Studiens syfte var att ta reda på hur socialarbetare upplever anhörigas betydelse i klientarbetet samt hur socialarbetare förhåller sig till de anhöriga. Som grund för studien utfördes en narrativ intervju med en anhörig, samt kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare och en beroendeterapeut. Empirin från studien analyserades med evidensbaserad praktik som teoretiskt perspektiv samt med socialt kapital/socialt stöd och rollteori som teoretiska verktyg. Resultatet visar att informanterna upplevde anhöriga som en viktig del i klientens kontext, vilket kunde ha effekt på behandlingsresultatet. Forskningsresultat pekar på att socialt stöd är en viktig komponent för en lyckad behandling samt att det har stöd i evidensbaserad forskning. Resultatet visar ett tydligt mönster som framkom i intervjuerna, dessa är: Att se anhöriga som resurser, Anhöriga exkluderas från behandlingsprocessen, Anhöriga klientifieras. De anhöriga skulle kunna vara en tillgång för klienten och då speciellt vid hemkomst från behandling samtidigt som de professionella exkluderar de anhöriga från klientens behandlingsprocess. Om anhöriga initierar kontakt med de professionella blir fokus på den anhöriges behov och en klientifiering blir följden. I analysen framkom att de professionella uppträder med två roller mot de anhöriga, den ena där de behåller samma professionella roll som de har i mötet med missbrukarna och då klientifierar de anhöriga samt en personlig roll där de möter anhöriga utifrån ett mer medmänskligt perspektiv. / The study's purpose was to find out how social workers feel that the relatives are important in client work and how the social workers relates to the relatives. A narrative interview as a basis for the study was conducted with a relative, five qualitative interviews with social workers and one addiction therapist. The empiricism from the study was analyzed using EBP, social capital / social support and role-theory. The result shows that the informants felt that the relatives were an important part of the client's context, which could have an effect on the treatment-result. Research findings indicate that social support is an important component for successful treatment, while also being backed by evidence-based research. The result shows an explicit pattern: That having access to relatives was considered an asset, The relatives were excluded from the work with the client, That the relatives were clientified. The relatives could be an asset to the client, especially when the client returns home from treatment while the social workers exclude the relatives from the client’s treatment process. If the relatives initiated contact with the social workers, the focus turned to the relative’s needs, thus leading to clientification. The social workers were found in the analysis to act out two roles towards the relatives; one were they keep the same professional role that they have when meeting with the addicts, which clientifies the relatives; the second being a more personal role where they handle the relatives from a more humane perspective.

Enligt den situerade ansatsen ses kognitionen/tänkandet som en process i människans hjärna (neurala funktioner) och kropp (sensomotoriska mekanismer) påverkbar av omgivningen via sociala interaktioner. Den materiella och sociala omvärlden nyttjas av människan som verktyg för att stödja fysiska aktiviteter eller avlasta kognitiva processer. På samma sätt används olika typer materiella och kognitiva verktyg i grundskolundervisningen, t.ex. papper och penna eller iPads/datorer med webb-baserade läromedel. Eleven behöver omgivningens stöd vid lärandeaktiviteter. Syfte med aktuellt examinationsarbete är att undersöka via fältstudier på vilket sätt stödjer den materiella och sociokulturella kontexten eleven i lärandet som är baserad på verktygsanvändning. Studieobjektet är en högstadieskola som nyttjar en uppsättning av materiella och kognitiva verktyg i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes genom intervjuer och observationer med ett antal elever och lärare. Insamlad data analyserades tematisk. Resultatet tyder på att elevens lärande stöds genom användning av specifika element samintegrerade till ett fungerande helhetssystem (skolans kultur) som är kvalitativt större än summan av de enskilda delarnas begränsade förmåga.

