Im Rahmen der Dissertation wurde ein Middlewaredienst entwickelt und realisiert. Es gestattet die dynamische Verwaltung heterogener Kontextquellen. Das zugrunde liegende Komponentenmodell selbstbeschreibender Context Provieder ermöglicht die lose Kopplung von Kontextquellen und -senken. Es wird durch Filter- und Konverterkomponenten zur generischen Providersselektion anhand domänenspezifischer Merkmale ergänzt. Die Kopplung der verteilten Dienstinstanzen erfolgt durch ein hybrides Peer-to-Peer-System. Dies trägt der Heterogenität der Endgeräte Rechnung, und erlaubt die skalierbare , verteilte Verwaltung von Kontextquellen in globalen Szenarien.

Coronapandemin i världen är ett faktum. För att minska smittspridningen i samhället, så bör individer följa regeringens samt myndigheternas rekommendationer. De restriktioner som är gällande i Sverige den 14:e maj är lindriga och under denna pandemi har offentliga platser, restauranger och butiker varit fortsatt öppna (Krisinformation.se 2020). Folkhälsomyndighetens (2020) strategi går ut på att platta ut kurvan så att hälso- och sjukvården upprätthåller en tillräckligt hög kapacitet för att vårda svårt sjuka patienter. För att minska smittspridningen är det av betydelse att enskilda individer följer rekommendationerna om att hålla avstånd, tvätta händerna och inte besöka äldre över 70 år (Folkhälsomyndigheten 2020). Forskning inom IKT pekar på att denna form av information och kommunikation relaterad till kris bör riktas långsiktigt och även inom andra kanaler än sociala medier (Soden & Palen, 2018). Inom detta område har nudging blivit en allt mer utpräglad metod för att motivera individer till beteendeförändringar inom specifika situationer Caraban et al (2019). Att informationen är tydlig och pålitlig är av stor betydelse (The Lancet, 2020). Kvalitativa Intervju- och observationsstudier pekar på att det finns ett behov av att motivera och påminna individer om att följa restriktionerna även utomhus. Genom att situationsanpassa offentliga skärmar och addera sensorer, så vill denna studie verka för att motivera individer till att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer (2020). Designen föreslår en situationsanpassad digital krisinformation som placeras i offentliga parker under coronapandemin. Konceptet innebär att nudga individer till att hålla avstånd i parker och på så sätt bidra till att minska smittspridningen i samhället. Designen tar hänsyn till tidigare forskning inom IKT, nudging och berättande visualisering. För att sedan bidra till forskningen genom att representera en ny metod för hur digital krisinformation kan förmedlas under pandemier. / The global Corona crisis is a fact. Individuals should follow the government's recommendations to reduce the spread of the virus in society. The Swedish strategy, which still remains at the date of 14th of May, means that public places, as well as restaurants and shops, are kept open (Krisinformation.se 2020). The strategy according to the Public Health Authority (Folkhälsomyndigheten 2020) is to flatten the curve so that healthcare can manage to take care of individuals in need of intensive care. In order to reduce the spread of the virus, it is important that individuals are following the recommendations on keeping distance, washing hands and avoiding necessarily contact with elderly over 70 years (Public Health Authority; Folkhälsomyndigheten 2020). Previous research in ICT science indicates that this form of information and communication should be used long term. Research in ICT points out that this form of crisis information should be used also in other channels than Social media (Soden & Palen 2018). According to the scientists Carbal et al (2019), nudging has played an important role for motivating individuals to change behaviour in a particular situation. Qualitative interviews, as well as observational studies, indicate that there is a need to motivate and remind individuals to follow the restrictions even outdoors. This essay aims to motivate individuals to follow the recommendations of the Public Health Authority (Folkhälsomyndigheten 2020). This essay suggests a situation-based design that passes ordinary digital crisis information placed in public parks during the Corona Pandemic. The concept involves nuding individuals to keep their distance in parks, and reduce the spread of the virus in the society. The design takes into account previous research in ICT, nudging and Narrative visualization. Furthermore, this essay aims to represent a new method for how Digital Crisis Information can be disseminated during pandemics.

