Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det är något naturligt som uppstår imötet mellan människor. Av konflikter finns mycket att lära och detta är ett synsätt som oftaeftersöks i förskolan där grunden för lärande och utveckling läggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vår framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet är att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lärande och utveckling. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs synpå det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgår från en kvalitativ forskningsgrunddär vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskolor, varav alla är utbildade förskollärare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som håller sig i bakgrunden. Det förstnämnda innebär att ageravägledare för barnen medan det andra innebär att pedagogen låter barnen på egen handlösa konflikterna utan pedagogens direkta inblandning. Vad gäller barns lärande och utvecklingi samband med konflikter framkom i studien att pedagogerna till största del kan sättaden empatiska utvecklingen samt utvecklandet av självkänsla i relation till detta.

BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets påverkan på barns lärande och utveckling. Många forskare vilar sina studier på Vygotskij och utgår från hans teori om den närmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bättre då barn har en social kompetens och i den ingår konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frågeställningarundersökningen utgått ifrån är: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats. Vi har använt oss av gruppintervjuersom har bestått av tre barn i varje grupp. Intervjufrågorna har utgått från en bok därkonfliktsituationer utspelats. Boken har använts för att fånga barnens intresse och därefter har frågorna ställts.RESULTAT:Resultatet har analyserats utifrån en fenomenografisk analys och delats upp i tre kategorier. Dessa kategorier är fungerande samspel, bristande samspel och konflikthantering. Den vanligaste uppfattningen av ett fungerande samspel var att man lekte med varandra. Den mestförekommande uppfattningen vid bristande samspel var att det visade sig i fysisk handling. Den vanligaste uppfattningen av konflikthantering var att man sade förlåt till den man gjort något dumt mot. / Program: Lärarutbildningen

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm. Samt att det är skolverket som delger rektorerna en så kallad mall som skall följas för bästa hantering av konflikter på skolan. I slutändan måste dock kommunen godkänna allt som sker inom kommunen, där av deras delaktighet i denna kandidatuppsats.Under studiens gång har vi intervjuat två rektorer på två olika skolor i Göteborgskommun för att skapa oss en förståelse ur deras perspektiv hur arbetet kring konflikthantering går till. Vi har dessutom träffat respektive rektors områdeschef för att informeras om deras roll i arbetet.Det vi har kommit fram till är att rektorernas tolkningar av skollagen är vad som ligger till grund för arbetet på respektive grundskola. Skolverket har endast informationsskyldighet av skollagen till rektorerna och har inte som arbetsuppgifter att hjälpa rektorerna till hur de skall gå tillväga vid konflikthantering eller att tolka dessa lagar. Områdescheferna finns till som stöd för rektorerna, men i slutändan är det endast rektorerna som bär ansvaret samt fattar besluten på sina skolor där av uppstår skillnader från varje skola, till hur konflikthanteringen går till. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Menschen haben die beeindruckende Fähigkeit zu planen, sich Ziele zu setzen und entsprechend zu handeln. Dies ist aber nicht immer der Fall. Jeder kennt Situationen, in denen Impulse, wie zum Beispiel der Drang noch ein weiteres Bier zu trinken oder stark überlernte Verhaltensgewohnheiten, wie zum Beispiel automatisch auf der rechten Straßenseite zu fahren unseren eigentlichen Zielen im Weg stehen. Dieser ´Wettstreit´ zwischen impulsiven oder habituellen Verhaltenstendenzen und zielgerichteten Handlungen wird auch als Konflikt bezeichnet. Solch ein Konflikt tritt ständig in Erscheinung und kann viele Formen annehmen. Daher überrascht es nicht weiter, dass die Art und Weise wie Konflikt kontrolliert wird, auch sehr unterschiedlich sein kann. Es scheint offensichtlich, dass Menschen Konflikte ganz verschieden handhaben können: Wenn wir eine Konfliktsituation erwarten, können wir bereits vorausschauend zusätzliche Anstrengungen unternehmen um den Konflikt