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats. Denna hypotes testades empiriskt där metodiken bestod av kvalitativa observationer direkt på en gata (Madanpura) samt två festivaler (Roza Iftar & Divali) med anknytning till affärsrelationen mellan hinduer/muslimer verksamma i sidenbranschen. Utöver detta utgör intervjuer med berörda affärsmän som respondenter ett annat underlag för data. Forskningen begränsades till en specifik gata och en likaså aktivitet, med fokus på hinduiska och muslimska näringsidkare som skapar och påverkas av ekonomiska/sociala relationer sidenproduktionen alstrar. Resultatet tyder på att; Madanpura är en rumslig samlingsplast för interaktioner mellan muslimska och hinduiska affärsmän i sidenbranschen. Och dessa affärsrelationer, som är en del av ett civilt nätverk i samhället via dess interaktiva aktiviteter, innebär även sociala relationer, i samband med särskilda högtider. Men av den politiska kontexten är det möjligt att relationerna socialt och ekonomiskt, rubbas av etniska inre stridigheter.

En kvalitativt inriktad fallstudie som syftar till att undersöka hur samverkan sker samt belysa pedagogers syn på samverkan i övergång mellan förskola och förskoleklass. Tidigare forskning visar på att skilda traditioner, lokalernas placering och olika läroplaner utgör en komplexitet kring samverkan. Förskoleklassen beskrivs ofta som ett gränsland mellan två traditioner, och omges av en osäkerhet kring tillhörighet. Det ställer krav på samverkan och problematiken berör om pedagoger har samverkansformer i tillfredställande utsträckning. Studien visar att pedagogerna upplever samverkan som viktig, men en uppgivenhet uttrycks över få tillfällen till möten och avsaknad av tid till att sätta sig in i varandras verksamheter. De beskriver brist på samverkansformer, samt att ansvar läggs på enskilda pedagoger till att skapa tillfällen. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med pedagoger aktiva i respektive verksamhet, och resultatet analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Bakgrund och syfte Istället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter. Syftet är att utforska hur svenska coacher och idrottare ser på kännetecken och förmågor hos expert-coacher samt i vilken svensk idrottskontext en expert-coach jobbar. Metod Studien är kvalitativ och en tvärsnittsstudie där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Deltagare i studien var sex förbundskaptener (3 män och 3 kvinnor mellan 45-53 år) och sex landslagsidrottare (5 män och 1 kvinna mellan 25-32 år). Intervjuerna har transkriberats, tematisk analys och innehållsanalys har använts för att tolka och analysera insamlad data. Resultat Det som utmärker en expert-coachen inom nyckelbegreppet kännetecken är expert-coachens beteende i form av att kommunicera, att stötta individen och att fokusera på individen. Inom nyckelbegreppet förmågor hos en expert-coach kan det underliggande begreppet kunskap delas in i professionell kunskap, interpersonell kunskap och intra personell kunskap. Både coacher och idrottare anser att en expert-coach behöver alla dessa kunskaper. Det finns ingen utmärkande psykologisk färdighet som är utmärkande, men emotionell intelligens anses som viktigt för en expert-coach. Slutsats Utforskandet av expert-coachens kännetecken och förmågor utifrån nyckelbegreppen i tidigare forskningen har tillsammans med de viktigaste resultaten i denna studie resulterat i en modell över begreppet expert-coach. De kännetecken och förmågor som anses viktigast hos en expert-coach är kommunikation och att se individen. En expert-coach kan verka inom en kontext av såväl elit som ungdomar och utveckling. Denna studie visar att expert-coach är ett komplext begrepp som kräver fördjupad forskning. / Introduction and aim Instead of assessing and evaluating a coach from bad to good, a coach can be approached from a continuum where beginners are one extreme and experts are the other. Previous research on expert coaches has two approaches, the development of expertise in coaching and the professional coach’s characteristics and abilities. Characteristics and abilities of an expert coach can be seen as key concept in this study. Underlying concepts in expert coach characteristics is trait, behavior and coaching/leadership style. Underlying concepts in the expert coach's abilities is knowledge and psychological skills. The aim of this study is to explore how Swedish coaches and athletes look at characteristics and abilities of expert-coaches as well as in which Swedish sports context an expert-coach working. Method The study is qualitative in design, as well as a cross-sectional study in which semi-structured interviews were used as data collection methods. Participants in the study were six national team coaches (3 man och 3 women between 45-53 years) and six national team athletes (5 man och 1 woman between 25-32 years). The interviews were transcribed, thematic analysis and content analysis was used to interpret and analyze the collected data. Results Regarding coaches characteristics, the study found that communication skill, as well as the coaches’ ability to support and focus on the individual athlete, distinguished the expert coaches from others. Result also show that when it comes to the expert coaches abilities, the underlying concept of knowledge is divided into professional knowledge, interpersonal skills and knowledge of self. Both coaches and athletes agree that an expert coach requires all of these skills. There are no psychological skills that are distinctive, but emotional intelligence is considered as important for an expert coach. Conclusions Exploration of the expert coach's characteristics and abilities based on key concepts in previous research, together with the most important findings in this study resulted in a model of the concept of expert coach. The characteristics and abilities that are considered most important in an expert coach are communication skills and the ability to see the individual. Both coaches and athletes believe that an expert coach can operate within a context of both elite and youth development. This study shows that expert coach is a complex concept that requires in-depth research.

