Yttrandefriheten har sedan påskupploppen 2022 varit ett flitigt debatterat ämne. Motsättningar mellan yttrandefrihet och andra demokratiska värden skapar konflikter som det inte finns någon tydlig och klar lösning på. Vissa menar att man inte bör inskränka yttrandefriheten medan andra menar att det måste balanseras mellan olika värden för att kunna upprätthålla det demokratiska samhället. Syftet med den här uppsatsen är att se hur yttrandefrihet kommer till uttryck i samhällsdebatten i svenska tidningsmedier sedan koranbränningarna och påskupploppen 2022. I undersökningen har vi analyserat 40 artiklar från de fyra stora tidningsmedierna i Sverige, med hjälp av den Carol Bacchi lanserade What’s the Problem Represented to be (WPR) ansatsen. Frågorna vi utgått ifrån är; Hur är problemet inramat? Hur är orsakerna till problemet inramat? Hur är lösningen inramad? Med hjälp av WPR frågor har vi analyserat för att kunna urskilja och tolka problemrepresentationer i artiklarna. Vi har funnit flera olika problemrepresentationer som vi också delat in i teman för att få en tydligare bild av representationerna. I slutsatsen knyter vi an resultatet från analysen till de teorier som tidigare presenteras. Övergripande har vi kommit fram till att en stor del av hur debatten är utformad handlar om de motsättningar som finns mellan olika demokratiska värden som till exempel den mellan säkerhetsintressen och yttrandefrihet.

Koranbränning är ett fenomen som har kommit att väcka starka känslor. Bränningarna har kallats för hotdrivande och har flera gånger lett till upplopp. Denna uppsats har undersökt huruvida en koranbränningsaktion redan med gällande rätt skulle kunna förbjudas, som hets mot folkgrupp eller genom bestämmelsen om förargelseväckande beteende, utifrån den rättsdogmatiska metoden. Båda lagrummen har en lång historia bakom sig, där hets mot folkgrupp varit den mer specialiserade bestämmelsen, särskilt inriktad mot egenskaper vilka inte bör tåla kritik, då en person inte själv kan påverka dem. Bestämmelsen om förargelseväckande beteende kan närmast ses som en säkerhetsventil, att tillämpa då något annat mer specialiserat lagrum inte kunnat aktualiseras. Vidare kan sägas att hets mot folkgrupp kriminaliserar ett yttrandes innehåll, medan förargelseväckande beteende kan angripa en framförandeform. Rättspraxis om hets mot folkgrupp vittnar om ett starkt yttrandefrihetsskydd, vilket endast kan ge vika för uppenbara överträdelser. Praxis om förargelseväckande beteende är ägnat att påvisa svårigheten att separera ett yttrandes innehåll från dess form. Doktrinen har visat på vilket sätt omständigheterna vid aktionerna kan inverka på den samlade bedömningen av deras straffbarhet, men har också visat juristers olika syn på problemet. I min analys har jag systematiserat och värderat rättskällorna, för att sedan komma till slutsatsen att koranbränning, under vissa förutsättningar skulle kunna lagföras som hets mot folkgrupp respektive förargelseväckande beteende. Även om det inte finns något prejudicerande rättsfall eller någon mer djupgående doktrin om huruvida koranbränning kan anses lagligt eller inte, så menar jag att rättskällorna sammantaget pekar åt att detta mycket väl kan vara fallet.

Uppsatsen syftar till att undersöka kopplingen mellan koranbränningar, mediepubliceringar, den förhöjda terrorhotnivån och journalisters publicistiska ansvar och nyhetsvärderingar. Val av uppsatsämne grundar sig i att koranbränningar fått en stor medial uppmärksamhet, och koranbränningar kan enligt Säkerhetspolisen vara hotdrivande. Eftersom Sverige idag är ett prioriterat mål för terrorattentat blir forskningen därför aktuell.Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöker vi hur svensk dags- och kvällspress har rapporterat om koranbränningar före och efter att Säkerhetspolisen valde att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala. Gestaltningsramar har varit avgörande för att kunna analysera hur medierna rapporterar om koranbränningar, och jämförelsen mellan två olika tidsperioder har gett oss möjlighet till att observera skillnaderna i rapportering före och efter att terrorhotnivån höjdes.Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma journalister undersöker vi deras syn på sitt publicistiska ansvar samt hur de har resonerat kring nyhetsvärdering vid publiceringar om koranbränningar. Vi undersöker även hur de ser på relationen till Säkerhetspolisen.Resultatet i den kvantitativa undersökningen visar att rapporteringen skiljer sig mellan tidsperioderna, inte minst vad gäller gestaltning i rapporteringen. Vi kan med hjälp av resultatet också konstatera att medierna frekvent använder sig av ordet terror i samband med publiceringar om koranbränningar.Resultaten från intervjuerna visar att deras relation till Säkerhetspolisen är fåordig samt att deras jobb handlar om att vara konsekvensneutrala, och inte ansvara över landets säkerhet.