dann in der Situation adäquat zu lösen. Alternativ können wir solche Situationen auch bereits im Vorfeld vermeiden und umgehen damit die Gefahr, unseren Impulsen nachzugeben. Auch wenn wir mit einer Konfliktsituation bereits konfrontiert sind, können wir versuchen durch besondere Anstrengungen diesen Konflikt aufzulösen. Schließlich haben wir auch die Möglichkeit, uns aus der Situation zurückziehen wodurch wir das Risiko minimieren, entgegen unserer eigentlichen Ziele zu handeln. Um diese Variabilität von Konfliktbewältigung besser zu verstehen, versucht die vorliegende Arbeit eine genauere Beschreibung dieser Kontrollprozesse zu geben. Zwei Dimensionen von Kontrollfunktionen werden identifiziert. Diese ergeben sich aus teilweise antagonistischen Erfordernissen an erfolgreiche Handlungskontrolle und beschreiben zum einen die Abwägung zwischen Flexibilität und Stabilität, zum Anderen die Abwägung zwischen antizipativer Selektion und reaktiver Korrektur. Um zu erklären, wie diese beiden Dimensionen von Kontrollfunktionen interagieren und wie daraus ein adäquater Umgang mit Konflikten entstehen kann, wird das „Conflict Management Framework“ eingeführt. Eine Hypothese, die aus diesem Rahmenmodel hervorgeht, beschreibt eine spezifische Strategie mit Konflikt umzugehen, die in dieser Art noch nicht untersucht wurde: Wenn Konflikt erlebt wird, ziehen sich Personen aus dieser Situation zurück und versuchen dadurch dem Konflikt zu entgehen. Der empirische Teil der Arbeit untersucht diese Verhaltensstrategie in Bezug auf Konflikterleben und testet, ob Personen unter bestimmten Bedingungen sich aus Konfliktsituationen zurückziehen. Im Rahmen dieser Untersuchung werden drei Reihen an Experimenten vorgestellt die sowohl Freie-Wahl Paradigmen, Klassifikationsaufgaben unter Zeitdruck, als auch die Aufzeichnung kontinuierlicher Bewegungen umfassen. Es zeigte sich, dass Konflikt motivationale Vermeidungstendenzen hervorruft (Experimente 1 und 2), Entscheidungsverhalten verzerrt, so dass kurzfristig mit Konflikt assoziierte Aufgaben vermieden werden (Experimente 3 und 5), und die Ausführung von komplexen Handlungen beeinflusst (Experimente 6 und 7). Diese Ergebnisse unterstützen das vorgeschlagene Rahmenmodell und ermöglichen eine vertiefte Auseinandersetzung mit der Frage, wie unterschiedliche Konfliktbewältigungsstrategien integriert werden können. Dazu wird ein konnektionistisches Modell vorgestellt, dass die parallele Anwendung von zwei unterschiedlichen Strategien zur Konfliktbewältigung ermöglicht und damit die empirischen Befunde der Experimente 3, 4 und 5 erklären kann. Im verbleibenden Teil der vorliegenden Arbeit werden Fehler einer solchen Integration von Konfliktbewältigungsstrategien analysiert. Es wird diskutiert, in wie fern das vorgeschlagene Rahmenmodell mit spezifischen klinischen Störungen vereinbar ist. Außerdem wird darauf eingegangen, wie interindividuelle Unterschiede hinsichtlich der Art und Weise Konflikte zu meistern, mit Hilfe eines solches Modells besser erklärt werden könnten. Schließlich wird ein Versuch unternommen, so genannte Selbstkontroll-Fehler durch eine mangelhafte Dynamik unterschiedlicher Konfliktbewältigungsstrategien zu erklären. / Humans have a remarkable ability to plan ahead, set goals for the future and then to act accordingly. Unfortunately, this is not always the case. Everybody has experienced situations in which motivational urges like a tendency to drink another beer, or over-learned behavioral routines like driving on the right side of the road collide with ones´ goals. This tug of war between impulsive or habitual action tendencies and goal-directed actions is called a conflict. Conflict is ubiquitous and comes in many different ways. Not surprisingly, the means to control conflict are diverse, too. Clearly, people can manage conflict in multiple ways: When expecting a conflict situation to occur in the future, one can recruit more effort to resolve the conflict, for instance by inhibiting unwanted urges or habits. Alternatively one can avoid the conflict situation and thereby circumvent possible failures to control habits and impulses. Furthermore, when currently facing a conflict, people can mobilize more effort to overcome the conflict. Alternatively they can withdraw from the conflict situation to minimize the risk of indulging in their impulses and habits. To account for these different ways to master a conflict, the present thesis takes an initial step towards a characterization of the variability of control. To this aim, two