Bakgrund I den nutida forskningen är det essentiellt att företag tar hänsyn till medarbetarnas motivation så att de gynnas av det arbetssätt som tillämpas. En arbetsmetod som blivit allt vanligare är konceptet Lean som ursprungligen kommer från den japanska bilindustrin. Lean har idag utvecklats till ett allmängiltigt koncept som tillämpas i flertalet branscher världen över. Trots att konceptet innebär flertalet positiva aspekter har det fått utstå stark kritik när det kommer till de mänskliga aspekterna och forskare har ställt sig frågan om Lean är "Mean". Kritiken härleds främst till medarbetares arbetsmiljö i form av stress och brist på variation, självbestämmande, hälsa och välmående. Få empiriska studier har däremot genomförts som undersöker konsekvenserna som Lean får på medarbetares upplevda motivation. Syfte Vårt syfte är att undersöka och öka förståelsen för medarbetares upplevelser av motivationen i företag som tillämpar Lean. Vidare har studien för avsikt att utreda om det föreligger en paradox mellan Lean och vad som motiverar medarbetare på en arbetsplats. Metod Studien har utgått från en kvalitativ metod via intervjuer. För att göra en djupare undersökning och analysera hur vårt fenomen, motivation, upplevs i en kontext med Lean tillämpade vi Små-N-studier. Vi har även haft en iterativ forskningsansats som förenat den deduktiva och induktiva ansatsen där studien pendlat mellan teorier och empiriska observationer fram tills det slutgiltiga resultatet. Slutsatser Utefter medarbetarnas upplevelser har vi identifierat att det inte föreligger någon paradox mellan Lean och motivation eftersom övervägande antal medarbetare upplevde att de är motiverade även om företaget tillämpar Lean. Dock har studien kunnat urskilja både stödjande och motverkande faktorer när det kommer till medarbetarnas upplevda arbetsförhållanden som i sin tur inverkar på motivationen. De motverkande faktorerna menar vi främst beror på att arbetsförhållandena i somliga fall innehåller höga prestationskrav, målstyrning samt standardiseringar. Vidare upplevs motivationen överlag som mer positiv när företagen använder en mjukare form av Lean där samtliga medlemmars intressen beaktas. / Background In modern research, it is essential that companies consider employees’ motivation so that they benefit from the applied practices. A working method that has become increasingly common is the concept Lean, which has its origin in the Japanese automotive industry. Today, Lean has evolved into a universal concept that is applied in many industries worldwide. Although the concept involves numerous positive aspects it has endured strong criticism when it comes to the human aspects and researchers have raised the question if Lean is "Mean". Criticism is derived primarily to employees’ working conditions in terms of stress and lack, variation, autonomy, health and wellbeing. However, few empirical studies have been carried out that examines the impact that Lean has on employees’ experienced motivation. Aim The aim is to increase the understanding of employees’ experienced motivation in companies that practice Lean. Further on the study has the intention to investigate if there is a paradox between Lean and what motivates employees on work. Methodology The study has been conducted through a qualitative method by interviews and to be able to do a deeper examination and analyze how our phenomenon, motivation, is experienced in a Lean context we applied small-N-studies. Our strategy has been iterative, combining both a deductive and inductive approach, where the study has varied between theories and empirical observations until the final result. Conclusions We have identified that there is no paradox between Lean and motivation since the majority of employees’ experienced that they are motivated even though the company practice Lean. Nevertheless the study shows that there are both supportive and counteractive factors when it comes to the employees’ experienced working conditions. The counteractive factors consists foremost of high performance standards, goal steering and standardizations, and have in some cases a negative influence on the working conditions. Furthermore the experienced motivation is more positive overall when the companies use a softer form of Lean where all the members’ interests are taken into account.

