This thesis deals with two different approaches to teaching vocabulary at the basic school. The first approach is based on guessing from context, the other, the traditional method, consists in learning isolated translations from a list. The results of the research also show the role the context plays in dependence on the age of the learners. The author provides a theoretical background to define the difference between the two methods, which are verified in the practical part. The effectiveness of the presentations, established on one of these approaches, is immediately tested and evaluated in the end.

Slumpmässighet är ett välutforskat akademiskt ämne genom sannolikhetslära, statistik och till vis del även datavetenskap. Slumpen används också mycket inom spel och spelande för att introducera element av osäkerhet. Trots detta är den intuitiva förståelsen av slump hos människor missvisande och leder till felaktiga slutsatser som gambler’s och hot-hand fallasierna. Vilka fallasier en individ uppvisar beror mycket på de omständigheter som osäkerheten presenteras i. Dock är mycket av forskningen på området fokuserad kring ren informationspresentation, inte den mer komplexa kontextualisering som existerar i spel där mycket av informationen är sammanhängde.Detta arbete undersökte hur slump tolkas av spelvana individer i en enklare spelkontext där testdeltagare dels gjorde ett urval mellan slumpmässiga element som påverkade dem direkt, och dels fick det göra en bedömning av fiendes svårighet. Resultatet visade på en blandning av gambler’s och hot-hand fallasierna. Dock behövs mer data för att kunna dra några generaliserande slutsatser. Utöver att samla in mer information inom arbetets ämnesområde visade även undersökningen på andra forskningsområden som är av intresse: att undersöka slumps representations inverkan på tolkning, att undersöka hur fördröjning mellan exponering och urval gör skillnad på uppfattningen av slump, samt att undersöka möjligheter att kvantifiera kontexter.

Detta kandidatarbetet undersöker den underliggande kommunikation som kan finnas i ljud och hur den kan användas i förhållande till en medieproduktion. Vi undersöker begreppet “kontext” och vad för påverkan den kan ha på människors uppfattning om ljud samt ljud som uppfattas att sakna kontext. Med teorier och begrepp hämtade från vitt skilda ämnesområden såsom ljuddesign från film och neurovetenskap prövar vi och undersöker möjligheterna att inkorporera dessa i en installation med fokus på kommunikation och interaktivitet. Denna installationen ämnar till att pröva dessa teorier på deltagare som kan välja att aktivt eller passivt delta i installationen. Med bland annat ​Situerad Kunskap ​ som metodologi granskar vi, samt förhåller oss kritiska till, teorier och begrepp inom ljuddesign. / This Bachelor Thesis explores the underlying communication that can be found in sound and how it can be used in relation to a media production. We explore the concept of "context" and what impact it may have on people's perceptions of sound as well as sounds perceived as if it’s missing context. With theories and concepts derived from widely different subjects such as sound design for film, and neuroscience, we explore the possibilities of incorporating these into an installation focusing on communication and interactivity. This installation aims to test these theories on participants who can choose to participate actively or passively in the installation. With ​Situated Knowledge ​ , among others, as a methodology, we examine as well as critique theories and concepts in sound design.

The specification of communication standards and increased availability of sensors for mobile phones and mobile systems are responsible for a significantly increasing sensor availability in populated environments. These devices are able to measure physical parameters and make this data available via communication in sensor networks. To take advantage of the so called acquiring information for public services, other parties have to be able to receive and interpret it. Locally measured datacould be seen as a means of describing user context. For a generic processing of arbitrary context data, a model for the specification ofenvironments, users, information sources and information semantics has to be defined. Such a model would, in the optimal case, enable global domain crossing context usage and hence a broader foundation for context interpretation and integration.This thesis proposes the CII-(Context Information Integration) model for the persistence and retrieval of context information in mobile, dynamically changing, environments. It discusses the terms context and context modeling under the analysis of former publications in thefield. Further-more an architecture and prototype are presented.Live and historical data are stored and accessed by the same platform and querying processor, but are treated in an optimized fashion.Optimized retrieval for closeness in n-dimensional context-spaces is supported by a dedicated method. The implementation enables self-aware,shareable agents that are able to reason or act based upon the global context,including their own. These agents can be considered as being a part of the wholecontext, being movable and executable for all context-aware applications.By applying open source technology, a gratifying implementation of CII is feasible. The document contains a thorough discussion concerning the software design and further prototype development. The use cases at the end of the document show the flexibility and extendability of the model and its implementation as a context-base for three entirely different applications. / MediaSense