dimensions of control will be identified that result from partially incompatible constraints on action control. These dimensions depict a trade-off between flexibility and stability and between anticipatory early selection and reactive late correction of control parameters. To describe how these control trade-offs interact and to explain how conflict is handled to ensure adaptation behavior, the conflict management framework is proposed. A corollary of this framework suggests that one strategy to control conflict comprises of a tendency to withdraw from a conflict situation. The empirical part probed this behavioral response to conflict and tested whether participants withdraw from conflict situations. To approach this hypothesis, three series of experiments are presented that employ free choice paradigms, speeded response classification tasks and continuous movement tracking tasks to reveal withdrawal from conflict. Results show that conflict caused motivational avoidance tendencies (Experiment 1 &2), biased decision making away from conflict tasks (Experiment 3 & 5) and affected the execution of more complex courses of action (Experiment 6 & 7). The results lend support for the proposed conflict management framework and provide the ground for a more thorough treatment of how the different conflict strategies can be integrated. As a first step, a connectionist model is presented that accounts for the simultaneous implementation of two conflict strategies observed in Experiments 3 – 5. The remainder of the present thesis analyses failures to integrate different conflict strategies. It is discussed how the conflict management framework can shed light on selected psychopathologies, inter-individual differences in control and break-downs of self-control.

Zugl.: Innsbruck, Universiẗat, Diss., 2007.

<p>Vårt syfte med denna undersökning var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder för att förebygga att konflikter uppstår, hur förskollärare går till väga för att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt se vilka skillnader och likheter det finns mellan de utvalda svenska förskolorna när det gäller konflikthantering. Undersökningen ägde rum på sex olika förskolor i mellersta Sverige. Vi använde oss av intervjuer och observationer då vi författare observerade samma konfliktsituation men skrev var för sig för att få två synsätt på vad som hände och hur det hanterades. Alltså var vi på sex förskolor och gjorde två observationer på varje ställe, vilket blev tolv observationer sammanlagt. De förskollärare som blev inblandade på något vis i konfliktsituationerna är de personer som vi sedan intervjuade. Utifrån resultatet kan man se att förskollärarna som medverkade i undersökningen hade många likartade tankar om konflikthantering och arbetade med det på olika sätt.<strong></strong></p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv erhålla djupareförståelse och ökad kunskap kring de processer som finns i smågrupper, hur konflikterpåverkar sammanhållningen och vad det är som gör att en stabil grupp förblir stabil. Studienutgick från ett kvalitativt förhållningssätt med en hermeneutisk ansats. Med ensemistrukturerad intervjuguide utgjordes urvalet av två grupper med fem medlemmar irespektive grupp där hälften är män och hälften kvinnor. Resultatet visar att konflikter inomvänskapsgrupper inte är av ondo och kan vara utvecklande för både gruppen och den enskildeindividen. Den starka sammanhållning grupperna har visar på att konflikter inte är en storfaktor för gruppens välmående. Gruppens sammanhållning symboliseras av den socialaattraktion medlemmarna har gentemot gruppen. Resultatet analyseras utifrån teorier från LarsSvedberg, Arne Maltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg mfl.</p> / <p>The purpose of this study is that from a social psychological perspektive obtain a deeperunderstanding and a greater knowledge about the processes that exist in small groups, howconflict affect the cohesion and what it is that makes a stable group remain stable. The studywas based on a qualitative research with a hermeneutic approach along with a semistructuredinterview guide. The groups interviewed consisted of two groups with five members in eachgroup where half were men and half women. The results show that conflicts within friendshipgroups is not a bad thing and can be developing for both the group and the individual. Thestrong cohesion the groups got has shown that conflicts are not a major factor for the groupswellbeing. The groups cohesion is symbolized by the social attraction the members havetowards the group. The results are analysed based ont heories from Lars Svedberg, ArneMaltén, Donelson R. Forsyth, Carl M. Allwood, Michael A. Hogg, among others.