Stressade medarbetare kostar pengar, sänker produktivitet och bidrar till ohälsa. Genom perspektivtagande kan vi ändra förhållningssätt till vårt psykologiska innehåll. ”Självet-som-kontext” ingår i ”psykologisk flexibilitet” och innebär att ta perspektiv till sitt psykologiska innehåll. ”Prosocialt hjälpbeteende” är att ta ett nytt perspektiv till andra. Vår studie undersöker om interventioner i självet-som-kontext och prosocialt hjälpbeteende har effekt på psykologisk flexibilitet i arbetslivet, självupplevd stress samt självet-som-kontext. Även sambandet mellan beroendevariablerna undersöktes. Vi använde en mixad AB-design med intervention. Resultatet visade på minskad självupplevd stress (p=.005) utan effekt av interventionerna (p=.771). Vi fann skillnad mellan interventionerna på psykologisk flexibilitet i arbetslivet (p=.037), men förändringen var inte signifikant (p=.597) Effektstorleken för samtliga skillnader var låg (η2p = .1). Samtliga beroendevariabler korrelerar signifikant (p=<.001).

This thesis gives formal definitions of discourse-givenness, coreference and reference, and reports on experiments with computational models of discourse-givenness of noun phrases for English and German. Definitions are based on Bach's (1987) work on reference, Kibble and van Deemter's (2000) work on coreference, and Kamp and Reyle's Discourse Representation Theory (1993). For the experiments, the following corpora with coreference annotation were used: MUC-7, OntoNotes and ARRAU for Englisch, and TueBa-D/Z for German. As for classification algorithms, they cover J48 decision trees, the rule based learner Ripper, and linear support vector machines. New features are suggested, representing the noun phrase's specificity as well as its context, which lead to a significant improvement of classification quality. / Die vorliegende Arbeit gibt formale Definitionen der Konzepte Diskursgegebenheit, Koreferenz und Referenz. Zudem wird über Experimente berichtet, Nominalphrasen im Deutschen und Englischen hinsichtlich ihrer Diskursgegebenheit zu klassifizieren. Die Definitionen basieren auf Arbeiten von Bach (1987) zu Referenz, Kibble und van Deemter (2000) zu Koreferenz und der Diskursrepräsentationstheorie (Kamp und Reyle, 1993). In den Experimenten wurden die koreferenzannotierten Korpora MUC-7, OntoNotes und ARRAU (Englisch) und TüBa-D/Z (Deutsch) verwendet. Sie umfassen die Klassifikationsalgorithmen J48 (Entscheidungsbäume), Ripper (regelbasiertes Lernen) und lineare Support Vector Machines. Mehrere neue Klassifikationsmerkmale werden vorgeschlagen, die die Spezifizität der Nominalphrase messen, sowie ihren Kontext abbilden. Mit Hilfe dieser Merkmale kann eine signifikante Verbesserung der Klassifikation erreicht werden.