När digitala produkter ska utvecklas, egentligen alla typer av produkter, måste dess användbarhet utvecklas av någon behörig i området. Vad som är bra design är dock delvis subjektivt, beroende på bland annat faktorer som tidigare erfarenheter och kunskap. Något som ibland blir bortglömt är de yttre faktorerna som påverkar användbarheten. Det är precis vad kontext handlar om, de faktorer som normalt sett inte faller under användbarhet, utan mer som ett extra tillbehör. Vikten av kontextuell förståelse får dock aldrig underskattas, och det är precis vad den här studien är ämnad för. Vad krävs när ett gränssnitt ska utformas för en kontext som faller långt utanför vanligare kontexter som hemma, kontor eller mobilt? Ett projekt genomförs där målet är att ta fram ett användbart gränssnitt till styrning av undervattensrobotar (förkortas ROV). I studien genomförs datainsamling med hjälp av metoder som kontextuella enkäter, där svarande befinner sig i sin rätta kontext under tiden som de skriver svar på öppna frågor kring deras arbetsuppgifter, fysiska- och sociala miljö. Prototyper skapas och diskuteras med beställaren för att ge insikt i användningsmönster och ge svar på användbarhetsfrågor. Det visar sig vara utmanande att arbeta som ROV-pilot, det kräver stor koncentration och de jobbar i långa pass vilket resulterar i trötta huvuden efter en arbetsdag. Detta ställer stora krav på utformningen att få till de visuella byggstenarna på ett sätt som hjälper piloterna utföra sitt arbete så smidigt som det går. Resultatet blir en visuell prototyp som är anpassad efter analyserad data, tillsammans med välkänd teori inom användbarhet från namn som Alan Cooper och Donald Norman.

Studien startade på uppdrag av KTRAB saneringsbolag i Göteborg då de eftersökte ett förslag till ett intranät med mål att det skulle vara enkelt att använda i deras saneringsfordon.Studiens syfte utvecklades då till att undersöka hur den kontextuella miljön och dess skiftningar inverkade på hur användaren skulle ha möjlighet att använda intranätet när denne befann sig i ett utrymme med begränsade interaktionsmöjligheter, i detta fall i hytten av ett saneringsfordon. Intranätens utveckling har gått framåt starkt sedan 1990-talet och har kommit att spela en viktigare och viktigare roll för företagen och dess profilering. Intranäten har kommit en lång väg från att bara vara en uppsamlingsplats för information och i denna artikel undersöks det närmare hur långt intranätet har kommit gällande funktionalitet i begränsade utrymmen och föränderlig kontext, samt hur ett intranät kan anpassas att passa in i just en sådan miljö. Under studiens gång har intervjuer och workshops genomförts samt har designprinciper som Nielsens 10 heuristiska och Krugs ”Trunk Test” applicerats och har tillsammans med ett flertal andra designprinciper lagt grunden för en ny lista med specifika designprinciper gällande vad som möjliggör för god design i ett intranät i föränderlig kontext.   Detta ledde fram till att studien kunde presentera ett svar på forskningsfrågan och ge svar på vad som krävs för att underlätta navigering och informationshantering vilket resulterade att i en föränderlig kontext med limiterade interaktionsmöjligheter tjänar designen på att förse med stora knappar och valmöjligheter, tydlig text anpassat till användaren samt en så grund och okomplicerad hierarki som möjligt, undvik alla de funktioner som inte anses vara absolut nödvändiga för att låta användaren arbeta effektivt med intranätet.

Grupp-polarisering är ett fenomen som hävdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion ändrar sina åsikter i den riktning som gruppens åsikt som helhet håller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en källa till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsågs gruppernas sammansättning. De olika gruppsammansättningar som studerades var grupper vars medlemmar kände varandra sedan tidigare jämfört med grupper med medlemmar som inte kände varandra, samt grupper bestående av medlemmar med samma kön jämfört med grupper med blandade kön. Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre än förväntat pekade resultaten ändå på två saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte är beroende av huruvida gruppmedlemmarna känner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansättningen av gruppen är av betydelse för grupp-polariseringseffekter. Analysen visade att grupper med individer av olika kön uppvisade en signifikant skillnad i polarisering (mer) jämfört med grupper vars medlemmar hade samma kön.

I denna studie undersöks kontextuella faktorers inverkan på diskursen i en standard, SS 624070, framtagen av det svenska standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institute. Undersökningen går igenom vilka premisser och faktorer som gör att diskursen i standarden ser ut som den gör. Undersökningen omfattar även hur aktörerna ser på denna diskurs, och hur användandet av standarden ser ut. Materialet består av intervjuer och texter som har analyserats utifrån diskursanalytiska begrepp. Med hjälp av intertextualitet och tematisering försöker undersökningen ge svar på hur kontextuella faktorer påverkar både hur denna diskurs skapas och hur den förstås. Analysen sker främst på makronivå för att ge en övergripande bild av hur kommunikationssituationen ser ut, vilka problem som uppstår och vad man kan göra åt dessa problem. Resultaten visar att SS 624070, och standarder överlag, förmedlar en specifik standardiseringsdiskurs. Denna diskurs ser i stort sett likadan ut oavsett vilken standard det handlar om. Diskursen styrs väldigt kraftigt av bland annat tradition och skrivregler som bestämmer både på mikro- och makronivå hur standarder ska skrivas. Detta görs för att uppfylla flera olika syften. Syften som stämmer överens med hur standarder överlag fungerar . De ska vara likformiga och kompatibla med varandra, och behöver därför ha samma diskurs för att leva upp till det syftet. Samtidigt blir standardernas diskurs en del av SIS ansikte utåt. Den enhetliga diskursen visar på hur SIS arbetar med att göra världen mindre splittrad. Inte bara för externa parter utan även för sig själva. Diskursen har en funktion i sig, samtidigt som den visar mer övergripande på SIS egna funktion.