Den mänskliga resursen är en organisations viktigaste tillgång då organisationen är beroende av mänsklig aktivitet för att existera. Chefer blir i avseendet viktiga då de kan ses som organisationens företrädare samt då de bidrar till och formar processer och arbetsförhållanden. Det blir därav av vikt att skapa förutsättningar för dem att hantera sin roll och vilja stanna i den. Tidigare forskning visar att organisatoriska förutsättningar påverkar chefsrollen, men inte specifikt hur den organisatoriska kontexten får betydelse för deras intention att stanna i rollen. Syftet med den här studien är att undersöka hur första linjens chefers intention att stanna i rollen kan förstås utifrån den organisatoriska kontexten. Vidare är syftet att skapa förståelse för hur cheferna upplever sina förutsättningar att hantera rollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer inom vården i offentlig sektor legat till grund för empiri. Resultatet visar att chefsrollen är komplex med förväntningar från flera håll, vilket tydliggör varför den organisatoriska kontexten är betydelsefull för att förstå chefernas upplevelser och deras intention att stanna i rollen. Ur chefernas berättelser kan uttydas att arbetstillfredsställelse och organisatoriskt engagemang är betydelsefullt, vilket främst härleds till den kliniska verksamheten och medarbetarna. Vidare framgår att organisatoriska förutsättningar som samspel, kommunikation och stöd får betydelse för hur de hanterar krav och förväntningar. Sammantaget bidrar studien till en ökad förståelse för hur en organisation, genom den organisatoriska kontexten, kan verka för att behålla första linjens chefer. / The human resource is an organization's most important asset as the organization depends on human activity to exist. In this reference, managers become important as they can be seen as the organization's representatives as well as they contribute to and shape processes and working conditions. It therefore becomes important to create an environment for them to manage their role and a will to stay in it. Previous research shows that organizational conditions affect the managerial role, but not specifically how the organizational context will have an impact on their intention to stay in the role. The aim of this study is to investigate how the first-line managers' intention to stay in their position can be understood from the organizational context. Furthermore, the aim is to develop an understanding of how the managers experience their ability to handle the role. To answer the aim, a qualitative method in the form of semi-structured interviews with first-line managers in public healthcare sector has been the source for empirical data. The result shows that the managerial role is complex with expectations from several directions, which explains why the organizational context is important for understanding the managers' experiences and their intention to stay in their position. From the managers' stories it can be read that job satisfaction and organizational commitment are important, which is mainly attributed to the clinical activities and the employees. Furthermore, it appears that organizational conditions such as interaction, communication and support will have an impact on how they handle requirements and expectations. In summary, the study contributes to an increased understanding of how an organization, through the organizational context, can work to retain first-line managers.

Under senare år har smartphones växt till att bli det mest populära sättet att besöka internet. I takt med detta har även väntande online blivit mer påverkat av externa faktorer kopplat till användarkontexten, exempelvis visuella och auditiva distraktioner. I studien utforskar vi nödvändiga designval vars syfte är att anpassa designen efter en allt mer varierande omgivning och påverkande distraktioner med avseende i en minskad upplevd väntetid för användaren. Vi utforskar och utvärderar olika sätt att designa med syftet att minska användarens upplevda väntetid och därmed bidra till en mer positiv helhetsupplevelse under smartphoneanvändandet. Studiens bidrag landar i tre designförslag till hur laddare kan designas för en bättre upplevd väntetid i en mobil användarkontext med externa distraktioner i åtanke. / The recent years have seen smartphone use grow to become the most popular way to access the web. With this, waiting online has also become increasingly affected by surrounding factors connected to context, for example through visual and auditory distractions. In the study, we explore necessary design-choices in order to adapt the design to the increasingly varied surroundings and distractions in a smartphone environment and to reduce the user(s) perceived waiting time. We explore and evaluate ways to design with the purpose to shorten the user(s) perceived waiting time and therefore lead to a more positive user experience during smartphone use. The study’s contribution results in three design suggestions for how loaders can be designed for a better perceived waiting time within a mobile user context with external distractions in mind. / <p>Tilldelad pris för bästa kandidatuppsats inom informatik vid Högskolan i Halmstad år 2020.</p>