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka konfliktkällor deltagarna i studien upplevde var de vanligaste i deras förhållanden. Metoderna i denna studie är både kvantitativa och kvalitativa. Tidigare forskning och en intervju med en familjarådgivare ligger till grund för föreliggande studie. Utifrån detta valdes fyra konfliktteman ut. Enkäten som användes i studien konstruerades utifrån de fyra konfliktområdena. 216 individer deltog i studien, varav 109 stycken var män och 107 stycken var kvinnor. Vid tiden för studien befanns sig alla deltagrna i ett heterosexuellt förhållande som hade varat under minst sex månader. Studiens resultat visar att de vanligaste konflikterna i deltagarnas förhållanden handlar om: hushållssysslor, matlagning, tid spenderad med partnern och egen tid utan partnern.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka elevers attityder till lärares roll i att hantera interpersonella elevkonflikter. Uppsatsens forskningsfrågor är: Vilken roll anser elever att lärare har i att hantera konflikter mellan elever? Vilket ansvar anser elever medföljer den roll de tillskriver lärare? Studien är utförd mot bakgrund av att forskning inom området främst fokuserar på konflikthanteringsmetoder eller lärarperspektiv. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer där fokusgrupper användes. Fokusgrupperna utfördes på en och samma skola där två elevgrupper i år nio intervjuades och grupperna bestod av fyra elever varav två var killar och två var tjejer. Materialet och resultatet som genererades från intervjuerna analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet och jämfördes med tidigare forskning på området. För att den sociokulturella teorin skulle vara möjlig att använda i en analys i ämnet konflikt har kopplingar gjorts mellan denna och aktuell litteratur om konflikt. Detta resulterade i fyra grundelement som kan användas för att beskriva hur konflikter kan uppstå eller förebyggas: Mer kompetenta individer, grupp eller organisation, kommunikation samt mentala redskap. Resultatet visar att elever vill hantera konflikter själva så långt det är möjligt men då konflikterna blir allvarliga vill de vända sig till lärare. Eleverna anser att de har ansvar för att hantera sina konflikter då de själva har startat dem och vet vad som ligger bakom konflikten. Eleverna menar att lärares roll som konflikthanterare är att övervaka elever för att de ska känna sig trygga och deras ansvar är att gripa in i konflikter så fort de blir allvarliga.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Det finns ett flertal definitioner på vad revision innebär. En av dessa är att revision går ut på att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om Årsredovisning (ÅR), bokföring och förvaltning. Vid utförandet av revisionen har revisorn ett antal lagar och rekommendationer att följa. I och med detta uppstår troligen ett förväntningsgap, när klienternas förväntningar sträcker sig utöver det som revisorn, enligt det befintliga regelverket, kan eller får göra.</p><p>Målet med uppsatsen är att ge en djupare förståelse för hur revisorerna upplever förväntningsgapet, ur ett revisions- och tjänstemarknadsföringsperspektiv. Vidare är avsikten att redogöra för den inre konflikt som eventuellt kan uppträda när revisorerna vill tillgodose sina klienters behov och önskemål. Avsikten är även att presentera om revisorerna hanterar problematiken kring den inre konflikten och i så fall på vilket sätt eller hur detta skulle kunna hanteras.</p><p>Studien är grundad på både primär- och sekundärdata. Primärdatan består av tre intervjuer med revisorer, vilka alla har gedigen kunskap inom området. Sekundärdatan består av litteratur inom revisions- och tjänstemarknadsförings området, tidningsartiklar samt elektroniska medier.</p><p>Efter att ha studerat både revisions- och tjänstemarknadsperspektivets syn på förväntningsgapet kan slutsatsen dras att det finns tydliga likheter mellan dessa, både gällande orsaker och åtgärder.</p><p>Slutligen kan, författarna av denna studie, även konstatera att den inre konflikten är en direkt orsak av revisorernas medvetenhet om förväntningsgapet. Förväntningsgapet och den inre konflikten påverkar med andra ord varandra och det har framkommit att en intressant relation mellan dessa två begrepp förekommer.</p>