar i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. I diskussionen kopplas resultaten av föreliggande studie till forskningen i området och i konklusionen ifrågasätter jag studiens resultat med anknytning till den forskning som finns.