Den här studien syftar till att öka kunskapen om kuratorer inom hälso- och sjukvården och deras upplevelser av att jobba i en medicinsk kontext samt de eventuella utmaningar och möjligheter det innebär. Socialt arbete bedrivs i stor omfattning inom hälso- och sjukvården. Att bemöta patienter utifrån psykosociala faktorer på en medicinsk arena ställer krav på både en individuell och professionell förmåga hos kuratorerna inom hälso- och sjukvården. Med sin socionomutbildning bidrar kuratorerna inom hälso- och sjukvården med kunskap som sträcker sig långt över det rent medicinska perspektivet på patientens situation. Den 1 juli 2019 infördes legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator som ett steg mot en ökad kvalitet och rättssäkerhet för patienter genom krav på lämplighet och kompetens hos kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien syftar därför också till att undersöka om legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator eller annan relevant vidareutbildning påverkar kuratorernas upplevelser av att jobba ien medicinsk kontext. Detta har undersökts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju stycken kuratorer på ett somatiskt sjukhus i Stockholmsområdet. Studiens resultatet visar att kuratorer inom hälso- och sjukvården är en välutbildad yrkesgrupp med ett stort handlingsutrymme att utforma det egna arbetet. Det stora handlingsutrymmet tycks också bidra till att yrkesrollen är svår att avgränsa och definiera. Enligt resultaten för denna studie är rutinerna för samverkan över professionsgränserna på ett somatiskt sjukhus långt ifrån tydliga. Att nå samverkan med andra professioner i patientarbetet tenderar att många gånger bli kuratorernas ansvar. Slutsatserna är att yrkesrollen som kurator inom hälso- och sjukvården behöver bli stärkt och definierad, i synnerhet i en medicinsk kontext. Hälso- och sjukvården är en solid organisation som präglas av hierarkier och olika legitimitet att utföra arbetsuppgifter. Kuratorns psykosociala bidrag riskerar att hamna i skymundan trots det viktiga arbete hen erbjuder för patientens välmående. Legitimationen till hälso- och sjukvårdskurator tycks hittills inte ha stärkt professionen i någon större utsträckning. Enligt denna studie är det istället annan vidareutbildning som genererat de viktigaste bidragen för yrkesprofessionen. / The aim of this study is to increase the knowledge about social workers in medical health care and their own experiences and challenges of working in a medical environment. Social workers offer important contributions to the medical settings. Their social and behavioral perspective broadens the possibilities to help the patients in more complex ways than the medical focus can offer. In 2014, as many as 10 percent of all social workers in Sweden were hired as medical and health care counselors. Despite the fact that social work in medical health care can be compared to other social work, there are important differences between the two. The work environment of social workers/counselors in medical health care is primarily focused on physical diseases. Also, the social workers in medical health care are bound to other jurisdiction than just social law. My study also aims to examine if the decision to certify the profession of counselors in medical health care, starting in July 1 2019, or other relevant further education in any ways affect the counselors’ experiences of working in medical health care. Both practically and for the professional identity, personally and as social workers as a group. This study shows that counselors in medical health care are well educated as a professional group having agency to form their own working practices. At the same time, agency seems to contribute to difficulties when defining their professional roles. When dealing with medical patients, the responsibility to create cooperation with other professions often seems to lie on the counselors. According to the results of this study the routines regarding cooperation between professions in a medical hospital are far from distinct. In conclusion, the profession of counselor needs strengthening and defining, perhaps particularly so within the medical context. Swedish medical health care shows a strong organization characterized both by hierarchies and a variety of legitimacies in performing different tasks. The psychosocial contributions of the counselor often seem sidelined despite the important implications for the patient’s well-being. At this point, the medical health care certificate for counselors doesn’t seem to have strengthened the profession to any significant degree. According to this study, it is rather another form of further education which has made the greater contributions to the profession.

No description available.

Kreativitet är en förmåga som Försvarsmakten önskar att militär personal behärskar och använder. Samtidigt saknas en tydlig beskrivning av vad militär kreativitet är, hur det ska tolkas och om det påverkas av yttre påverkansfaktorer. Trots vikten av att officerare ska kunna behärska kreativitet i en militär kontext, återfinns det inte en entydig sammanhållen definition av begreppet att förhålla sig till. Syftet med denna studie var att bidra till en djupare förståelse för militär kreativitet och de drivkrafter som påverkar kreativiteten i en militär kontext. De två frågeställningar som ligger till grund för studien var: Hur tolkas kreativitet i en militär kontext av yrkesofficerare i Försvarsmakten? Vilka drivkrafter hämmar alternativt stimulerar kreativitet i en militär kontext hos den enskilde yrkesofficeren? Frågeställningarna undersöktes genom intervjuer med yrkesofficerare i Försvarsmakten och analyserades i enlighet med en Grounded Theory-ansats. Studiens resultat visar att det finns en militär kreativitet som uppstår då militär personal befinner sig i en militär kontext och ständigt tänker nytt. Mer specifikt kan denna militära kreativitet definieras som: när militär personal på ett nytt och nyttigt eller generativt sätt skapar progression i en militär kontext. Denna studie bidrar således med att belysa progression som en viktig utgångspunkt för förståelsen av militär kreativitet. Studien visar också att den organisatoriska miljön har en central betydelse för den militära kreativiteten eftersom den stimulerar eller hämmar den militära personalen i sitt utövande. Studiens resultat pekar särskilt på att förekomsten av negativ korrigering, eller bestraffning, inom Försvarsmakten har en påtagligt hämmande effekt på militär kreativitet. / Creativity is an ability that the Swedish Armed Forces want their military personnel to master and use. At the same time, there is no clear description of what military creativity is, how it should be interpreted and whether it is influenced by external influencing factors. Despite the importance of officers being able to master creativity in a military context, there is no unambiguously coherent definition of the term to relate to. The purpose of this study was to contribute to a better understanding of military creativity and the driving forces that influence creativity in a military context. The two questions that form the basis of the study were: How is creativity interpreted in a military context by professional officers in the Armed Forces? What driving forces inhibit or stimulate creativity in a military context of the individual professional officer? The issues were examined through interviews with professional officers in the Swedish Armed Forces and analyzed in accordance with a Grounded Theory approach. The results of the study show that there is a military creativity that arises when military personnel are in a military context and constantly think new. More specifically, this military creativity can be defined as: when military personnel in a new and useful or generative way create progression in a military context. This study thus helps to shed light on progression as an important starting point for the understanding of military creativity. The study also shows that the organizational environment is central to military creativity because it stimulates or inhibits military personnel in their practice. The results of the study indicate in particular that the presence of negative correction, or punishment, within the Swedish Armed Forces has a significant inhibiting effect on military creativity.