Ordet ironi definieras som ett yttrande där "betydelsen är motsatsen till orden". Denna rapport är en fortsatt studie på Peder Palmérs studie Vad är ironiskt tal: att hitta de auditiva ledtrådarna (2013). Materialet som ligger till grund för denna uppföljande studie består av inspelningar av tre olika talare med fem olika meningar i fem olika sinnesstämningar; glädje, ilska, allvar, ironi och sarkasm. Trettio män och kvinnor i åldern 18-60 år har lyssnat på dessa meningar och kategoriserat dem utifrån tolkad sinnesstämning. Till detta användes avsedd blankett. Författarna har uppmätt grundton och intensitet som har jämförts mellan de olika sinnesstämningarna. Grundton har också jämförts mellan de tre talarna. Dessa jämförelser ligger till grund för en analys som kan ge information om betydelsen av dessa akustiska parametrar, liksom andra faktorer såsom kontext, vid identifiering av olika stämningar. Syftet är att undersöka om de sinnesstämningar som testpersonerna oftast förväxlar är mest lika ur ett akustiskt perspektiv, och att hitta ett eventuellt samband mellan grundton, intensitet och testpersonernas perceptuella tolkning. Det insamlade materialet analyserades utifrån aktuella frågeställningar. Studiens resultat påvisar att det är svårt att enbart utifrån akustiska parametrar tolka sinnesstämning. Grundtonsfrekvens och intensitet förefaller ha en viss betydelse när det kommer till förväxlingar mellan ironi och andra sinnesstämningar. Inga skillnader påvisas mellan mäns och kvinnors förmåga att identifiera ironi och sarkasm enbart utifrån akustiska parametrar. / The word irony is defined as an utterance where the meaning is the opposite of the words. This report is a continuing study of Peder Palmér's study What is ironic speech: to find the auditory clues (2013). The basis for this follow-up study consists of recordings with three different talkers with five sentences in five different moods: happiness, anger, seriousness, irony and sarcasm. Thirty men and women aged 18 to 60 years have been listening to the sentences and categorized them based on interpreted mood. The authors have measured fundamental frequency and intensity, and used these measurements as a basis to elucidate the perception of irony and the ability to perceive mood based on changes in fundamental frequency and intensity. The fundamental frequency has also been compared between the three talkers. An acoustic comparison between the different moods forms the basis for the analysis, which can provide information about the importance of acoustic parameters, as well as other factors such as context, when identifying different moods. The aim is to examine whether the moods that are most similar from an acoustic perspective are the ones that the test subjects most often fail to distinguish. The results show that it is difficult to solely from acoustic parameters interpret mood. Fundamental frequency and intensity appear to be of some importance when confusing irony with other moods. No differences were found between men and women's ability to detect irony and sarcasm based solely on acoustic parameters.

Uppsatsens syfte ämnar undersöka svenskars benägenhet att välja en utrikes född partner utifrån individers bostadsort samt deras egen och föräldrars utbildning. Valet av partner analyseras utifrån ett perspektiv där valet inte sker slumpmässigt utan styrs av faktorer som påverkar möjligheterna till vilken partner svenskar träffar. Tidigare forskning har främst studerat parförhållanden mellan olika minoritetsgrupper och minoriteters tendens att ha en inrikes född partner. Eftersom parförhållanden mellan majoriteten och minoriteterna anses vara en indikator på hur starka gränserna är mellan olika grupper i samhället, är det av sociologiskt intresse att också studera hur majoritetsgruppen väljer en partner från minoritetsgrupper. Teoriavsnittet beskriver inledningsvis begreppen endogami, homogami och exogami som olika former av parförhållanden för att sedan diskutera hur svenskars partnermarknad påverkas av deras socioekonomiska resurser och sociala kontext. Datamaterialet som används i studien kommer från SUDA:s undersökning Young Adult Panel Study från år 1999 och studiens urval består av individer födda i Sverige av svenskfödda föräldrar som vid undersökningstillfället var i ett parförhållande. Logistisk regressionsanalys är den metod som tillämpats för att analysera svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner. Studiens resultat indikerar att föräldrars utbildning, till skillnad från respondenters egen utbildning, hade en betydande effekt på benägenheten att ha en partner som är född utomlands. Det visar också att svenskar som bor i storstäder är mer benägna att ha en utrikes född partner i jämförelse med de som bor på landsbygden. Samspelet mellan individers socioekonomiska bakgrund och sociala kontext kan således påverka vilken partnermarknad som är tillgänglig för varje individ och är därmed avgörande för svenskars benägenhet att ha en utrikes född partner.