No description available.

Under 2023 fördes i Sverige en intensiv debatt kring de pågående protesterna i form av bränningar av koranen. I debatten har flera av partierna lagt fram förslag på möjliga lagändringar i syfte att stoppa bränningarna. I denna studie undersöker jag hur svenska politiker inramat koranbränningarna i den svenska korandebatten, och vilken retorik som använts för att legitimera de åtgärder som presenteras. Utöver att fördjupa förståelsen för hur politiker i Sverige kan legitimera åtgärder för att stoppa protester så är syftet med studien också att fylla den lucka som bristen på tidigare forskning kring säkerhetisering av koranbränningar utgör i forskningsfältet om säkerhetisering av protester. För att utföra studien genomför jag en kvalitativ framinganalys av ett urval av material under perioden 2023, från Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Urvalet av materialet görs utifrån vad som anses representativt för partiernas officiella ståndpunkt i debatten. Materialet, och dess resultat, diskuteras sedan utifrån en idealtypsdesign, där resultatet bedöms utifrån hur väl det stämmer överens med idealtypen av en säkerhetisering av en koranbränning. Resultatet av studien visar att Moderaterna och Socialdemokraterna framställer koranbränningarna som ett säkerhetshot, till skillnad från Sverigedemokraterna. Moderaterna och Socialdemokraterna uppvisar också tecken på säkerhetisering av koranbränningarna, vilket Sverigedemokraterna inte gör. Resultatet visar alltså att det förekommer säkerhetisering i den svenska korandebatten, av vissa partier, och att den säkerhetiseringen i mångt och mycket, men inte alltid, liknar den säkerhetisering som förekommit av tidigare protester. Studien har därmed bidragit till att utöka bredden i empirin för forskningsfältet om säkerhetisering av protester.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om Sveriges upplevda image har förändrats efter koranbränningarna 2023, med fokus på inrikes media men även utrikes. Materialet som analyserats i studien är 15 artiklar från Aftonbladet och 15 artiklar från turkiska TRT World. Metoden som använts för studien är en kvalitativ innehållsanalys och en tematisk analys. Resultatet som studien kom fram till är ja, Sveriges upplevda image har ändrats efter tiden av koranbränningarna. Den har förändrats både inrikes men även utrikes.

This study shows how the burning of the Quran in Malmö and Rinkeby, Stockholm has affected the religion education in upper secondary school. It also prevents how RE teachers works against islamophobia. This study is based through a qualitative method of semi-structed interviews. The five RE teachers who has been interviewed works in upper secondary school that is characterized by multiculturalism. Two of them are from the city of Malmö while the rest are from Stockholm. Four out of five RE Teachers agree about that the burning of Quran has affected their RE. The study has also highlighted how different didactic methods can be used to counter islamophobia. The study shows that the main didactic tool for counteracting islamophobia according to the RE teachers is through discussion. In order to create understanding and acceptance among the students. The study also shows that the RE teachers has a intercultural approach when they teach in class.

The request for permission to complete a Quran burning in Malmö sparked strong emotions, particularly among muslims. Some people have used physical means to express their emotions, resulting in demonstrations. Using a critical discourse method, this study critically analyzed 259 comments on how forum writers on Flashback valued Quran burning. This study takes a perspective that focuses on developing knowledge that can help people who are disadvantaged. Social constructivism and intersectionality are the theories that have been adopted. The study reveals themes that almost entirely center on muslims reactions to the event rather than the event itself. Many themes are pro-Quran burning, and some of those who are against it are not motivated by anti-discrimination concerns. It turns out that forum writers place more value on the burning of the Quran and less on muslims and their faith.

I denna studie utforskade vi framställningen av koranbränning på Instagram och Tiktok i Sverige under 2023 genom att analysera totalt 10 inlägg och 30 kommentarer. Syftet med studien var att belysa sociala mediers roll som plattform för nyheter och information, där kontroversiella ämnen snabbt sprids. Metoden byggde på en gestaltningsteori, vilket innebär hur budskap och information presenteras för att påverka människors uppfattning och tolkning. Dessutom använde vi retorisk och visuell textanalys baserad på fyra strukturella dimensioner för att belysa olika visuella och retoriska element i texterna. Resultaten analyserades i samband med tidigare forskning, och de visade på varierande framställning av koranbränning på de två plattformarna. På Tiktok användes ett kraftfullt visuellt material, medan Instagram fokuserade på mer informativa texter. Nyhetsinlägg på Instagram genererade mest interaktion, medan Tiktok inte visade någon specifik typ av konto som fick spridning, men privatpersoner var vanligt förekommande i vårt urval. I kommentarsfälten framkom diskussioner om yttrandefrihet, lagar, polisens roll och ett tydligt resonemang kring “vi” och “dem”-tankesätt. Dessa resultat indikerar och främjar därmed diskussioner kring hur sociala medier kan påverka samhällsdebatten.