Matouš Holeka's dissertation examines various interpretation methods of the Scriptures by theologians in the Roman-Catholic, Orthodox and Protestant traditions. These interpretation methods can be most clearly identified in the relationship between the Scriptures and tradition, in historical-critical methodology, and in political-cultural readings of the biblical texts. In this dissertation, these themes are shown as representing different ways of common critical reading of the sacred texts. As well as the historical-critical approach, there are also pre-critical and ideological readings. The dissertation starts by looking at this diversity in documents of the World Council of Churches. It shows that the differences in understanding the Scriptures are no longer connected primarily to the specific views of the respective traditions, but rather that similarities or differences in readings across churches. Christians within these traditions refer to their own sources: in the case of the Roman-Catholics to Church documents, in the case of the Orthodox to the Church Fathers and as far as Protestants are concerned, to the Confessions. However, their reception in each of these traditions only confirms the diversity of readings. This is also true for the theological interpretation of the Scriptures, which...

The dissertation thesis deals with bases of establishing and maintaining authority in education from the perspective of student teachers in the international context. The thesis is divided into six chapters, the first three of which lay down its theoretical groundwork. In the first chapter the term authority is defined both generally and from the point of view of education, then it is classified and categorized, which is followed by an outline of possible dilemmas authority may cause in education. The second chapter charts both internal and external determinants of establishing and maintaining authority in education, i.e. it deals with the influence of teacher's personality and expertise, pupil, interaction of a teacher and a pupil, official pedagogical documents, as well as social and cultural factors. The theoretical part is concluded by the review of the contemporary research of authority in education. The fourth chapter presents the research question and characterizes bases of the selected research methodology - grounded theory. Also, it describes the research plan and utilized qualitative and quantitative research methods, which include free word associations, sentence completion, mind mapping, short written narratives, focus group, and adapted QTI. The chapter also concerns itself with...

Die Perspektive, die der Autor entwickelt, ist die der dialektischen Tätigkeitstheorie. Gemäß dieser Theorie ist Musik eine spezifische Art der Aneignung von Wirklichkeit. SchülerInnen sollten im Musikunterricht lernen, bewusst, selbstbestimmt und sozial zu handeln, wenn sie sich durch Musizieren Wirklichkeit aneignen. Wenn SchülerInnen im Unterricht Musik machen, müssen sie sich daher auch des kulturellen Kontextes bewusst sein, dem die Musik entstammt. Sie sollten auch selbstbestimmt handeln, d.h. es muss ihnen die Gelegenheit geboten werden, auf soziale Art und Weise innerhalb der Gruppe das Ergebnis mit zu bestimmen. Daher kritisiert der Autor alle drei der vorgeführten Musikstunden, weil sie den kulturellen Kontext und damit die Bedeutung und Funktion der Musik nicht berücksichtigen. Zwei der vorgeführten Stunden geben den Schüler/innen auch nicht die Möglichkeit selbstbestimmt zu handeln. Da alle drei Musikstunden „interkulturelle Themen“ behandeln, skizziert der Autor ein Handlungskonzept, so Musik zu machen, dass der kulturelle Kontext impliziert ist und die SchülerInnen selbstbestimmt handeln. Dies Konzept hat der Autor im Zusammenhang mit der Diskussion um interkulturelle Musikerziehung entwickelt. / The author sketches his specific perspective which is derived from a dialectic action-theory. Following this theory music is a genuine way to acquire reality. Music students have to learn to act conscious, self-determined, and social when they acquire reality by making music. When making music students have to be conscious of the cultural context the music comes from. They also have to act self-determined, i.e. they have to have the opportunity to determine the result of their music-making in a social way within the group. Thus the autor critizes all three lessons because they do not deal with the cultural context and therefore the meaning and function of the music. Two of the lessons also do not give the students the opportunity to act self-determined. As all three music lessons deal with „intercultural subjects“, the author sketches a concept of acting and making music in a way that includes cultural context and self-determination, and which he has developed within the context of multicultural music education.