Vad är det som gör att införandet av ett nytt IT-system i en organisation upplevs som framgångsrikt eller inte? För att söka svar på frågan studerades införande av ett nytt IT-system vid en svensk myndighet. Ramen för studien utgörs därmed av den offentliga sektorn och e-förvaltningskontexten. Genom att återge och analysera systemägares och användares berättelser om införandet och användandet gavs möjlighet att jämföra berättelserna med myndighetens intentioner med IT-systemet utgående från olika beslut och planer. Syftet med studien var att i den jämförelsen kunna fånga upp och bidra med kunskap om gap mellan olika perspektiv/berättelser vid införande av IT-system och utgående från det kunna visa på olika aspekter som kan bidra till förståelse av och förklaringar till upplevelser och resultatet av införande av nya IT-system i offentlig verksamhet.  Studiens teoretiska ramverk baserade sig på idén om att IT konstrueras socialt och att man vid studier om informationssystem och organisationer behöver beakta både tekniska och sociala system/institutionell kontext. En teori- och analysmodell, som utgick ifrån att ramen för implementering av IT-system utgörs av kontext, systeminförande och användande och där den ramen kan fyllas med olika innehåll (berättelser/upplevelser/tolkningar) beroende av om det är systemägarens eller användarens perspektiv som återges, presenterades.  Dokumentstudier och intervjuer genomfördes vid den aktuella myndigheten för att samla in den empiri som sedan analyserades utgående från studiens teori- och analysmodell. I analysen påvisades ett par gap (gaps) mellan myndighetens intentioner, systemägarnas och användarnas berättelser om upplevelser. Gapen kopplades till fem aspekter som bidrar till förståelsen av vad som kan påverka resultatet eller utfallet vid ett systeminförande:  gemensam förståelse av sammanhanget och syftet;  resurser i tid och pengar för förändring och utveckling;  organisationen och strukturen för systemutveckling och -införande;  information, kommunikation och utbildning och uppföljning;  kännedom om användarna för att därmed ha kunskap om organisationens förutsättningar för förändring och utveckling.

Baserat på ett agentteoretiskt perspektiv förväntas en verkställande direktör, under högt handlings- utrymme, agera opportunistiskt och inte dra sig för att fiffla med redovisningen. Tidigare forskning har studerat hur den verkställande direktörens egenskaper och karaktärsdrag påverkar redovisningsval med avseende på nedskrivningar av goodwill. Som en avgörande faktor för den verkställande direktörens förmåga att fatta beslut har handlingsutrymmet i tidigare studier visat sig vara av stor betydelse. Det finns välkända incidenter såsom Worldcomskandalen, där ledande befattningshavare missbrukat handlingsutrymmet och utformat redovisningen opportunistiskt på aktieägarnas bekostnad. Denna studie kombinerar den verkställande direktörens egenskaper och karaktärsdrag (Attribut) med kontextuellt- och organisatoriskt handlingsutrymme, i syfte att förklara hur den verkställande direktörens attribut påverkar ett bolags goodwillnedskrivningar. För att uppfylla syftet med studien används en deduktiv ansats med en kvantitativ forskningsdesign, baserad på arkivdata i form av årsredovisningar. Resultaten av studien indikerar på att den verkställande direktörens attribut påverkar storleken och frekvensen av företagets goodwillnedskrivningar. Närmare bestämt leder ett byte av verkställande direktör, hög bonus i förhållande till lön och hög medial uppmärksamhet till större och mer frekventa goodwillnedskrivningar. Vidare finns det indikationer på att det kontextuella handlingsutrymmet har en modererande effekt på styrkan av sambandet mellan den verkställande direktörens kompensation och nedskrivningar av goodwill. Till författarnas vetskap är detta den första studien, som i en svensk kontext analyserar påverkan av VD attribut på goodwillnedskrivningar, betingat av kontextuellt- och organisatoriskt handlingsutrymme. Studien bidrar således till att belysa vikten av att styrelsen och ägarna tillför rätt kontrollmekanismer för att begränsa den verkställande direktörens opportunistiska beteende.